högskolan och gymnasiet
Ansvarig utredare: Magnus Gunnarsson, Analys & utvärdering, Göteborgs universitet
RAPPORT 2014:01
GÖTEBORGS UNIVERSITET Analys och utvärdering
ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN
Innehåll
Sammanfattande slutsatser ... 3 Korta svar på centrala frågor ... 4 Inledning ... 5 Arbetsmarknadsetablering efter högskolan ... 5 Universitetskanslersämbetet ... 5 Styrkor och svagheter ... 7 SCB ... 7 Styrkor och svagheter ... 7 Jusek ... 8 Styrkor och svagheter ... 8 Svenskt Näringsliv ... 9 Styrkor och svagheter ... 9 Diskussion ... 10 Examinerade och icke examinerade ... 11 Utveckling över tid ... 12 Skillnader mellan ämnesområden ... 14 Jämförelse med andra utbildningsnivåer ... 15 Gymnasiet ... 15 Yrkeshögskolan ... 16 OECD ... 16 Sammanställning ... 18 ”Rätt jobb” ... 21 SCB ... 21 UKÄ ... 23 Obesvarade frågor ... 24 Referenser ... 25
ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN
3
Sammanfattande slutsatser
Det finns flera olika undersökningar av hur snabbt och i vilken grad högskoleexaminerade får jobb. Högskoleverket och sedermera Universitetskanslersämbetet publicerar sedan 2003 en serie registerstudier som är väl redovisade, och SCB hade en serie enkät- undersökningar 1996-2010 som också var väl redovisade och med acceptabel repre- sentativitet. Jusek gör varje år en enkätundersökning, men den riktas bara till examinerade inom Juseks ämnesområden och den redovisas tämligen ofullständigt, vilket gör resultaten svårtolkade. Svenskt Näringsliv har också flera gånger genomfört enkätundersökningar under beteckningen ”Högskolekvalitet”, men dessa exkluderar en stor del högskole- utbildningar (legitimationsyrkesutbildningar) och är dessutom ofullständigt redovisade, vilket gör även de resultaten svårtolkade.
De olika undersökningarna skiljer sig åt på två huvudsakliga sätt: hur lång tid som gått efter slutförd utbildning när mätningen görs, och framförallt hur ”att ha jobb” definieras. De kategorier som används för att beskriva de undersökta personernas etablering på arbetsmarknaden påverkar procentsiffrorna i mycket hög grad. Hur hanteras personer som fått jobb alldeles nyss? De som fått ett tillfälligt jobb? De som är sjukskrivna eller föräldralediga? Hur betraktas de som fortsätter med studier, av olika slag? Tabell 4 visar vilka resultat som nås med olika definitioner.
Tabell 4 [upprepad, förkortad]: Olika mätningar av högskoleexaminerades etablering på arbetsmarknaden.
Mätning Definition av att ”ha jobb” Tid efter examen
Andel med jobb
UKÄ/HSV 1 har arbetat minst en timme i november, årsinkomst >203 500 kr, inga tecken på arbetslöshet. De som inte kan mätas eller är studerande undantas.
6-18 mån, mäts under
ett år
78 %
UKÄ/HSV 2 har arbetat minst en timme i november och inga tecken på arbetslöshet och har en årsinkomst mellan 172 200 och 2013 500 kr; eller har en årsinkomst >195 800 kr i kombination med tecken på arbetslöshet eller ej sysselsatt i november; eller är egenföretagare. De som inte kan mätas eller är studerande undantas.
6-18 mån, mäts under
ett år
89 %
SCB 1 enkätfråga: ”anställd eller egen företagare” 3-4 år 82 %
SCB 2 enkätfråga: ”arbetade minst en timme” under veckan 12-18 april
3-4 år 93 %
Det är olika lätt att få jobb för personer med examen från högskola beroende på vilket ämnesområde deras examen ligger inom. Undervisning, vård och omsorg samt teknik är områden där de examinerade i hög utsträckning har jobb, medan humaniora och teologi ligger i andra änden av skalan. Personer med yrkesexamina har jobb i högre utsträckning än personer med generella eller konstnärliga examina.
ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN
4
Även yrkeshögskolan och gymnasiet har flera gånger undersökts med avseende på arbets- marknadsetablering, och en del av dessa undersökningar har gjorts på mycket snarlika sätt som undersökningarna för högskolan. Det finns dock inga studier som är helt jämförbara. De resultat som ändå finns pekar på att etableringsgraden är högre för examinerade från yrkeshögskolan än gymnasiet, och ännu högre för examinerade från högskolan.
I de enkätundersökningar som SCB skickar ut ställs också frågor om ”rätt” jobb. I en temarapport (SCB 2010b) undersöktes högskoleexaminerade 2006/07 och deras etable- ring 2010. 90 % av de som arbetade i april 2010 uppgav att arbetet helt eller delvis var inom det område som utbildningen var riktad mot. 84 % uppgav att arbetet motsvarade deras utbildningsnivå.
Korta svar på centrala frågor
Får studenterna jobb efter högskolestudier?
Ja, i hög grad. Andelen öppet arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitisk åtgärd ligger på 2-4 %.
Är yrkeshögskolan bättre än högskolan på att få folk i arbete?
Det finns inga studier som undersöker detta på ett rättvist sätt. De studier som finns pekar snarare på motsatsen.
Vilka utbildningar leder till jobb i lägst grad, och hur låg grad är det?
Personer med examen inom humaniora och teologi har svårast att få jobb efter examen. 71 % av dem svarar i en enkätundersökning att arbete är deras huvudsakliga sysselsättning (enligt SCB:s statistikdatabas). Detta kan jämföras med personer som har examen inom området utbildning, där 90 % svarar att de har jobb. Man bör komma ihåg att endast 6 % av de undersökta hade sin examen inom humaniora och teologi.
Får studenterna rätt jobb efter högskolestudierna, eller läser de utbildningar som de inte har nytta av i arbetslivet?
Det finns ingen statistik som besvarar denna fråga på ett bra sätt. Det är mycket svårt att avgöra vad som är ”rätt jobb”. Det finns dock viss statistik som är relevant (SCB 2010b):
o Av de som har jobb är det 84 % som har jobb som ligger i nivå med utbildningen.
o Av de som har jobb är det 90 % som har jobb som helt eller delvis är inom det område som utbildningen var riktad mot.
o Av de som har jobb är det 90 % som uppger att de är ganska eller mycket nöjda med jobbet.
ETABLERING PÅ ARBETSMARKNADEN
5
Inledning
I den svenska debatten om högskolans koppling till arbetsmarknaden förekommer olika siffror om i vilken grad studenterna får arbete efter avslutade studier. I det följande sammanställs och förklaras tillgänglig statistik i denna fråga. Sammanställningen inkluderar även motsvarande statistik för gymnasiet och yrkeshögskolan, samt tillgänglig statistik över i vilken mån studenterna får jobb som passar deras utbildning.
Rapporten är en del av en serie rapporter beställd av Sveriges universitets- och högskole- förbund (SUHF). Serien belyser den högre utbildningens koppling till arbetsmarknaden.