Av de två olika alternativen:
‐ Nollalternativet
‐ Aktuellt alternativ
Den sammanvägda bedömningen är att det aktuella alternativet är det bästa.
Detta på grund av att gruvdriften kan forstsätta. Att bostäderna kommer att gränsa mot en park och att byggnaderna och parken kan användas så länge som möjligt av allmänheten. Skadan för kulturmiljön kan mildras om aktuellt alternativ genomförs med flytt av hus. Detta alternativ ger en större kvalité till området både estetiskt, socialt, ekonomiskt och naturmiljömässigt.
21 Skadeförebyggande åtgärder
Som skadeförebyggande åtgärder har man lagt in i detaljplanen planbestämmelser som reglerar att:
‐ träd får inte fällas
‐ markens anordnande som gruvstadspark
‐ inga upplag får anordnas
‐ utfart får inte anordnas
‐ byggnader av stort kulturmiljöintresse får inte rivas
Genomförandeavtal kommer att upprättas för hur omvandlingen av området ska ske för att upprätthålla god bebyggd miljö, anordnandet av
gruvstadsparken, hur överlåtelse och drift av mark och ledningar och gator samt hur kulturbyggnader ska hanteras mm. Genomförandeavtalet kommer vid behov att kompletteras med mer detaljerade avtal.
22 Kvarvarande konsekvenser
Minskat bostadsbestånd
Rivning av lägenheter innebär ökat behov av lägenheter. Hur skall detta lösas? Finns det tillräckligt med tomma lägenheter i dag? Kommer kommunen att planlägga nya bostadsområden? Kommer det att ske en förtätning av befintliga bostadsområden? Ny bebyggelse, större kostnader, högre hyror, hur ska man hantera detta?
Konsekvenser för miljön
Då dagens E10 tas bort kommer antagligen trafiken på Hjalmar
Lundbohmsvägen under en tid att öka innan ny E10 har anlagts. Befintliga bostäder som är kvar längs gatan kommer att få ökade störningar. På längre sikt då en ny E10 är byggd och trafikens tyngdpunkt förflyttas åt nordost kommer trafiken och därmed buller‐ och avgasstörningarna att minska.
Ala Lombolo med dess föroreningar finns kvar och förvärras med mindre vattentillförsel från planområdet.
Sociala konsekvenser
Går det att skapa känslan av tillhörighet och igenkännande på ett nytt ställe men med det ”gamla” som grund? Vi kommer att få en annan
bostadsmarknad med större variation på hyrorna detta kan leda till segregation.
Kvarvarande konsekvenser kulturmiljön
De värdefulla bebyggelsemiljöer och enskilda märkesbyggnader som finns inom den planerade Gruvstadsparken, utgör tillsammans med övriga kulturmiljöer i tätorten en sammansatt helhet som bidrar till stadens särpräglade bebyggelsesammansättning med avsevärda kulturvärden.
Planförslaget påverkar i hög grad riksintresseområdets upplevelsevärde samt även förståelsen för Kirunas historiska utveckling. En eventuell flytt av
byggnader innebär att de bevaras fysiskt men i en ny miljö utan att dess historiska sammanhang kan avläsas. I framtiden kommer Gruvstadsparken att ingå som en del av Kirunas historia.
23 MKB-processen
I processen har Tyréns AB deltagit med kompetenser inom kulturmiljö, byggnadsantikvarie, buller, vibration, landskaps‐ och stadsbildsplanering, miljögeoteknik. Tyréns har arbetat tillsammans med samhällsbyggnads‐
kontoret och miljökontoret i Kiruna kommun, Tekniska verken AB i Kiruna, LKAB, Länsstyrelsen i norrbottens län, Banverket, Vägverket och
Norrbottens museum.
Kiruna kommun och Miljö‐ och Byggnämnden beslutade 2005‐10‐13 §167 att detaljplan med tillhörande MKB skall upprättas över området.
En avgränsning av miljökonsekvensbeskrivningen har gjorts och varit på samråd hos länsstyrelsen i Norrbottens län.
En miljökonsekvensbeskrivning har upprättats och denna skall ut på samråd tillsammans med detaljplanen under november 2009. Efter samrådstiden kommer samtliga yttranden som inkommit att sammanställas i en
samrådsredogörelse. Denna samrådsredogörelse kommer att hantera både yttrande för detaljplanen och MKB´n. Efter samrådet och de eventuella ändringar som sker kommer detaljplanen och MKB´n att ställas ut för granskning under februari månad 2010. Efter detta så sammanställs de yttranden som inkommit i ett utlåtande. Detaljplanen och
miljökonsekvensbeskrivningen kan efter detta godkännas i Miljö‐ och Byggnämnden och detaljplanen antas i Kommunfullmäktige.
24 Uppföljning/kontroll
Uppföljning och övervakning med anledning av detaljplanens genomförande är kommunens ansvar. Den övervakning som är aktuell är lämplig att
integrera i ett övervakningsprogram och genom omfattande dokumentation.
• Uppföljning av buller kan ske genom mätning eller beräkning.
• Uppföljningen av luftkvalité kan ske genom mätning eller beräkning.
• Dokumentation av byggnaderna och deras belägenhet till övrig bebyggelse.
• Flyttning av byggnader behöver pedagogisk stöd och kontinuerlig dokumentation för att deras historiska sammanhang och betydelse skall kunna avläsas och förklaras i nya miljöer med annan bebyggelse.
25 Källförteckning
Titel Författare
Miljörapport 2008 LKAB Kiruna Total Quality Management KY/Sofia Waaranperä, 2009‐03‐
24
Rapport översiktlig Landskapsanalys FriGeo, 2008‐01‐11
Miljökonsekvensbeskrivning för Kiruna kommun,
Fördjupad översiktsplan för Kiruna C kommunkontoret 2006
Rapport angående förorenade område Kiruna kommun
Ala Lombolo, Kiruna kommuns slutgiltiga Kommunkontoret 2009 Ställningstagande
Huvudstudierapport för Ala Lombolo Kiruna kommun 2006‐2008
Rapport, Gruvstadsparken, Kiruna stad Tyréns AB, 2008‐11‐03
Dom, Miljödomstolen, Villkorsändring Miljödomstolen
Avseende gruvrelaterad verksamhet inom Mål nr 1700‐07, 2008‐07‐01 Kiirunavaara gruvindustriområde,
Kiruna kommun
Folder, Utredning Gruvstadsparken, Samhällsbyggnadskontoret
Kiruna kommun
PM detaljplan för Luossajärvi ny damm Kiruna kommun, Miljö‐
Och utökning av gruvindustriområde. och Byggnämnden,
Samhällsbyggnadskontoret
Maj 2009
Förslag till avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning Kiruna kommun, Miljö‐
För detaljplan Luossajärvi gruvindustriområde, och Byggnämnden,
ny damm Samhällsbyggnadskontoret
2009‐06‐16
Programhandling detaljplan för Bolagsområdet Kiruna kommun, Miljö‐
Gruvstadsparken och Byggnämnden,
Samhällsbyggnadskontoret 2009‐04‐20
Samråd avgränsning av miljökonsekvensbeskrivning Kiruna kommun, Miljö‐
för detaljplan, gruvstadsparken och Byggnämnden,
Samhällsbyggnadskontoret
2009‐04‐24
Miljöplan 2008 Kiruna kommun, Miljö‐
Kontoret 2008
Förprojektering Kvarteret Ullspiran. Driftsäkrande WSP Samhällsbyggnad, åtgärder för kommunalteknik. 2009‐05‐19,Luleå.
Förprojektering Gruvstadsparken. Kommunalteknik WSP Samhällsbyggnad,
– inventering. 2009‐05‐28,Luleå.
Riktvärden för förorenad mark‐ Modellbeskrivning Naturvårdsverket remiss
och vägledning 2007‐10‐19
Nya generella riktvärden Naturvårdsverket 2008
Brunnström L. 1980a. Kiruna ett samhälle i Lars Brunnström. Konst‐
sekelskiftets Sverige. Del I Forskningsrapport vetenskapliga institutionen nr. 3, projekt Norrländska städer och kulturmiljöer
Brunnström L. 1980b. Kiruna ett samhälle i Lars Brunnström. Konst‐
sekelskiftets Sverige. Del П Forskningsrapport vetenskapliga institutionen nr. 3, projekt Norrländska städer och kulturmiljöer
Byggnader i centrala Kiruna Kiruna kommun, 2008
Kulturmiljöanalys Kiruna etapp 1. Kiruna kommun, 2008b
Kiruna‐ kulturmiljö i omvandling Riksantikvarieämbetet, 2008.
Avfallsblad 2: Asfalt. Bygg‐ och rivningsavfall. Miljöförvaltningen,
Stockholms stad.
http://www.kommun.kiruna.se/Miljo‐och‐natur/Projekt‐Ala‐Lombolo/
http://www.naturvardsverket.se/sv/Verksamheter-med-miljopaverkan/Efterbehandling-av-fororenade-omraden/Riskbedomning/Nya-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/Tabell- over-generella-riktvarden-for-fororenad-mark/
Muntliga och skriftliga kontakter
Arnold Wonkavaara, projektchef Kirunaprojektet, Banverket.
Jan Åberg, Banverket
Mats Westerlund, ansvarig Kirunaprojektet, Vägverket.
Karl‐Gustav Taavo, nättekniker, Skanova.
Kristina Appelqvist, miljöchef, Skanova.
Kjell Sjölund, chef, Vattenfall.
Mats Holmlund, kundtekniker, Vattenfall.
Ulf Nygren, chef, Tekniska verken i Kiruna AB.
Mary Rosenfors, planhandläggare, samhällsbyggnadskontoret, Kiruna kommun Lars Fernqvist, plankonsult, samhällsbyggnadskontoret, Kiruna kommun Tomas Nylund, stadsarkitekt, samhällsbyggnadskontoret, Kiruna kommun Margareta Bergman, chef, miljökontoret, Kiruna kommun.
Mikael Westerlund, Yttre Miljö, LKAB Sofia Waaranperrä, LKAB
Lennart Thelin, senior advisor FAB, LKAB Ingvar Rova, LKAB.
Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie, Norrbottens museum
Agneta Rehnlund, byggnadsminnen, Länsstyrelsen Norrbottens län Ann‐Christin Burman, t.f. länsantikvarie, Länsstyrelsen Norrbottens län Jeanette Aro, Länsstyrelsen Norrbottens län.
Rolf Henriksson, Kiruna forskarförening
Bilagor
• Kulturmiljöanalys inför Gruvstadsparken 2009‐11‐06
• Stads‐/landskapsbildsanalys inför Gruvstadsparken 2009‐10‐12
• Bedömning av kulturvärden för q‐märkta byggnader inom gruvstadsparken november 2009
• Miljömål
• Rapport, Gruvstadsparken, Kiruna stad (fältinventeringar och en bedömning av naturvärden) Tyréns AB, 2008‐11‐03
Solveig Heikki Gunilla Ripa Planarkitekt, Projektledare/Tyréns AB Miljökonsult, /Tyréns AB
Carina Öberg Annika Lindberg
Kulturhistoriker/Tyréns AB Landskapsarkitekt/Tyréns AB
Patrik Forsberg Markus Hedlund
Arkitekt/Tyréns AB Miljögeotekniker/Tyréns AB
Sara Thelin Peter Joseph
Samhällsplanerare/Tyréns AB Byggnadsantikvarie/Tyréns AB
Ingvar Hedenrud Örjan Matti
Byggnadsantikvarie/Tyréns AB Fastighetsutveckling/Tyréns AB