Delad utförandeentreprenad/Samordnad Generalentreprenad
4 G ENOMFÖRANDE
5.1.3 SAMMANSTÄLLNING AV RESULTAT
Sammanställning av resultaten från figur 5.1-5.9 ses nedan i tabell 5.1.
Tabell 5.1; Alla resultat I tabellen är givna i SEK. Under procentsatserna anges den summa pengar I SEK som projektet inte kommer ett överstiga med respektive sannolikhet utifrån de två metoderna.
Projekt Program 75 % 90 % 100 %
P1196
Slump 17 828 807 18 079 487 19 472 899 @RISK 17 781 355 17 910 879 18 328 645P1245
Slump 2 667 284 2 708 940 2 877 373 @RISK 2 742 077 2 783 426 2 853 686P1264
Slump 15 229 190 15 477 752 16 756 054 @RISK 15 195 666 15 418 453 16 015 3625.2 A
NALYS5.2.1 P1196
Siljeströms första analys av detta projekt visade på att budgeten på 19,8 miljoner kr var väl tilltagen, detta på grund av att projektet hade dragits med tidigare problem angående de satta budgetmålen. De kom fram till att 17,8 miljoner kr (se tabell 5.2) var en mer passande budget.
Resultatet från slump, figur 5.1, visar i detta fall inte någon väldigt stor skillnad i jämförelse med det Siljeströms kommit fram till, se tabell 5.2. Det resultat som genereras från @Risk, figur 5.4 och 5.5, visar på en viss skillnad i prognosen på 90 %, här kommer resultatet i sig oerhört nära det slutgiltiga resultatet.
Budgeten på 19,8 miljoner kommer inte att överskridas i varken analysen i slump eller i @Risk. Resultatet från de båda undersökta metoderna visar på att en del av budgetreserverna kommer att behöva användas, jämför tabell B7.2 med tabell 5.2. Dock kommer inte en sådan stor del av de totala budgetreserverna att behöva användas.
Tabell 5.2; Jämförelse av resultat för projekt P1196. Sammanställt från bilaga 7 och figur 5.1, 5.4 och 5.5.
Prognos för
P1196
Program 75 % 90 %
Siljeströms AB (100115) 17 878 000 17 890 000 Slump 17 828 807 18 079 487 @Risk 17 781 355 17 910 8795.2.2 P1245
Vid ombyggnation kan oväntade händelser inträffa, något som P1245 fick tampas med, framförallt då tidsramarna var så snäva. I och med att upphandlingen gick ut vid en bra tid kom många anbud in, den upphandlade entreprenörens anbud låg under den budget projektet avsatt för entreprenören. Resultatet från analysen av @Risk och slump i detta projekt ger ett lägre värde vid 90 % sannolikhet att prognosen inträffar än vad Siljeströms har kommit fram till, se tabell5.3. Om en jämförelse i sin tur görs mellan värdena för projekt P1245 vid 90 % i tabell B7.1 ses att prognosen har höjts vid det senare skedet. Den första riskanalysen som utfördes stämmer bättre överens med de värden som denna studie resulterade i. Detta beror förmodligen på de risker som inträffade t ex. upptäcktes det att byggnadstekniska brandåtgärder behövde genomföras ovan undertaket. Genom att granska tabell B7.2 framgår det också att de budgetreserver som finns kommer att behöva användes, men inte allt.
Tabell 5.3; Jämförelse av resultat för projekt P1245. Sammanställt från bilaga 7 och figur 5.2, 5.6 och 5.7.
Prognos för
P1245
Program 75 % 90 %
Siljeströms AB (101221) 2 883 000 2 837 000 Slump 2 667 284 2 708 940 @Risk 2 742 077 2 783 4265.2.3 P1264
I P1264 framgår det att projektets slutsumma skulle gå 3,1 miljoner kr över budget då entreprenören blivit upphandlad och Siljeströms AB blivit involverad. Då Siljeströms gjorde sin första ekonomiska kalkyl inklusive riskanalys insåg de hur mycket som hade blivit förbisatt och bortglömt då projektets budget hade satts. Här hade alltså inte kostnadsstyrningen gått något vidare. Att projektet i sin tur är en styrd totalentreprenad är något som i detta fall påverkar projektet negativt då det blev mycket mer ÄTA-arbeten som följd till att projektet var alldeles för detaljprojekterat.
Den analys som utförts med både @Risk och slump visar i båda fallen ett något högre resultat än det som Siljeströms AB resultat visade vid 90 % sannolikhet att prognosen inte överstigs, se figur 5.3, 5.8 och 5.9. Detta innebär att de program som analyserats i denna studie precis som Siljeströms har kommit fram till att budgeten på 12,5 miljoner kr inte skulle fungera. I tabell B7.2 i bilaga 7 ses det värde projektet måste klara sig under för att slippa använda de avsatta budgetreserverna. I detta fall får inte projektet gå över 14.93 miljoner kronor för att detta ska inträffa. Enligt tabell 5.4 ses det att budgetreserverna kommer att behövas användas. I @Risk behöver inte riktigt lika mycket användas som i slump, det handlar om ~400 000 kr i båda fallen av de 700 000 kr, tabell B7.2 i bilaga 7, som är avsatta för budgetreserver.
Tabell 5.4; Jämförelse av resultat för projekt P1264. Sammanställt från bilaga 7 och figur 5.3, 5.8 och 5.9.
Prognos för
P1264
Program 75 % 90 %
Siljeströms AB (110506) 15 110 000 15 118 000 Slump 15 229 190 15 477 752 @Risk 15 195 666 15 418 4535.2.4 @RISK VS. SLUMP
Resultaten från både slump och @Risk är relativt likvärdiga, båda håller sig i samma storleksordning som Siljeströms slutgiltiga resultat. Skillnaden mellan högsta och lägsta värde är större från slump än det är från @Risk. Ett större spann innebär för beställaren en större osäkerhet för vad den slutgiltiga projektkostnaden kan bli, vilket också innebär att denne måste klara av en större slutsumma. Detta är något som kan vara problematisk för en del beställare, då det kan vara svårt att binda upp så stora
ekonomiska resurser som ett nystartat byggprojekt kan kräva. Självklart har olika beställare olika förutsättningar, det har också en väldigt stor betydelse vad projektet har för karaktär.
Vilken av dessa metoder är då bäst? Av resultatet att döma kommer @Risk närmare Siljeströms resultat varje gång en analysering har utförts, medan slump kommer längre ifrån. Om ett större spann kan accepteras är slump en metod som fungerar väldigt bra. För det mesta vill dock beställaren ha bättre koll på slutkostnaderna då det har en sådan stor betydelse, så i detta fall är @Risk mer lämpligt att använda.
Något som också avgör vilken metod som är bäst är självfallet den nedlagda tiden, kostnaden och metodens möjligheter.
Slump är från början ett tomt arbetsblad i Excel och erbjuder utövaren alla möjligheter till att göra något bra, det kräver förstås att utövaren är någorlunda insatt i matematisk statistik då det är sådana formler som används i kalkylbladet.
Precis som slump är också @Risk ett tomt arbetsblad i Excel till en början, men med många extra funktioner som kommer med programmet gör att det blir klurigt att förstå. Som med andra nya program krävs tid för att lära sig och förstå, men när man väl har tagit sig förbi den biten erbjuder @Risk stora möjligheter till att utföra en bra riskhantering i sitt projekt. I @Risk krävs inte att
kunskap finns för exakt hur formlerna är uppbyggda, utan detta är något som är inlagt i programmet. Så även under denna punkt är @Risk bättre.
Programmets kostnad är en sista del som också spelar roll i jämförelsen mellan @Risk och slump. Slump är nästintill gratis, det som kostar är Officepaketet, men detta är något som de flesta företag och privatpersoner redan har installerat på sina datorer. @Risk däremot kräver att Excel finns installerat, men sedan krävs också själva programmet som i dags dato kostar £1461 GBP, alltså 17 368 SEK (Forex Bank Corporation, 2012, den 28 maj 2012), detta räknat för ett års licens. Denna pengasumma är något som är överkomligt för ett företag men desto mer pengar för en privatperson. Utifrån kostnaden sett är slump vinnare.
För att dessa metoder skall kunna användas måste dock förarbetet med att ta fram en prognos samt en minsta och största prognos utföras. Vilket i sig är något som tar tid. Vid start av ett nytt projekt lägger Siljeströms ner 34-36 timmar på uppstart och genomgång av riskhanteringen. Så dessa metoder gör inte på något sätt att du slipper undan förarbetet.