Denna uppsats bygger på kulturbegrepp och bebyggelsemönster inom arkeologins ramar. Fokus ligger på MNB och SYK för att studera och tolka ett bebyggelsemönster och på vilket sätt arkeologisk forskning har tolkat förståelsen om kulturer och vad ett bebyggelsemönster kan påvisa.
Uppdragsarkeologin ökade kraftigt under 1980-talet. Nya järnvägar, bilvägar och ökad bebyggelse i Skånes ledde till nytt arkeologisk material som tidigare var nästan helt okänt framkom. Den forntida bebyggelsen i Skåne öppnade för nya diskussioner och tolkningar om neolitikum.
Utgångspunkten är ett makroperspektiv genom hela MNB, i Skåneregionen. Jag vill kunna rekonstruera SYK bebyggelsemönster för att sedan undersöka hur olika forskare har och ser på utveckling under MNB. Av kvalitativa beskrivningar från avhandlingar och fältrapporter rörde SYK och MNB ska jag forma en övergripande bild av kulturens bebyggelsemönster.
I avsnittet i Forskningshistorik ger jag en generell beskrivning över hur forskningen om SYK har sett ut. Det olika teoretiska perspektiv inom arkeologisk forskning ligger till stor vikt hur tidigare forskning har avspeglat SYK. Hur arkeologer tyder kulturbegrepp har skiljt sig stor genom forskningens historia. Begreppet etnicitet har haft en stor betydelse för tidig forskning om SYK där många äldre forskare bedömde invandring som svaret på uppkomsten av denna kulturgrupp.
Sista avsnittet handlar om moderna utgrävningar; Öresundsförbindelsen, Ystad-projektet, Västkustbanan och Citytunnelprojektet. Här undersöker jag närmare SYKs bebyggelsemönster och hur materialet avspeglar nutida tolkningar om SYK och kulturbegrepp. Dagens forskning handlar mer förhållningssätt i organisationer och sociala handlingar mellan olika grupper.
Avslutningsvis diskuterar jag vilket resultat som modern utgrävning kan påvisa när det kommer till SYK bebyggelsemönster och vilka nya tolkningar som har skapas med det nya materialet. Tyvärr kan ingen övergripande bild av SYK bebyggelsemönster ges på grund av brist av boplatslämningar. Tolkningar om SYK bebyggelsemönster visar på lokala skillnader men boplatslämningar är allt för fåtaliga för att påvisa tolkningen.
Artursson, Magnus (2005). Byggnadstradition och bebyggelsestruktur under
senneolitikum och bronsålder: västra Skåne i ett skandinaviskt perspektiv. 1. [uppl.]
Lund: UV Syd, Avdelningen för arkeologiska undersökningar, Riksantikvarieämbetet Artursson, Magnus (2009). Bebyggelse och samhällsstruktur: södra och mellersta
Skandinavien under senneolitikum och bronsålder 2300-500 f. Kr. Diss. Göteborg :
Göteborgs universitet, 2009
Binford, Lewis R. (1962). Archaeological investigations in the Carlyle Reservoir,
Clinton County, Illinois, 1962. Carbondale: Southern Illinois University Museum
Björhem, Nils & Säfvestad, Ulf (1989). Fosie IV. Malmö: Malmö museer
Björhem, Nils & Magnusson Staaf, Björn (2006). Långhuslandskapet: en studie av
bebyggelse och samhälle från stenålder till järnålder. Malmö: Malmö kulturmiljö
Brink, Kristian & Hydén, Susan (2006). Citytunnelprojektet: Hyllie vattentorn -
delområde 4 och Palissaden - delområde 5: rapport över arkeologisk slutundersökning.
Malmö: Malmö kulturmiljö
Brink, Kristian (2009a). Gårdarna på Almhov – senneolitikum och äldre bronsålder
kring Hyllie mosse. Spåren i marken – tematisk rapportering från Citytunnelprojektet.
Rapport nr 48. Hadevik, Claes & Steineke, Morten (red.). s. 157–214. Malmö, Malmö
Kulturmiljö.
University Press
Ebbesen, Klaus (2006). The Battle Axe period = Stridsøksetid. Diss. Köpenhamn : Univ., 2006
Edenmo, Roger (1997). En boplats från tidig mesolitikum vid Kuphälla E18/E20:
arkeologisk förundersökning : Närke, Götlunda socken, Torpstång 2:15, RAÄ 320.
Stockholm: Riksantikvarieämbetet
Fischer, Anders & Kristiansen, Kristian (red.) (2002). The neolithisation of Denmark:
150 years of debate. Sheffield: J.R. Collis
Gruber, Göran (1995). Åby. Elva undersökningar senare... En gropkeramisk boplats för
flera mindre hushåll? Uppsats i påbyggnadskurs i arkeologi vid Stockholms Universitet
Ht 1995
Jones, Siân (1997). The archaeology of ethnicity: constructing identities in the past and
present. London: Routledge
Karlsson, Håkan (2001). Time for an archaeological "time-out"?.. It's about time /
edited by Håkan Karlsson. S. [45]-59
Karsten, Per (1994). Att kasta yxan i sjön: en studie över rituell tradition och förändring
utifrån skånska neolitiska offerfynd. Diss. Lund : Univ.
Kristiansen, Kristian (1998). Europe before history. Cambridge: Cambridge Univ. Press Lagerås, Per (red.) (2008). Dösjebro: mötesplats för trattbägarkultur & stridsyxekultur. 1. uppl. Stockholm: Riksantikvarieämbetet
Larsson, Lars, Callmer, Johan & Stjernquist, Berta (red.) (1992). The archaeology of the
cultural landscape: field work and research in a south Swedish rural region.
Stockholm: Almqvist & Wiksell International
Larsson, Lars (2004). Of maces and men: symbols in a landscape of cultural diversity.
Journal of Nordic archaeological science. JONAS. 2004(14), s. 71-78
Larsson, Lars (2007). Regional development or external influences?: the Battle Axe period in south-western Scandinavia. From Stonehenge to the Baltic : living with
cultural diversity in the third millennium BC. S. 11-16
Larsson Mats (2004). Living in cultural diversity: the Pitted Ware culture and its relatives. Journal of Nordic archaeological science. JONAS. 2004(14), s. 61-69
Larsson Mats (2006). A tale of a strange people: the Pitted Ware Culture in southern
Sweden. [Kalmar: Institutionen för humaniora och samhällskunskap, Högskolan i
Kalmar
Larsson, Mats, Lemdahl, Geoffrey & Lidén, Kerstin (2012). Mot en ny värld: yngre
stenålder i Sverige 4000-1700 f. Kr.. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Malmer, Mats P. (1975). Stridsyxekulturen i Sverige och Norge. Lund: Liber
Malmer, Mats P. (2002). The Neolithic of south Sweden: TRB, GRK, and STR. Stockholm: Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities [Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akad.]
Olsen, Bjørnar (2003). Från ting till text: teoretiska perspektiv i arkeologisk forskning. Lund: Studentlitteratur
Pettersson, C. B. (2000). I skuggan av Karaby backar. Boplatslämningar från
senneolitikum till folkvandringstid. Skåne, Västra Karaby sn, RAÄ 35, Västra Karaby 2:21. Riksantikvarieämbetet avdelningen för arkeologiska undersökningar, UV Syd
Rapport 2000
Sarauw, Torben (2006). Bejsebakken: late Neolithic houses and settlement structure. Copenhagen: Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab
Sen, Amartya (2006). Identitet och våld: illusionen om ödet. Göteborg: Daidalos
Skoglund, Peter (2005). Vardagens landskap: lokala perspektiv på bronsålderns
materiella kultur. Diss. Lund : Lunds universitet, 2005
Sohlberg, Peter & Sohlberg, Britt-Marie (2009). Kunskapens former: vetenskapsteori
och forskningsmetod. 2., [kompletterade och utvidgade] uppl. Malmö: Liber
Stenberger, Mårten (1979). Det forntida Sverige. 3. uppl. Stockholm: AWE/Geber Stensköld, Eva (2004). Att berätta en senneolitisk historia: sten och metall i södra
Sverige 2350-1700 f. Kr.. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004
Sundström, Lars (2003). Det hotade kollektivet: neolitiseringsprocessen ur ett
östmellansvenskt perspektiv. Diss. Uppsala : Univ., 2003
Thomas, Julian (1996). Time, culture and identity: an interpretive archaeology. London: Routledge
Welinder, Stig (2009). Sveriges historia. 13000 f.Kr.-600 e.Kr. : [vid isranden, röda
Övrig litteratur Otryckt källverk
Iversen, Rune (2014). Transformation of Neolithic Societies: - an East Danish perspective on the 3rd millennium BC. SAXO Institute, University of Copenhagen., 2014