Syftet med undersökningen är som sagt att studera hur arkivarier arbetar som kon-sulter samt hur de uppfattar sin egen yrkesroll. Detta framkommer genom att utgå från begreppet resurser och hur dessa förhåller sig till aspekter som miljö och roller.
Sammantaget visar de olika faktiska koderna varierade och viktiga aspekter som både påverkar arkivkonsulternas roll och vad som är centralt i deras vardagliga yrkesutövning. Alla dessa koder kan sammanfattas som resurser som arkivkonsul-ten har som tillgång och bristvara i sitt arbete.
Tiden kan framhållas som en av de mest framträdande punkterna som också till stor del är det som skiljer arkivkonsulterna från de ”vanliga” arkivarierna. Tiden gör att arkivkonsulterna kan driva arkivfrågor på ett annat sätt än de som är fastan-ställda inom en verksamhet, men samtidigt är tiden en stor bristvara som gör att den slutgiltiga produkten inte alltid blir som arkivkonsulterna själva vill. I samband med kundens miljö gör tiden att arkivkonsulten kan röra sig lättare i verksamhetens struktur. Detta resulterar även i att de kan hamna högre upp i hierarkin än de arki-varier som är ”på-plats”. När arkivkonsulten gör uppdrag inom stadsarkivet får de däremot en annan roll. De kan inte röra sig lika fritt inom verksamhetens struktur och får även en annan roll i form av till exempel nyanställd.
Kunskap innefattar både den kunskap som arkivkonsulterna behöver i sitt ar-bete men också den som de kan tillgå från stadsarkivet och kunden. För arkivkon-sulterna är det viktigt att ha kunskap om lagar och regelverk, hur ett material ska bearbetas på ett så effektivt sätt som möjligt samt helt enkelt att ha en bred kunskap om hur arkivarbete genomförs. Detta innefattar dock inte en kunskap om själva verksamheten även om denna också kan vara omfångsrik hos arkivkonsulten när de själva har erfarenhet av liknande uppdrag. Kunskap är en resurs som arkivkonsulten kan använda för att leva upp till de förväntningar som finns rörande deras roll.
Bland annat finns det en förväntning från kundens sida att arkivkonsulten ska kunna använda stadsarkivet för att lösa de problem som kanske dyker upp under arbetets gång.
För arkivkonsulten är stadsarkivet som resurs mycket viktig och den används i stor utsträckning varje dag av arkivkonsulterna. Likaså är kundens kunskap om sin
52
egen verksamhet central. Att arbeta i två olika miljöer, stadsarkivets och kundens, kan också medföra vissa problem. Finns det en brist i tidsresursen kan det vid till exempel leveranser skapa en bild av arkivkonsulten som slarvig. Deras kompetens-nivå uppfattas därmed på grund av detta som lägre än de andras på stadsarkivet. Det kan också vara så att de regler som finns hos stadsarkivet inte finns hos kunden, vilket leder till att arkivkonsulten får medla mellan instanserna och försöka få fram en slutprodukt som fungerar för alla.
Från arkivkonsulternas håll kan det också finnas en vilja att närma sig stadsar-kivet mer i sitt arbete, till exempel genom att göra uppdrag där när det inte finns mycket att göra uppdragsmässigt.
I följande kapitel kommer jag ta upp de faktiska koderna som beskrivits ovan och integrera dessa med de teoretiska utgångspunkterna rörande miljö och roller.
Tillsammans utgör de faktiska och teoretiska utgångspunkterna en bild av hur in-formanterna ser på sin identitet och roll som arkivkonsult.
53
Slutdiskussion
Jag kommer i detta kapitel att sammanföra de teoretiska utgångspunkterna och fak-tiska koderna med varandra, vilket i sin tur kommer visa på hur arkivkonsulterna ser på sin egen roll. I samband med detta kommer också arkivkonsultens arbetssätt att lyftas fram. Jag kommer först att diskutera kärnkategorin resurser i sammanhang med de teoretiska utgångspunkterna. Därefter kommer jag att disponera kapitlet ut-efter de forskningsfrågor som varit utgångspunkter i studien. Dessa är som påpekats förut inte avskilda utan går till stor del in i varandra. Detta har gjort att jag valt att återigen behandla arkivkonsultens roll i förhållande till stadsarkivet och kunden un-der en gemensam rubrik. Likaså kommer inte frågan rörande vilka egenskaper som är viktiga för arkivkonsulten att behandlas i ett eget avsnitt utan återkomma under de övriga rubrikerna. Tid och plats kommer också att få ett eget avsnitt även om den inte är en egen forskningsfråga. Detta har sin förklaring i att jag anser att denna kod har varit central genom hela undersökningen.
Som beskrivits i samband med de teoretiska utgångspunkterna kan miljön ses som ramen inom vilken rollerna agerar. Den är också en bidragande faktor för vad en person kan och inte kan göra beroende på de normer som är kopplade till rollut-övandet. I Bronfenbrenners modell sker miljöpåverkan på flera olika nivåer.
Ett mikrosystem kan i denna diskussion översättas till Uppdragsverksamheten, den arbetsgrupp som arkivkonsulterna ingår i. Ett mesosystem kan översättas till det förhållande eller den interaktion som sker mellan Uppdragsverksamheten och övriga arbetsgrupper på stadsarkivet samt hur stadsarkivet, inklusive Uppdrags-verksamheten, interagerar med andra verksamheter, till exempel den kund som ar-kivkonsulten arbetar för.
Likaså kan de roller som en individ relaterar till ta sig uttryck på olika nivåer.
Det kan ske på ett personligt plan, i form av självbild, genom en gruppidentitet eller komma från en organisationsidentitet. På samma sätt är det även möjligt för en per-son att inneha flera olika roller.137
Det är som jag omnämnt tidigare främst mikro- och mesosystemet som står i fokus för denna undersökning och det är framförallt dessa som kommer att behand-las i diskussionen. De övriga systemen, förutom Chronosystemet, kommer också att beröras men inte i lika stor utsträckning.
137 von Platen (2006), s.45f.
54