För att sammanfatta och återknyta till mina frågeställningar: myndigheterna använder såväl visuella som verbalspråkliga resurser för att skapa sina versioner av världen och av sig själva. SV använder visuella och verbala resurser för att skapa en modern identitet med en mjukare framtoning. De använder bilder, färg och varierade verbalspråkliga uttryckssätt för att tona ned sin maktposition över medborgaren och framstå som mindre distanserade.
FK har en kantigare och mindre modern visuell utformning och en distanserad
verbalspråklig kommunikation som skapar avstånd mellan dem själva och budskapet. De tenderar att göra sig själva osynliga eller neutrala i förhållande till information på hemsidan. De uttrycker med visuella och verbalspråkliga resurser värderingar som att sjukdom är någonting fysiskt och att olika tillstånd och livssituationer är avgränsade från varandra.
Som Hanell (2012) diskuterade i sin studie är balansen mellan torr och distanserad
myndighetskommunikation och en allt för personlig och ”oseriös” framtoning inte lätt, vilket kan ses även i denna studie. Här är balansen mellan framför allt identitet och den tydlighet och mottagaranpassning som klarspråksparagrafen kräver, såväl visuellt som verbalspråkligt. Å ena sidan kan en myndighet vilja vara modern och med på noterna, men å andra sidan finns lagstadgade kommunikationskrav att förhålla sig till. Dessa delar behöver dock inte motsätta varandra, utan jag menar att de med fördel kan komplettera varandra om det görs på rätt sätt. Vad som är rätt sätt går att diskutera, men klarspråk på myndigheters webbplatser måste förstås som multimodalt – visuellt och verbalspråkligt klarspråk går hand i hand.
I mitt material kan jag se att det skulle kunna finnas en viss motsättning mellan ett allt för stort fokus på skapandet av identitet och klarspråk. Om myndigheten till synes ensidigt fokuserar på hur den vill framstå kan det krocka med begriplig och tydlig kommunikation kring själva myndighetsutövandet och vad detta myndighetsutövande faktiskt innebär för medborgaren.
Slutligen går det att se en myndighetskommunikationsdiskurs som till viss del är influerad av en kommersiell diskurs, framför allt i synen på medborgaren som kund och varumärkes- och identitetsbyggandet som förekommer.
7 Avslutning
Först och främst är det viktigt att notera är att materialet i denna studie varit begränsat och att vidare studier med ett större urval skulle behövas.
Som Hanell (2012) skriver är det av stor vikt att myndigheters webbaserade kommunikation är så begriplig, tydlig och genomtänkt som möjligt, med tanke på att
medborgare i allt större utsträckning självständigt inhämtar samhällsinformation och använder digitala kanaler och e-tjänster snarare än att prata med eller skriva till en
myndighetshandläggare. Det finns anledning att tro att denna trend kommer att hålla i sig, och då måste det vara enkelt, tydligt och begripligt att navigera sig på hemsidorna, hitta den information man söker samt förstå det man läser. Därför är vidare forskning i ämnet nödvändig; forskning som tar fasta på att webbaserad myndighetskommunikation är multimodal.
En annan viktig aspekt att ta med sig är att en (kommersiellt influerad) identitets- och varumärkesfokuserad kommunikation inte får bli överordnad klarspråklig kommunikation och ett rimligt myndighetsutövande. Forskning som likt Deverell & Wagnssons (2016)
problematiserar kommersialisering av myndighetskommunikation kommer då att vara viktig, för att vi även i framtiden ska ha myndigheter som sätter medborgaren och hennes rätt att förstå och delta i samhället i fokus.
Referenser
Andersen, Joakim. 2018. Topplista: Sveriges 100 största e-handlare. Ehandel. 31 januari. http://www.ehandel.se/Sveriges-100-storsta-e-handlare,11857.html (hämtad 2019-04-02)
Björkvall, Anders. 2019. Den visuella texten. Multimodal analys i praktiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Deverell, Edward & Wagnsson, Charlotte. 2016. Marknadiseringen av Försvarsmaktens
kommunikation. Ett strategiskt maktmedel i en tid av förändring. Statsvetenskaplig tidskrift Årgång
118 2016 /4. s. 589–616.
Försäkringskassan. Psykisk ohälsa bakom nästan hälften av alla pågående sjukskrivningar. 2017.
Försäkringskassan. 10 oktober.
https://www.forsakringskassan.se/!ut/p/z0/LcixCoAgEIDhZ2lwjFMagjbfQlziyKMkPY8Ue_0cmn6- Hzw48Iw9nthiYUzD7j3yJtguZRar9FG4EbdK-0NVCtfYSWkZqH8yhUAJORCPk2ezGm00yG2nD7-QCkQ!/ (hämtad 2019-05-20)
Hanell, Linnea. 2012. Texten på webben. Mellan myndighet och medborgare. I: Catharina Nyström-Höög (red.), Myndigheterna har ordet. Om kommunikation i skrift. 1 uppl. Stockholm: Norstedts. s. 105–122.
Holmberg, Per & Karlsson, Anna-Malin. 2013. Grammatik med betydelse: En introduktion till
funktionell grammatik. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Karlsson, Malin. 2019. Texters ideationella grammatik. I: Holmberg, Per, Karlsson, Anna-Malin & Nord, Andreas (red.). Funktionell textanalys. 2019. uppl 2:1. Lund: Studentlitteratur, s 21– 38.
Karlsson, Anna-Malin & Ledin, Per. 2000. Cyber, hyper och multi: Några reflektioner kring IT-ålderns textbegrepp. Human IT: Journal for Information Technology Studies as a Human Science -
Språk och IT/Language and IT Vol 4, No 2–3. Borås: Högskolan i Borås.
Karlsson, Anna-Malin & Svensson, Jan. 2012. Inledning: text, textforskning och textteori. I: Språk
& stil NF 22:1. s. 5–30 (Digitalt publicerad:
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:532391/FULLTEXT01.pdf)
Nord, Andreas. 2017. Klarspråksarbete och yrkeslivsskrivande En forskningsöversikt. Rapporter från Språkrådet 7. Stockholm: Språkrådet.
Nord, Andreas. 2018. Klarspråk i nätinteraktion. I: Anne Kjærgaard & Johanne Lauridsen (red.),
Sprog og kommunikation i digital borgerbetjening: Rapport fra Nordisk klarsprogskonference. Klarspråk i nätinteraktion. s. 33–48. (Digitalt publicerad:
https://tidsskrift.dk/ksn/article/view/104233/154068)
Rahm, Henrik. 2012. Mottagaranpassning och delaktighet: Klarspråk 2.0. I: Pia Bülow, Daniel Persson Thunqvist & Inger Sandén (red.), Delaktighetens praktik: Det professionella samtalets villkor
och möjligheter. s. 143–160. Malmö: Gleerups.
Seiler Brylla, Charlotta, Westberg, Gustav & Wojahn, Daniel. 2018. C som i kritik: Kritiska perspektiv inom text- och diskursstudier. I: Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg & Daniel Wojahn (red.), Kritiska text- och diskursstudier. Huddinge: Södertörns högskola, s. 9–36. (Digitalt publicerad: https://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1189343/FULLTEXT01.pdf)
Språkrådet. 2011. Språklagen i praktiken. Rapporter från Språkrådet 4. Stockholm: Språkrådet.
https://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.1bc6136f1422723e4bfc23c/1529494267866/sprakla gen-i-praktiken.pdf (hämtad 2019-04-26)
Statistiska centralbyrån. 2018. Andel personer som använt internet i stort sett varje dag. Statistiska
centralbyrån. 11 november.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/pong/tabell-och-diagram/andel-personer-som-anvant-internet-i-stort-sett-varje-dag/ (hämtad 2019-04-08)
Statistiska centralbyrån. 2018. Andel personer som använt myndigheters webbplatser efter användningsområde. Statistiska centralbyrån. 11 november.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/pong/tabell-och-diagram/andel-personer-som-anvant-myndigheters-webbplatser-efter-anvandningsomrade/ (hämtad 2019-04-08)
Statistiska centralbyrån. 2018. Andel personer som har tillgång till internet i hemmet. Statistiska centralbyrån. 11 november.
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/pong/tabell-och-diagram/andel-personer-som-har-tillgang-till-internet-i-hemmet/ (hämtad 2019-04-08)
Svensson, Anna H. 2019. LSS-utredningen: Staten ska få hela ansvaret för personlig assistans. Svt
Nyheter. 10 januari. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/nu-pressenteras-omdiskuterade-lss-utredningen (hämtad 2019-05-14)
Tolvanen, Eveliina. 2014. Auktoritet i finlandssvenska och sverigesvenska myndighetstexter – en studie av lexikogrammatiska val och ergativa roller. I: Språk och stil. Tidskrift för svensk
språkforskning. NF 24, 2014. s. 169–199.
Tolvanen, Eveliina. 2013. Informerande myndighetstexter på webben i ett kontrastivt perspektiv. I: Eronen, Maria & Rodi-Risberg, Marinella (red.): Haasteena näkökulma, Perspektivet som utmaning, Point of view as challenge, Perspektivität als Herausforderung. VAKKI-symposiumi XXXIII 7.– 8.2.2013.VAKKI Publications 2. Vaasa. s. 362–373.