Jag har i denna uppsats, utifrån ett skevteoretiskt perspektiv, analyserar hur karaktären ”flickan” konstruerar sin identitet, genom att studera hur flickan producerar sitt genus. Hur flickan förhåller sig till andra flickor i romanen samt de normativa gränserna som existerar för sexualiteten och genuskonstruktionen. Jag har i uppsatsen försökt belysa och ta fasta på de partierna i romanen som visar på att flickan producerar en skev femininitet. I analysens första rubrik “Berättaren, flickan och ålderdomen” diskuterar jag hur flickan befinner sig i två tidskontexter, den ena när hon befinner sig 1930-talets Saigon. Samt den samtida position flickan har som berättare i 1984. Berättaren kan beskrivas som att hon analyserar sitt eget flickskap, att hon speglar sig i denna förflutna bild av sig själv. Flickan som hon en gång var och fortfarande kan sägas vara. Flickans speglande i det förflutna jaget, tack vare denna ambivalenta berättarposition, kan förstås som ett uttryck för flickan skevhet. Flickan försöker hålla sig kvar i flickans identitet trots att hon nu befinner sig i en äldre, vuxen kropp. Alltså uppvisar flickan ett motstånd på de krav som ställs på den vuxna femininiteten. Flickan kan genom det två tidsbundna berättarpositionerna beskrivas som att hon befinner sig i ett mittemellanförskap. Flickan befinner sig inte i en tidsrymd utan i flera samtidigt, både i en ung och gammal kropp.
I “Monsterflickan” diskuterar jag vikten av flickans mest framträdande attribut, manshatten och guldskorna, och hur hon genom dessa föremål skapar en tvetydig och skev framställning av ett genus. Ett genus som är överflödande feminint, men samtidigt störs av maskulint kodade attributet manshatten. Flickan liknar figurationen monsterflickan som Österholm skriver om i sin avhandling, monsterflickan arbetar med att upplösa fasta
kategorier, figurationen existerar mellan kategorier likaså gör flickan.95 Flickan befinner sig i ett mittimellanförskap genom att flickan konstruerar sig själv utifrån både det maskulina och feminina (manshatten och guldskorna). Detta får även effekten att flickans kropp inte blir begriplig inom den heterosexuella matrisen. Flickans skeva femininitet visar även på ett motstånd mot det begränsade normerna för genusuttryck.
I ”Förhållandet mellan flickor” beskriver jag hur flickan placerar sig i relation till romanens andra flickor. Hur begäret ska framställas blir det ledsnöre flickan följer för att förstå hur femininiteten bör konstrueras för att framstå som korrekt och riktig. Normen för femininitet i romanen kan liknas med Skeggs respektabla femininitet. Denna femininitet föreskriver att de som hoppas kunna producera rätt typ av femininitet måste vara vita,
avsexualiserade och hetero-feminina i sitt uttryck. Detta är den begränsande
genusframställningen som flickan gör uppror mot. När flickan ställs i relation till Hélène Lagonelle, framstår flickan som en skev eller som en dålig flickan medan Hélène intar positionen som den Riktiga duktiga flickan. Denna bild av att Hélène är en Riktig Flicka är endast hur flickan förstår och ser på henne, detta betyder inte att Hélène faktiskt är en Riktigt Flicka. Men dessa Riktiga Flickor existerar främst som ouppnåeliga idé hos skeva flickor. Moderns relation till flickan kan till viss del ge skenet av att kunna förstås som en relation mellan en skev (flickan) och Riktig Flicka (moder). Men är snarare är det en relation mellan två skeva flickor, där flickan producerar en frivillig skev femininitet och modern producerar en ofrivillig.
När det kommer till prostitutionen uppmuntra modern flickans clowneri som får henne att framstå som en småhora. Vilket bygger grunden för flickans position som prostituerad. Detta att modern uppmuntrar flickan till en icke-respektabel femininitet kan få en att ifrågasätta om den skeva femininiteten flickan producerar är helt frivillig. Den började nog som frivillig då flickans clowneri måste ha existerat före moderns uppmuntrande av denna skeva femininitet som flickan producerar. Uppmuntrandet av clowneriet uppmuntrar prostitution. Modern är den som beskrivs ha köpt manshatten och guldskorna till flickan. Flickan insisterar dock att detta var på hennes begäran.
Avslutningsvis diskuterar jag i analysen flickans begär och sexualitet. Flickan talar om två begär i romanen. Det hon känner för den äldre, rika kinesiska mannen och det hon uttrycker för Hélène Lagonelle. Jag argumenterar för att flickan sexualitet bör tolkas som bisexuell. Flickan uttrycket ett tydligt sexuellt begär till både en man och en flicka. Och den sexuella relationen hon har med mannen gör att flickan hamnar i konflikt med den sexuella avhållsamheten som praktiseras inom den respektabla femininiteten. Flickans sexualitet kan som sagt förstås som bisexuell vilket medför att flickan kan beskrivas som att hon befinner sig mellan dikotomin av heterosexualitet och homosexualitet. Flickan sexualitet kan alltså även beskrivas som skev, då bisexualiteten liksom flickan befinner sig mellan och bortom kategorierna samtidigt.
Källförteckning
Ambjörnsson, Fanny, Vad är queer?, 2. utg., Stockholm: Natur och kultur, 2006
Ambjörnsson, Fanny & Jönsson, Maria (red.), Livslinjer: berättelser om ålder, genus och
sexualitet, Göteborg: Makadam, 2010
Ambjörnsson, Fanny, Rosa: Den farliga färgen, Stockholm: Ordfront, 2011
Bettis, Pamela & Adams, Natalie Guice (red.), Geographies of girlhood: identities
in-be-tween, Lawrence Erlbaum Associates, Mahwah, N.J., 2005. E-bok
Butler, Judith, Gender Trouble: Feminism and the Subversion of Identity, New York: Routledge, 1993
Duras, Marguerite, L'amant, Paris: Minuit, 1984. E-bok
Duras, Marguerite, Älskaren, övers. Madeleine Gustafsson, Stockholm: Bonnier, 1985
Bertilsdotter Rosqvist, Hanna, ”Biidentitet/er: Presentation av en bistudie”, Lambda nordica., 5(2001):1–2, s. 26–42
Braidotti, Rosi, Nomadic subjects: embodiment and sexual difference in contemporary
femi-nist theory, New York: Columbia University Press, 1994. E-bok
Edenheim, Sara, ”Handledning i teratologi: en dekonstruktion av bisexualitet och andra monstruösa fenomen”, Lambda nordica., 5 (2001):1–2, s. 70–83
Franck, Mia, Frigjord oskuld: heterosexuellt mognadsimperativ i svensk ungdomsroman, Diss., Åbo akademi, 2009
Frih, Anna-Karin & Söderberg, Eva (red.), En bok om flickor och flickforskning, 1. uppl., Lund: Studentlitteratur, 2010
Günther, Renate. “Female Homoerotics and Lesbian Textuality in the Work of Marguerite Duras”, i Revisioning Duras, James S. Williams (red.), Liverpool University Press 2000, s. 155-169. www.jstor.org/stable/j.ctt5vjbv9.14. (Hämtad 2020-01-06)
Heggestad, Eva & Karlsson, Maria & Williams, Anna, ”Inledning”, Tidskrift för
litteraturvetenskap, 2005:3, s. 3–6.
Kivilaakso, Katri, Lönngren, Ann-Sofie & Paqvalén, Rita (red.), Queera läsningar:
[litteraturvetenskap möter queerteori], Hägersten: Rosenlarv, 2012
Kristeva, Julia, ”Smärtans sjukdom: Duras”, ur Stabat Mater, i urval av Witt-Brattström, Ebba, Stockholm: Natur och Kultur, 1990, s. 272–308
Lindgren Pekeler, Martina. Begärets erotiska identitet Queera tendenser i språk och bild hos
Marguerite Duras, C-uppsats publicerad vid Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala
Universitet 2015
Lövgren, Karin. "Se lika ung ut som du känner dig": kulturella föreställningar om ålder och
åldrande i populärpress för kvinnor över 40. Diss., Linköpings universitet, 2009
Lövgren, Karin (red.), Att konstruera en kvinna: berättelser om normer, flickor och tanter, Nordic Academic Press, Lund, 2016
”Middle age”, Webster’s New World College Dictionary, Houghton Mifflin Harcourt press, 4th Edition, 2010, online ed., https://www.collinsdictionary.com/dictionary/english/middle-age (Hämtad 2019-12-21)
Ruddy, Karen. “The Ambivalence of Colonial Desire in Marguerite Duras's "The Lover", Feminist Review, no. 82 2006, s. 76-95. www.jstor.org/stable/3874448 (Hämtad 2020-01-06)
Skeggs, Beverley, Att bli respektabel: konstruktioner av klass och kön, Göteborg: Daidalos, 2000
Söderberg, Eva & Österlund, Maria & Formark, Bodil (red.), Flicktion: perspektiv på flickan
i fiktionen, Malmö: Universus Academic Press, 2013
Witt-Brattström, Ebba, Ur könets mörker: litteraturanalyser, Stockholm: Norstedt, 1993
Österholm, Maria Margareta, Ett flicklaboratorium i valda bitar: skeva flickor i
svenskspråkig prosa från 1980 till 2005, Årsta: Rosenlarv, Diss., Uppsala universitet, 2012
Österlund, Maria, Förklädda flickor: könsöverskridning i 1980-talets svenska
ungdomsroman, Diss., Åbo akademi, 2006, Åbo, 2005
Österlund, Mia. “Visionära flickildringar i den senmoderna ungdomsromanen”, Samtida
svensk ungdomslitteratur: analyser, Åsa Warnqvist (red.), 217–234. Lund: Studentlitteratur,