Sammanfattning och vidare forskning

Vår studie visar att fritidslärarna önskar mer kompetensutveckling och bättre förutsättningar vid mottagandet av nyanlända elever. Skolorna har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända elever men fritidslärarna känner att strukturen i mottagandet är ett bristande område som behöver utvecklas. I studiens resultat framkom två svårigheter och det var dels svårigheten att kommunicera och dels kulturers olika värderingar. Fritidslärarna var väl medvetna och tog hänsyn till elevernas olika kulturer men ibland kunde det ses som en svårighet i verksamhetens arbete. Det framkom tydligt i studien att ett naturligt arbetssätt att kommunicera med varandra var genom kroppsspråk och teckenkommunikation. Samtliga fritidslärare betonade att fler vägar till kommunikation och ökad förståelse skedde genom användning av iPad och bildstöd som redskap i undervisningen. Modersmålslärare och modersmålstränare anses enligt fritidslärarna ha en betydelsefull roll för elevernas språkutveckling men även i det dagliga arbetet i fritidshemsverksamheten. Samtliga fritidslärare var eniga om att i ett mångkulturellt fritidshem är det av vikt att arbeta med gruppdynamik i elevgruppen då det kontinuerligt tillkommer men även minskar. I och med detta arbetssätt ansåg fritidsärarna att de får större möjlighet att öka elevernas känsla för grupptillhörighet. Slutligen visar studiens resultat även att fritidslärarna uttrycker begrepp som ”de här barnen” och ”dom där eleverna” vilket även kan ses i Bengtsson Carlströms (2013) och Sandevärns (2016) studier. En normalitet har skapats i praktiken i hur man talar om de nyanlända eleverna för att urskilja dem från övriga elever. I ljuset av detta uttryck, skulle en framtida forskningsfråga kunna vara, från barns perspektiv, att undersöka hur nyanlända elever uppfattar sitt mottagande på fritidshem.

29

Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (red.), (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Bengtsson Carlström, H. (2013). Talet om barn, föräldrar och professionalitet i det

mångkulturella fritidshemmet. Masteruppsats, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik. Hämtad 30 mars 2018 från

http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:681133/FULLTEXT01.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.) Stockholm: Liber.

Bunar, N. (2010) Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan. (rapportnummer 6:2010). Hämtad 19 februari 2018 från

https://publikationer.vr.se/produkt/nyanlanda-och-larande/

Bunar, N. (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.

Creswell, J. W. (2014). Research Design. London: Sage Publications, Inc.

Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling för skolans språkpolicy. I Naclér, K. (red.), Symposium 2000 – Ett andraspråksperspektiv på lärande. Stockholm: Stigma.

Dahlin-Ivanoff, S. (2011). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 71–82). Stockholm: Liber.

Eriksson-Zetterquist, U., Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.), Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34 – 54) (2. Uppl.) Stockholm: Liber.

Fjällhed, A. (2013). Finna möjligheter - flyktingbarn i skola och fritidshem. I A. Fjällhed & M. Jensen (red.), Barns livsvillkor – i mötet med skola och fritidshem. Lund. Studentlitteratur. Halkier, B. (2010). Fokusgrupper. (1 uppl.) Malmö: Liber.

Hugo. M. & Hedegaard, J. (2016). Följeforskning som skolnära forskningsmetod. I A. Elsie (red.), Skolnära forskningsmetoder (s. 47–62). Lund: Studentlitteratur.

Juvonen, P. (2015). Lärarröster om direktplacering av nyanlända elever. I N. Bunar (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering (s.139–179). Stockholm: Natur & Kultur.

Juvonen, P. (2016). Nyanländ i den svenska skolan - om mottagning, utbildning och forskning. [Elektronisk resurs]. Nordand: nordisk tidskrift för andrespråksforskning, 11 (2), (93–114). Hämtad 19 februari, 2018 från

http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1054866/FULLTEXT01.pdf

Klerfelt, A., & Haglund, B. (2011). Samtalspromenader – Barns berättelser om meningen med fritids. I A. Klerfelt & B. Haglund (Red.), Fritidspedagogik–fritidshemmets teorier och praktiker (s. 155–181). Stockholm: Liber.

30 Kroksmark, T. (red.). (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Kvale, S. (1996). InterViews: An Introduction to Qualitative Research Interviewing. California: Sage Publications.

Lahdenperä, P., & Sundgren, E. (red.), (2016) Skolans möte med nyanlända. Stockholm: Liber. Larsen, A-K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerups.

Larsson, S. (1994). Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier. I B. Starrin och G. Svensson (red). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Madsen, B. (2006). Socialpedagogik: integration och inklusion i det moderna samhället. Lund: Studentlitteratur.

Månsson, N. (2016). Kommunala strävanden för nyanlända elevers vägar in i skolan. I P. Lahdenperä & E. Sundgren (Red.), Skolans möte med nyanlända (s.29–48). Stockholm: Liber.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk. (2016). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Hämtad 30 Mars 2018 från

http://www.andrasprak.su.se/nyanl%C3%A4nda-elever/insatser-kring-

nyanl%C3%A4nda/kartl%C3%A4ggning-av-nyanl%C3%A4nda-elevers-kunskaper- 1.262577

Sandevärn, P. (2016). Interkulturell pedagogik i praktisk handling – utmaningar och möjligheter. I P. Lahdenperä & E. Sundgren (Red.), Skolans möte med nyanlända (s.183– 204). Stockholm: Liber.

SFS. (2010:800). Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen. (2009). Utbildning för nyanlända elever – rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Rapport 2009:3. Hämtad 16 april 2018 från

https://www.Skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalit etsgranskningar/2009/nyanlanda/nyanlanda-elever.pdf

Skolverket. (2008). Med annat modersmål – elever i grundskolan och skolans verksamhet. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2014). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer, Fritidshem. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016a). Allmänna råd för utbildning av nyanlända elever. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2016b). Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper. Hämtad 9 april 2018 från

31 Skolverket (2016c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2016. (3., kompletterade uppl.) Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2016d). PM: Nyanlända – aktuell statistik november 2015. Stockholm: Skolverket. Hämtad 25 maj 2018 från: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3574

Skolverket. (2016e). PM: Tio procent av skolorna har tagit emot hälften av de nyanlända eleverna. Stockholm: Skolverket. Hämtad 25 maj 2018 från: https://www.skolverket.se/om- skolverket/press/pressmeddelanden/2016/tio-procent-av-skolorna-har-tagit-emot-halften- av-de-nyanlanda-eleverna-1.250083

Skolverket. (2017). 17 000 fler nyanlända i grundskolan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 25 maj 2018 från: https://www.skolverket.se/om-skolverket/press/pressmeddelanden/2017/17-000- fler-nyanlanda-i-grundskolan-1.259336

Stensmo, C. (2007). Pedagogisk filosofi – En introduktion. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Säljö, R. (2011). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I A. Forsell, Boken om

pedagogerna (s.153–178). (6., [rev. och utök.] uppl.) Stockholm: Liber.

Säljö, R. (2014a). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, U.P., Säljö, R & Liberg, C (red.). I lärande, skola, bildning – grundbok för lärare (s. 251–309). (Uppl.3.). Stockholm: Natur och Kultur.

Säljö, R. (2014b). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (2. uppl.) Stockholm: Norstedts.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4.uppl). Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiskt samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, L. S. (1962/2012). Thought and Language. Cambridge: The Massachusetts Institute of Technology.

Bilagor

Intervjufrågor vid fokusgruppssamtal och semistrukturerad intervju 1. Vilka erfarenheter har ni kring mottagandet av nyanlända elever? 2. Hur ser förutsättningarna ut vid ett mottagande?

3. Vilken typ av fortbildning har ni fått inom området?

4. Vilka kvaliteter anser ni vara centrala vid bemötandet av nyanlända elever? 5. Vad är det i er handlingsplan/mottagande som fungerar bra?

6. Hur ser interaktionen ut mellan lärare och elev?

7. Hur arbetar ni förebyggande för alla elevers rätt till interaktion och sociala samspel? 8. Hur arbetar ni för dessa elevers kommande utveckling/lärande?

Missivbrev

Mikaela Olsson och Martina Shamon genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för grundlärare med inriktning mot fritidshem vid Högskolan för lärande och kommunikation, JU. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande fritidshemmets policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att skapa kunskap om hur fritidslärare arbetar

vid mottagandet av nyanlända elever.

Mikaela och Martina genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om fritidshemmet och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.

Om du accepterar att du vill delta i denna studie kommer du att bli involverad i en eller flera av följande forskningsaktiviteter i fritidshemmets lokaler:

____ Samtalar med studentforskarna i informella individuella intervjuer. ____ Samtalar med studentforskarna i informella gruppintervjuer.

All information som genereras kommer att anonymiseras vilket garanterar att du inte kan bli identifierad. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld. Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst. Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta, Mikaela Olsson (Olmi1492@student.ju.se) eller Martina Shamon (Shma1589@student.ju.se).

Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan.

________________________________________ _____________________

Medverkande Signatur Datum

_________________________________________ Medverkande Namnförtydligande

___________________________________________________________ Forskarstudenternas Signaturer