Elevers beskrivning av hur de tillsammans med sin lärare skapar förståelse för en
matematikuppgift har varit fokus i studien. Det som förvånade mig var att eleverna var till synes ensamma i sitt arbete, men visade sig vara mycket aktiva i förhållande till varandra, sin lärare och de artefakter de använde i sin aktivitet. Eleverna visade sig inte bara fundera över sitt eget arbete utan försökte också anta andras perspektiv och samspela för förståelse. Jag sökte hinder och möjligheter i lärandet, men fann att hindren övervanns genom att eleven och läraren aktivt förhöll sig till varandras förståelse och läraren försökte finna vägar att stötta elevens tänkande. En elev fick svårt att förklara vilken hjälp han behövde och tre elever fick svårigheter i arbetet på grund av att de tyckte texten i matematikuppgiften var svår. De fick alla hjälp av läraren, som genom att noga ta reda på vilken förförståelse eleven hade, kunde hjälpa eleven att reda ut svårigheterna. Det visade sig att det matematiska språket var ett viktigt redskap och jag diskuterar hur viktigt det är att eleverna får träning i att använda och förstå de begrepp de behöver för att kunna resonera med och förstå varandra. Jag studerade även samarbete och fann att eleverna på olika sätt fick stöd i varandra. När elevernas egna idéer inte räckte till fick de hjälp av sin lärare att förstå och resonera sig fram till en lösning. Alla elever i studien reflekterar omkring samarbete med sina klasskamrater på olika sätt. Jag resonerar om ifall klassrumsundervisningen i så stor grad ska bygga på individuellt arbete, då denna studie visar att det pågår omfattande social aktivitet i klassrummet. Är det utifrån detta förhållningssätt bra att ha specialundervisning med enskilda elever, frågar jag mig. Elever behöver få träna sig i samarbete för att kunna arbeta tillsammans på ett bra sätt. Jag reflekterar avslutningsvis om speciallärarens ansvar för att uppmärksamma och stödja elever som har ett torftigt matematiskt språk eller som har svårt att sätta ord på vad de gör. Specialläraren har färre elever och bör enligt mitt sätt att se det ge eleverna god tid att sätta ord på sin förståelse genom att ställa utvecklande frågor. Jag inledde studien med att fråga mig vad elevernas erfarenheter kan lära speciallärare eller lärare och finner att en viktig uppgift blir att söka elevernas förförståelse och utgå ifrån den i samtal med eleven. Jag har också funnit att språket är ett viktigt redskap i arbete med matematik och att pedagogen måste arbeta aktivt med begrepp och att få elever att kunna uttrycka sig med matematiska termer. Avslutningsvis fann jag att eleverna var socialt aktiva i sitt arbete och sökte hjälp och vägledning hos varandra.
33
7 Referenser
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur
Alexandersson, U.(2009). Sofias situationer för samspel. I Ahlberg, A. (Red).
Specialpedagogisk forskning – En mångfasetterad utmaning. (ss. 109-127).
Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (1999). Klassrummets mikrovärld. Stockholm och Stehag: Symposion. Aspelin, J. (2008). Social interaktion i klassrummet- ett microsociologiskt angreppssätt.
I C. Rönnqvist & M. Vinterek. (Red). Se skolan; forskningsmetoder i pedagogiskt
arbete. (ss.139- 150). Umeå: Umeå universitet 2004519
Aspelin, J. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö:Gleerup utbildning AB Baker, A. A. & Lee, J.J. (2011). Mind the Gap: Unexpected pitfalls in doing classroom research. The qualitative report .Vol.16, Nr 5 September.
Clarke, D. (2004). Kikan-Shido –Between desks instruction. Paper presenterat vid
öppningsmötet av American Educational Research Association, San Diego, April 12-14 Dalen, M.(2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Doverborg, E. & Pramling, I. (1985). Att förstå barns tankar: metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur Falk, P., Picetti, M. & Sundin, K. (2012). Matte Direkt Borgen 4A.
Stockholm: Bonnier (ss.42-43)
Haglund, B. (2003). Stimulated Recall; Några anteckningar om att arbeta med en metod att generera data. Pedagogisk forskning i Sverige. Årgång 8 Nr 3. (ss. 145-157).
Heikkilä, M. & Sahlström, F. (2003). Användning av videoinspelning i fältarbete.
Pedagogisk forskning i Sverige. Årgång 8 Nr 1-2 (ss.24-41)
Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur och Kultur
Kilpatrick, J., Swaford. J. & Findell, B. (2001). Adding It Up: Helping Children Learn
Mathematics. Mathematics Learning Study Committee. Washington DC: National
Academies Press.
34
multilingual class. Journal of Pragmatics 44 (ss. 1902-1916).
Koole, T. (2003). The interactive construction of heterogeneity in the classroom. Linguistics
and Education 14 (ss. 3-26).
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Liljestrand, J. (2004). Skolkarriärer som social interaktion: exempel från matematiklektioner. I Melander, H., Prieto, H.P. & Sahlström, F. (Red). Sociala handlingar och dess
innebörder: lärande och identitet. (ss. 8-28). Pedagogisk forskning i Uppsala 150.
Uppsala: Uppsala universitet.
Linell, P. (2011). Tänkande, minnande och lärande i ett dialogiskt perspektiv; en epilog. I Säljö, R. (Red.) Lärande och minnande; Om social praktik. (ss.91-107). Stockholm: Norstedts
Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av
kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. (Göteborg
studies in educational sciences, 2004: 208). Doktorsavhandling, Göteborg: Acta Universitatis Gothenburgensis.
Mead, G.H. (1976). Medvetandet jaget och samhället: från socialbehavioristisk ståndpunkt. Lund: Argos förlag.
Nyström, I. (2011). Utveckla respektive begränsa elevers lärande i ett klassrum: en
longitudinell studie av tolv elever i år 1-9. Skriftserie från Institutionen för
pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, Linnéuniversitetet 1. Växjö: Linnéunivesitetet
Riesbeck, E. (2008). På tal om matematik; Matematik, vardagen och den matematikdidaktiska
diskursen. Linköping Studies in Behavioural Science No. 129. Doktorsavhandling,
Linköping: Linköpings universitet.
Rodrigues,S. (2010). Using analytical frameworks for classroom research: Collecting
data and analyzing narrative.London; New York: Routledge.
Rose, D.(2005). Democratizing the Classroom: a literacy pedagogy for the new generation.
Journal of Education, No. 37. (ss. 131-167)
Simeonsdotter Svensson, A. (2009). Lärande i förskoleklassens samling. I Ahlberg, A. (Red).
Specialpedagogisk forskning – En mångfasetterad utmaning. (ss. 191-209).
Lund: Studentlitteratur.
SFS 2011:186. Förordning om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen
(2010:541) om ändring i högskoleförordningen(1999:100). Stockholm:
35
Skolverket (2007). Mål för alla: Perspektiv på nationella utbildningsmål för tidiga skolår. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). TIMSS 2011; Svenska grundskoleelevers kunskaper i matematik och
naturvetenskap i ett internationellt perspektiv. Rapport 380. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap; Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts
Säljö, R. (Red.). (2011). Lärande och minnande; Om social praktik. Stockholm: Norstedts Vygotskij, L.S. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos AB Vygotskij, L.S. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos AB. (Originalet
publicerat 1978)
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2008). Från lärare till elever, från undervisning till lärande;
Utvecklingslinjer i svensk, nordisk och internationell klassrumsforskning. Sahlström, F.
(Red). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wickman, P-O. (2002) Vad kan man lära sig av laborationer? I Strömdahl, H (Red),
Kommunicera naturvetenskap i skolan; Några forskningsresultat.(ss. 97-114). Lund:
Studentlitteratur.
Österholm, M. (2006). Kognitiva och metakognitiva perspektiv på läsförståelse inom
matematik. (Linköping Studies in Science and Technology, nr 1057)