Sammanfattningsvis kan vi konstatera att partipolitiskt aktiva invandrare är politiskt intresserade och så kallade handlingsmänniskor. De främsta drivkrafterna till engagemanget är integration och invandrares utanförskap och vissa ser sig själva som förebilder för andra invandrare. Jämte detta framhålls gemenskap, kontakter, personlighetsutveckling och kunskap. Gemenskapen är främst ett viktigt motiv för att stanna kvar i partiet. På samma gång som idealistiska skäl utgör en viktig drivkraft kan vi hos vissa invandrare inte utesluta att selektiva incitament och karriär har utgjort ett motiv till engagemanget. Vidare har politiska diskussioner med vänner och på arbetsplatsen samt en tilltro till det demokratiska systemet haft betydelse för det partipolitiska engagemanget. Någon entydig tendens till att politiskt aktiva invandrare är individer med hög utbildningsnivå eller välbetalda jobb kan inte skönjas. Partipolitiken betraktas också som den främsta kanalen för ett medborgerligt engagemang vilket också har haft betydelse för att invandrare valde att omsätta sitt engagemang i ett politiskt parti. Innan engagemanget hade många en positiv inställning till det politiska systemet men efterhand har flera invandrare förlorat lite av denna tilltro. Många ser stora brister i hur demokratin förvaltas, främst på högre politisk nivå vilket inverkar negativt på engagemanget. Samtliga invandrare har en svag eller nästintill obefintlig partiidentifikation. Hos vänsterpartister och socialdemokrater kan man ana en något tydligare partiidentifikation. Invandare tycks inte ha haft några problem att bli medlemmar i ett politiskt parti och de tycks relativt fort erbjudits ett politiskt uppdrag och lyfts fram i partierna. Några av invandrarna har också strategiskt betydelsefulla poster i kommunen. Trots detta tycks invandrares partipolitiska engagemang främst vara är kantat av hinder. Språket och ”kulturella olikheter” tycks vara de främsta barriärerna. I partipolitiken tycks det förekomma en särskild svensk-politisk-jargong där vissa normer och tankemönster utgör ett rättesnöre för hur invandrare skall handla. Den svenska politiska jargongen dominerar retoriken och invandrare som inte är uppvuxna eller förtrogna med den svenska kulturen missuppfattas och misstänkliggörs. Partiaktiva invandrare bemöts också av stereotypa och diskriminerande kommentarer och känner sig ofta utpekade i situationer där de per automatik förutsätts ansvara för integrationsfrågor. Invandrare från Afrika, Mellanöstern och Sydeuropa tycks uppfatta dessa hinder starkare av än invandrare från Västeuropa. Västeuropéer uppfattas exempelvis inte som invandrare av andra infödda svenskar, trots att språket utgör en uppenbar identitetsmarkör. Av allt att döma kan det ”kulturella avståndet” avseende normer och värderingsskillnader sättas i proportion till det geografiska avståndet. Indirekt tycks detta
också påverka graden av makt och upplevt politiskt inflytande. Kunskaper om i det svenska språket, spelregler och konventioner samt kulturella attribut tycks därför vara betydelsefullt för att utöva inflytande i partipolitiken. Ett starkt socialt kapital av nätverk i och utanför partipolitiken är också betydelsefullt.
Invandrare med högre politiska uppdrag, som exempelvis ledamot i kommunfullmäktige, uppfattar också fler hinder än invandrare med få eller lägre politiska uppdrag, som exempelvis ersättare. En förklaring kan vara att fler och/eller högre politiska uppdrag leder till mer arbete och en intensivare inblandning i partipolitiken. Detta ger också en större inblick och djupare förståelse för de regler och konventioner som tycks vara en förutsättning för ett deltagande i partipolitiken. En ytterligare förklaring kan vara att hierarkier och maktkampen är mer intensiv på högre politisk nivå vilket gör att spelregler blir mer tydliga.
Partierna tycks dock skapa en god gemenskap och ett positivt socialt kapital av samhörighet. Banden mellan invandrare och andra politiker är emellertid svaga och har mer karaktären av ett överbryggande socialt kapital. Förutom påtagliga hinder i partipolitiken måste invandrare arbeta hårdare än infödda svenskar för att påverka. Invandrare missgynnas också i nomineringsprocessen till politiska uppdrag.
Fortfarande återstår mycket arbete tills det att partierna kan garantera en mångkulturell partipolitik. Frågor om integration måste prioriteras och införlivas på alla områden och stereotyper och kollektiva identiteter måste upphöra. Nya mötesformer kan förmodligen tillföra partipolitiken mycket gott och underlätta integrationen av invandrare i partipolitiken. Valdemokratin kan med fördel också stärkas med deltagar- och samtalsdemokratiska inslag. Deltagardemokratin och samtalsdemokratin torde tillsammans lindra både hierarkin och den kulturella hegemonin i partipolitiken. Förståelsen och kunskapen om andra kulturer och människor torde därmed öka vilket skulle resultera i mindre utestängning mer demokrati och förbättrad partipolitisk integration.
Referenser
Litteratur
Adman, Per, Strömberg, Per 2000, Utanför demokratin? Del 3 Resurser för politisk
integration, Integrationsverkets rapportserie, 2000:16, Integrationsverket, Norrköping.
Ashing, Inger, Nilsson, Tom 1998, Inne i värmen eller ute i kylan? En studie av invandrares
politiska deltagande i Malmö, Utvärdering om stadsdelsreformen, rapport nr.7, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet, Lund.
Aznar, Michael 2001, Den äkta svenskheten och begärets dunkla objekt”, Sernhede, Ove, Johansson, Thomas, (red.) ”Identitetens omvandlingar, black metal, magdans och hemlöshet” Daidalos, Göteborg.
Bergström Göran, Boréus Kristina, 2000, Textens mening och makt, Studentlitteratur, Lund. Borevi, Karin 2004, Den svenska diskursen om staten, integrationen och föreningslivet, ur
Föreningsliv, makt och integration, Ds. 2004:49, Rapport från integrationspolitiska maktutredningens forskningsprogram, Fritzes Offentliga Publikationer, Stockholm.
Borevi, Karin, Per Strömblad 2004, (a) Kategorisering och integration – en introduktion, ur Borevi, Karin, Per Strömblad (red.) Kategorisering och integration Om föreställda identiteter
i politik, forskning, media och vardag, Statens Offentliga Utredningar, 2004:48, Fritzes Offentliga Publikationer, Stockholm.
Borevi, Karin, Per Strömblad 2004, (b) Engagemang, mångfald och integration – en introduktion ur Borevi, Karin, Per Strömblad (red.) Engagemang, mångfald och integration Statens Offentliga Utredningar 2004:49, Fritzes Offentliga Publikationer, Stockholm.
Bourdieu, Pierre 1991, Language and symbolic power, Polity Press, Cambridge.
Brädefors, Jan-Ove, Lundberg, Ulf, Oscarsson, Vilgot 1990, Kulturmöten, Studentlitteratur, Lund.
Clark Wayne 2000, Activism in the Public Sphere – Exploring the discourse of political
participation, Hampshire, Ash gate Publishing Limited.
Dahlstedt, Magnus 2004, ”En av 1.8 miljoner, röster från ett monokulturellt partiliv”, ur
”Engagemang, mångfald och integration”, Karin Borevi, Per Strömblad (red.), Statens Offentliga Utredningar, 2004:49, Fritzes Offentliga Publikationer, Stockholm.
Dahlstedt, Magnus 2001, Den mångfaldiga representationen – det monokulturella partilivet i kritisk belysning”, i Det slutna folkhemmet, om etniska klyftor och blå gul självbild, Agora, Stockholm.
de los Reyes, Paulina, Wingborg, Mats 2002, Vardagsdiskriminering och rasism i Sverige, en
kunskapsöversikt, Integrationsverkets rapportserie, 2002:13, Integrationsverket, Norrköping.
de los Reyes, Paulina 2001, Mångfald och differentiering, Diskurs, olikhet och normbildning
inom svensk forskning och samhällsdebatt, Arbetslivsinstitutet, Stockholm.
Denscombe, Marty 2000, Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskapen, Studentlitteratur, Lund.
Dijk Teun Adrianus van 1993, Elite Discourse and Racism, Sage Publications, London. Ds 1999:48 Begreppet invandrare – användningen i lagar och förordningar, Kulturdepartementet, Regeringskansliet, Fakta Info Direkt, Stockholm.
Gidlund Gullan & Möller Tommy 1999, Demokratins Trotjänare – lokalt partiarbete förr och
nu, Statens Offentliga Utredningar 1999:130, Elanders Gotab, Stockholm.
Hogg, A. Michael 2001, Social identification, Group Prototypically, and Emergent
Leadership, Hogg A. Michael, Terry J. Demorah, Social Identity Processes in Organizational
Contexts, Psychology Press, Philadelphia.
Holmberg, Sören 1999, Representativ demokrati, Statens Offentliga Utredningar, 1999:64, Fakta Info Direkt, Stockholm.
Holme Idar, Magne & Solvang Bernt, Krohn 1997, Forskningsmetodik, Om kvalitativa och
kvantitativa metoder, Lund, Studentlitteratur.
Johansson, Marcus 2002, Exkludering av invandrare i statspolitiken, makt och maktlöshet i
Örebro 1980-2000, Örebro Studies, Örebro.
Kalm, Sara 2003, Invandrarrepresentation i Kommunerna, Statsvetenskapliga institutionen Lunds universitet, Lund.
Kvist, Lukkarinen 2001, Etisk mångfald i politiken, Mångkulturellt Center, Stockholm. Khakee, Abdul, Johansson, Marcus 2003, Staden och invandrarna: om mångfaldens
förutsättningar i Örebro, Partnerskap för multietnisk integration, Stockholm.
Lange, Anders 1999, Invandrare om Diskriminering IV, En enkät- och intervjuundersökning
om etisk diskriminering på uppdrag av Diskrimineringsombudsmannen (DO), CEIFOs skriftserie, Stockholm.
March, J. James, Olsen P. Johan 1989, Rediscovering Institutions, the Organizational Basis of
Politics, The Free Press, New York.
Möller, Tommy 1999, Hälsan tiger still? Om vanmakt, apati och liknöjdhet i svensk
demokrati, i Medborgarnas erfarenheter, Amnå, Erik (red.), Statens Offentliga Utredningar, 1999:113, Fakta Info Direkt, Stockholm.
Norris, Pippa 2002, Democratic Phoenix, Reinventing Political Activism, Cambridge University Press, Cambridge.
Olson, Mancur 1965, The logic of collective action, Public goods and the Theory of Groups, Harvard University Press, Cambridge, Massachusetts, London, England.
Olsson, Erik, Dahlstedt, Magnus, Jonsson, Christer, Osman, Ali 2000, Utanför Demokratin,
Del 6 Strategier för demokrati, Integrationsverkets rapportserie, 2000:19, Integrationsverket, Norrköping.
Petersson Olof, et.al, 2000, Demokratirådets rapport 2000. Demokrati utan partier?, Stockholm, SNS Förlag.
Peterson Olof, Westholm Anders, Blomberg Göran 1989, Medborgarnas makt, Stockholm, Carlssons Förlag.
Phillips Anne, 1999, Närvarons Politik, den politiska representationen av kön, etnicitet och
ras, Studentlitteratur, Lund.
Potter Jonathan, Wetherell Margaret, Discourse and Social Psychology, Beyond Attitudes and
Behaviour, Sage Publications, London.
Putnam, Robert 2001, Den ensamme bowlaren, SNS Förlag, Stockholm. Regeringsformen 1:1
Rönnblom, Malin 1999, Vad är "god vetenskap"? En feministisk doktorand i mötet med sin disciplin. I Metod, makt och kön i ett feministiskt samtalsrum. Kvinnovetenskapligt forums rapportserie, nr 8.
Samuelsson, Jan 2000, ’Får jag leka i din sandlåda?’ ’Javisst, men bara om jag får
bestämma’, Faktorer som påverkar muslimers möjligheter till integration. Exempel från
Örebro, Örebro Universitet, Örebro.
Sernhede, Ove 2002, Alienation is my nation, hiphop och unga mäns utanförskap i Det Nya
Sverige, Ordfronts Förlag, Stockholm.
Soininen, Maritta, Bäck, Henry 1999, Invandrare som medborgare, väljare och politiker, i
Medborgarnas erfarenheter, Amnå, Erik (red), Statens Offentliga Utredningar, 1999:113, Fakta Info Direkt, Stockholm.
SOU 2000, En uthållig demokrati, Politik för folkstyrelse på 2000-talet, Demokratirådets betänkande, Statens Offentliga Utredningar, 2000:1, Fritzes Offentliga Publikationer, Stockholm.
Svanberg, Ingvar, Tydén, Mattias 1999, I nationalismens bakvatten, om minoritetet, etnicitetet
och rasism, Studentlitteratur, Lund.
Verba Sidney, Norman H. Nie & Kim Jae-on 1978, A seven-nation comparison, Participation
and Political Equality, Cambridge, Cambridge University press.
Verba Sidney, Nie Norman, 1972, Participation in America, Political Democracy and Social Equality, Harper & Row, Publishers, New York, Evanston, San Francisco, London.
Young, Iris Marion 2000, Att kasta tjejkast, texter om feminism och rättvisa, Atlas, Stockholm.
Tidskrifter
Aznar, Michael 2002, ”Den andres språk” Glänta, 2002, nr. 2.
Katz S. Richard 1990, ”Party as Linkage: A vestigial function?”, Journal of Political
Research vol. 18, no.1 (January), 1990
Portes, Alejandro 1998, ”Social Capital: its origins and applications in modern society”.