20 Sammanvägda bedömningen av de olika alternativen
Av de två olika alternativen:
‐ Nollalternativet
‐ Aktuellt alternativ
Den sammanvägda bedömningen är att det aktuella alternativet är det bästa. Detta på grund av att gruvdriften kan forstsätta. Att bostäderna kommer att gränsa mot en park och att byggnaderna och parken kan användas så länge som möjligt av allmänheten. Skadan för kulturmiljön kan mildras om aktuellt alternativ genomförs med flytt av hus. Detta alternativ ger en större kvalité till området både estetiskt, socialt och naturmiljömässigt.
21 Skadeförebyggande åtgärder
Som skadeförebyggande åtgärder har man lagt in i detaljplanen planbestämmelser som reglerar att:
‐ en gruvstadspark skall ha karaktären av offentlig plats och vara tillgänglig för allmänheten och utgöra en parkmiljö
‐ inom gruvstadsparken får inte ordnas upplag för gruvindustrin
‐ utfart får inte anordnas
‐ vissa byggnader av kulturmiljöintresse får inte rivas eller förvanskas
‐ bäck för att leda dagvatten åt söder till Luossajoki
Genomförande‐ och civilrättsliga avtal kommer att upprättas som skall reglera hur omvandlingen av området ska ske för att upprätthålla god boendemiljö, anordnandet av gruvstadsparken, hur överlåtelse och drift av mark och ledningar och gator samt hur kulturbyggnader ska hanteras mm. I ett civilrättsligt avtal bör man också reglera att träd med större omfång än 15 cm en meter över marken skall sparas och att en trädplan bör upprättas för gruvstadsparken. Tanken är även att det skall skapas en
”boendegrupp” som är en projektgrupp med representanter från
bostadsområdena inom detaljplanen. De ska tillsammans med LKAB och Kiruna kommun säkerställa att boendemiljön är bra i området.
22 Kvarvarande konsekvenser
Minskat bostadsbestånd
Rivning av lägenheter innebär ökat behov av lägenheter. Hur skall detta lösas? Finns det tillräckligt med tomma lägenheter i dag? Kommer kommunen att planlägga nya bostadsområden? Kommer det att ske en förtätning av befintliga bostadsområden? Ny bebyggelse, större
kostnader, högre hyror, hur ska man hantera detta?
Konsekvenser för miljön
Då dagens E10 tas bort kommer antagligen trafiken på Hjalmar
Lundbohmsvägen under en tid att öka innan ny E10 har anlagts. Befintliga bostäder som är kvar längs gatan kommer att få ökade störningar. På längre sikt då en ny E10 är byggd och trafikens tyngdpunkt förflyttas åt nordost och via LKAB:s södra infart kommer trafiken och därmed avgaser och bullerstörningarna att minska.
Ala Lombolo med dess föroreningar finns kvar och förvärras med mindre vattentillförsel från planområdet.
Sociala konsekvenser
Går det att skapa känslan av tillhörighet och igenkännande på ett nytt ställe men med det ”gamla” som grund? Vi kommer att få en annan bostadsmarknad med större variation på hyrorna detta kan leda till segregation.
Kvarvarande konsekvenser kulturmiljön
De värdefulla bebyggelsemiljöer och enskilda märkesbyggnader som finns inom den planerade Gruvstadsparken, utgör tillsammans med övriga kulturmiljöer i tätorten en sammansatt helhet som bidrar till stadens särpräglade bebyggelsesammansättning med avsevärda kulturvärden.
Planförslaget påverkar i hög grad riksintresseområdets upplevelsevärde samt även förståelsen för Kirunas historiska utveckling. En eventuell flytt av byggnader innebär att de bevaras fysiskt men i en ny miljö utan att dess historiska sammanhang kan avläsas. Områdesvisa förflyttningar av
bebyggelsen kan delvis mildra den negativa påverkan av kulturmiljön. I framtiden kommer Gruvstadsparken att ingå som en del av Kirunas historia.
23 MKB-processen
I processen har Tyréns AB deltagit med kompetenser inom kulturmiljö, byggnadsantikvarie, buller, vibration, landskaps‐ och stadsbildsplanering, miljögeoteknik. Tyréns har arbetat tillsammans med samhällsbyggnads‐
kontoret och miljökontoret i Kiruna kommun, Tekniska verken AB i Kiruna, LKAB, Länsstyrelsen i norrbottens län, Banverket, Vägverket och Norrbottens museum.
Kiruna kommun och Miljö‐ och Byggnämnden beslutade 2005‐10‐13 §167 att detaljplan med tillhörande MKB skall upprättas över området.
En avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts och varit på samråd hos länsstyrelsen i Norrbottens län.
En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats och denna skall ut på samråd tillsammans med detaljplanen under november 2009. Efter samrådstiden kommer samtliga yttranden som inkommit att
sammanställas i en samrådsredogörelse. Denna samrådsredogörelse kommer att hantera både yttrande för detaljplanen och MKB´n. Efter samrådet och de eventuella ändringar som sker kommer detaljplanen och MKB´n att ställas ut för granskning under juni‐augusti 2010. Efter detta så sammanställs de yttranden som inkommit i ett utlåtande. Detaljplanen och miljökonsekvensbeskrivningen kan efter detta godkännas i Miljö‐ och Byggnämnden och detaljplanen antas i Kommunfullmäktige.
24 Uppföljning/kontroll
Uppföljning och övervakning med anledning av detaljplanens
genomförande är kommunens ansvar. Den övervakning som är aktuell är
lämplig att integrera i ett övervakningsprogram och genom omfattande dokumentation.
• Uppföljning av buller kan ske genom mätning eller beräkning.
• Uppföljningen av luftkvalité kan ske genom mätning eller beräkning.
• Dokumentation av byggnaderna och deras belägenhet till övrig bebyggelse.
• Flyttning av byggnader behöver pedagogisk stöd och kontinuerlig dokumentation för att deras historiska sammanhang och betydelse skall kunna avläsas och förklaras i nya miljöer med annan
bebyggelse.
• Mätning av markrörelser sker kontinuerligt av LKAB
25 Källförteckning
Titel Författare
Miljörapport 2008 LKAB Kiruna Total Quality Management KY/Sofia Waaranperä, 2009‐03‐24
Rapport översiktlig Landskapsanalys FriGeo, 2008‐01‐11
Miljökonsekvensbeskrivning för Kiruna kommun,
Fördjupad översiktsplan för Kiruna C kommunkontoret 2006
Rapport angående förorenade område Kiruna kommun
Ala Lombolo, Kiruna kommuns slutgiltiga Kommunkontoret 2009 Ställningstagande
Huvudstudierapport för Ala Lombolo Kiruna kommun 2006‐2008
Rapport, Gruvstadsparken, Kiruna stad Tyréns AB, 2008‐11‐03
Dom, Miljödomstolen, Villkorsändring Avseende gruvrelaterad verksamhet inom
Kiirunavaara gruvindustriområde, Miljödomstolen
Kiruna kommun Mål nr 1700‐07, 2008‐07‐01
Folder, Utredning Gruvstadsparken, Samhällsbyggnadskontoret
Kiruna kommun
PM detaljplan för Luossajärvi ny damm Kiruna kommun, Miljö‐
Och utökning av gruvindustriområde. och Byggnämnden,
Samhällsbyggnadskontoret
Maj 2009
Förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning Kiruna kommun, Miljö‐
För detaljplan Luossajärvi gruvindustriområde, och Byggnämnden,
ny damm Samhällsbyggnadskontoret
2009‐06‐16
Programhandling detaljplan för Bolagsområdet Kiruna kommun, Miljö‐
Gruvstadsparken och Byggnämnden,
Samhällsbyggnadskontoret 2009‐04‐20
Samråd avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning Kiruna kommun, Miljö‐
för detaljplan, gruvstadsparken och Byggnämnden,
Samhällsbyggnadskontoret
2009‐04‐24
Miljöplan 2008 Kiruna kommun, Miljö‐
Kontoret 2008
Förprojektering Kvarteret Ullspiran. Driftsäkrande WSP Samhällsbyggnad, åtgärder för kommunalteknik. 2009‐05‐19,Luleå.
Förprojektering Gruvstadsparken. Kommunalteknik WSP Samhällsbyggnad,
– inventering. 2009‐05‐28,Luleå.
Riktvärden för förorenad mark‐ Modellbeskrivning Naturvårdsverket remiss
och vägledning 2007‐10‐19
Nya generella riktvärden Naturvårdsverket 2008
Brunnström L. 1980a. Kiruna ett samhälle i Lars Brunnström. Konst‐
sekelskiftets Sverige. Del I Forskningsrapport vetenskapliga institutionen
nr. 3, projekt Norrländska städer och kulturmiljöer
Brunnström L. 1980b. Kiruna ett samhälle i Lars Brunnström. Konst‐
sekelskiftets Sverige. Del П Forskningsrapport vetenskapliga institutionen
nr. 3, projekt Norrländska städer och kulturmiljöer
Byggnader i centrala Kiruna Kiruna kommun, 2008
Kulturmiljöanalys Kiruna etapp 1. Kiruna kommun, 2008b
Kiruna‐ kulturmiljö i omvandling Riksantikvarieämbetet, 2008.
Avfallsblad 2: Asfalt. Bygg‐ och rivningsavfall. Miljöförvaltningen,
Stockholms stad.
http://www.kommun.kiruna.se/Miljo‐och‐natur/Projekt‐Ala‐Lombolo/
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-
fororenade-omraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/Tabell- over-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/
Muntliga och skriftliga kontakter
Arnold Wonkavaara, projektchef Kirunaprojektet, Banverket.
Jan Åberg, Banverket
Mats Westerlund, ansvarig Kirunaprojektet, Vägverket.
Karl‐Gustav Taavo, nättekniker, Skanova.
Kristina Appelqvist, miljöchef, Skanova.
Kjell Sjölund, chef, Vattenfall.
Mats Holmlund, kundtekniker, Vattenfall.
Ulf Nygren, chef, Tekniska verken i Kiruna AB.
Mary Rosenfors, planhandläggare, samhällsbyggnadskontoret, Kiruna kommun Lars Fernqvist, plankonsult, samhällsbyggnadskontoret, Kiruna kommun Tomas Nylund, stadsarkitekt, samhällsbyggnadskontoret, Kiruna kommun Margareta Bergman, chef, miljökontoret, Kiruna kommun.
Mikael Westerlund, Yttre Miljö, LKAB Sofia Waaranperrä, LKAB
Lennart Thelin, senior advisor FAB, LKAB Ingvar Rova, LKAB.
Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie, Norrbottens museum
Agneta Rehnlund, byggnadsminnen, Länsstyrelsen Norrbottens län Ann‐Christin Burman, t.f. länsantikvarie, Länsstyrelsen Norrbottens län Jeanette Aro, Länsstyrelsen Norrbottens län.
Rolf Henriksson, Kiruna forskarförening
Bilagor
• Kulturmiljöanalys inför Gruvstadsparken 2010‐06‐17
• Stads‐/landskapsbildsanalys inför Gruvstadsparken 2010‐06‐17
• Bedömning av kulturvärden för q‐märkta byggnader inom gruvstadsparken juni 2010
• Miljömål
• Rapport, Gruvstadsparken, Kiruna stad (fältinventeringar och en bedömning av naturvärden) Tyréns AB, 2008‐11‐03
Solveig Heikki Gunilla Ripa Planarkitekt, Projektledare/Tyréns AB Miljökonsult, /Tyréns AB
Carina Öberg Annika Lindberg Kulturhistoriker/Tyréns AB Landskapsarkitekt/Tyréns AB
Patrik Forsberg Markus Hedlund
Arkitekt/Tyréns AB Miljögeotekniker/Tyréns AB
Sara Thelin Peter Joseph
Samhällsplanerare/Tyréns AB Byggnadsantikvarie/Tyréns AB
Ingvar Hedenrud Örjan Matti
Byggnadsantikvarie/Tyréns AB Fastighetsutveckling/Tyréns AB