Mitt arbete underlättades rejält av att jag kände personalen och barnen i den skola respektive den förskola som jag har valt ut för min undersökning. Jag fick hjälp av personalen både före och under gruppintervjuerna vilket gjorde att mina intervjuer blev det lättaste arbetet i den här undersökningen. Mina förväntningar på barnens reflektioner var ganska låga så jag blev posi- tivt överraskad, speciellt av de äldre barnen, av barnens kunskaper, intresse och reflektioner över genusperspektivet i reklamen. Frågorna jag använde var i nivå med barnens kunnande och följdfrågorna kom automatiskt varefter diskussionen var igång. Jag anser att mitt metod- val var det bästa valet för att komma fram till det resultat som jag har kommit fram till, dock kan jag i efterhand finna en del följdfrågor som borde ha ställts, men de hade inte tillfört min undersökning någonting mer. Jag tycker att jag fick svar på den fråga jag hade.
I efterhand ångrar jag att jag inte ställde frågan till de yngre barnen; ”Varför är Ninjago inte till tjejer?” men det undrar jag om de hade kunnat svara på det själva. I femårsåldern så bara ”är det så”.
Det jag skulle vilja spinna vidare på är hur vi kan ändra det starka genusperspektivet i reklam riktad till barn. Inte bara för att flickorna ska kunna få ut mer av framtiden, eftersom mannen är normen, utan för att ändra normen. De pojkar som vill tycka om färgen rosa, de pojkar som vill klä sig i klänningar ska få göra det. Flickorna ska också få ta ett steg framåt, ta för sig och höras. Idag är en flicka som gör det ”killig” och som en flicka definierade begreppet ”killig; hennes bästa kompis var killig för hon var så stark och slogs. Vi vill inte att killar ska slåss, ändå tillåter vi den stereotypen, och tjejer har också lärt sig att ”killar slåss, men det gör inte tjejer”. Kanske kan vi låta tjejerna lära sig att slåss, för att ibland kunna slå tillbaka och kan- ske skulle vi låta killar lära sig att prata mer, så att de inte alltid ”slogs”. Här drar jag alla över en kam och generaliserar grovt, men skulle inte framtiden te sig lite ljusare om vi alla kunde få lite av allas egenskaper?
Jag skulle också gärna vilja fördjupa mig i barnens val av leksaker och observerat dem efter reklaminslagen. Jag hade då visat reklamfilmerna och sedan lagt fram de aktuella leksakerna och observerat hur barnen förhöll sig till dem efter att de tittat på reklamavsnitten. Det kanske kan bli en ny undersökning av mig i framtiden? Det kan också varit intressant att se hur bar- nen reagerar om reklamfilmerna ändras, så att till exempel ”tjejreklamen” innehåller endast pojkar och att ”killreklam” visas i rosa toner. Om reklamen inte alls har det stereotypiska ge- nusperspektivet som existerar idag.
Min slutsats av denna undersökning är, som jag tidigare nämnt, att barnen genusperspektivet och att, i alla fall sjuåringarna, har reflekterat över det. Som jag tidigare nämnt så ser de små barnen mest färger i sitt genusperspektiv, medan de äldre ser genus, action och röster. Kanske vore det något för skolan att spinna vidare på? Att titta på stereotyper, då kanske i reklamen som är en del av de flesta barns vardag, och diskutera hur samhället anser att man får och inte får vara som flicka respektive pojke. Jag tror att barnens utveckling av sin person- lighet, kunskaper och kvaliteter idag begränsas av våra traditionella genusroller och det är viktigt att vi förstår vilken kraft vi har att ge barnen en stabil och trygg grund att stå på och att de kan känna att de duger precis som de är.
Käll- och litteraturförteckning
Almqvist, Birgitta (1991). Barn och leksaker. Lund: Studentlitteratur.
Almqvist, Birgitta (1994) Approaching the culture of toys in Swedish child care – a literature survey and a toy inventory. Stockholm: Nordstedts Tryckeri AB.
Ambjörnsson, Fanny (2011) Rosa, den farliga färgen. Stockholm: Ordfront
Balnaves, Hemelryk, Donald och Shoesmith (2009). Media theories & approaches, a global perspective. Hampshire: Palgrave Macmillan
Beauvoir, Simone de (2012) Det andra könet. Stockholm: Nordstedts Bryman, Alan (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö :Liber AB
Cederborg A-C (2000) Barnintervjuer, vägledning vid utredningsarbete. Stockholm: Liber Connell, Raewyn (2009) Om Genus. Cambridge: Polity Press Ltd
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler – samhällsforskarens handbok i tio punk- ter. Lund: Studentlitteratur.
Doverborg E & Pramling Samuelsson I (2000) Att förstå barns tankar- metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber
Ekström, Mats (2008). Mediernas språk. Malmö: Liber AB
Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (2011). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Stu- dentlitteratur AB
Fagerström, Linda och Nilson,Maria (2008). Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerups Utbildning AB
Giddens, Anthony (1997) Modernitet och självidentitet. Självet och samhället i den senmo- derna epoken. Göteborg: Daidalos.
Giddens, Anthony (1998). Sociologi. Lund: Studentlitteratur
Konsumentverket, Drömprinsen och Glamourgullet, (Jönköping, 1998)
Kvale, Brinkmann och Torhell (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlit- teratur
Jacobson, Magnus (2004) Fördomar ger en bild av oss själva. Svenska Dagbladet, 14 april. Macklin, M. Carole and Kolbe, Richard H. (1984) “Sex Role Stereotyping in Children’s Ad- vertising: Current and past trends”, Journal of Advertising, Vol. 13, No. 2
Maher, Jill K. and Nancy M. Childs (2003), "A Longitudinal Content Analysis of Gender Roles in Children's Television Advertisements: A 27 Year Review," Journal of Current Issues and Research in Advertising, 25 (Spring), 71-81
McQuail, Denis (2005). McQuail's Mass Communication Theory. 5.ed. London: SAGE Piaget, Jean (2006) Barnets själsliga utveckling. Stockholm: Nordsteds Akademiska Förlag Pike, Jennifer J and Jennings, Nancy A (2005) The Effects of Commercials on Children’s Perceptions of Gender Appropriate Toy Use, Sex Roles, Vol 52, Nos ½, January
Rose, Gregory M, Blodgett, Jeffrey G and Bakir, Aysen, (2008). “Children's Responses to Gender-Role Stereotyped Advertisements”, Journal of Advertising Research June
Scannell, Paddy (2007). Medier and communication. London: Sage Publications Ltd
von Feilitzen, Cecilia, Filipson, Leni, Rydin, Ingegerd och Schyller, Ingela (1989). Barn och unga i medieåldern. Stockholm: Rabèn & Sjögren
www.dolceta.eu/sverige/Mod1/Reklam-riktad-till-minderariga.html/2012-12-03 www.genusfokus.se/om/vad-ar-genus/ 2012-11-21 www.icc.se/reklam/svenska/marknadsforingskoden_swe_2011.pdf/2012-12-01 www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Best%C3%A4lla%20och%20ladda%2 0ner/V%C3%A4gledningar/Dokument/standpunkt_internet_november_2009.pdf/2012-12-02 www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Radio--och-tv-lag- 2010696_sfs-2010-696/#K8/2012-12-02 Reklamfilmer www.youtube.com/watch?v=AOyiztMfKrk&feature=g-crec- a&list=PLs2IGd0xK5jhoPR_vCO-nji1CkpdUYHnd/2012-10-30 www.youtube.com/watch?v=t54AUzUGOUU&feature=g-crec- a&list=PLs2IGd0xK5jhoPR_vCO-nji1CkpdUYHnd/2012-10-30 www.youtube.com/watch?v=srtAyUZOOCM&feature=g-crec- a&list=PLs2IGd0xK5jhoPR_vCO-nji1CkpdUYHnd/2012-10-30 www.youtube.com/watch?v=-KpmojKwnus&feature=g-crec- a&list=PLs2IGd0xK5jhoPR_vCO-nji1CkpdUYHnd/2012-10-30 www.youtube.com/watch?v=zcGHcEcnOxE&list=PLs2IGd0xK5jhoPR_vCO- nji1CkpdUYHnd&index=3/2012-10-30
Bilaga – Frågeschema till barnen
Vad är reklam/Varför finns reklam?
Är den här reklamen riktad till pojkar eller flickor?
Hur ser ni att reklamen är riktad till pojkar/flickor?
Kan pojkar/flickor (det andra könet) leka med den här leksaken?