Sammanvägning av bevarandevärden

För bedömning av vilka områden som ryms inom det formella skyddet i delmål 1 och för att prioritera bland dessa objekt behövs en sammanvägning av bevarandevärden. Alla kända oskyddade värdekärnor i länet bedöms. Följande analys omfattar alla registrerade

nyckelbiotoper och naturvärdesområden i Blekinge län med en storlek av minst 0,5 ha. Vid sammanvägningen används nedanstående arbetsgång i tre steg.

1. Områdena grupperas utifrån deras sammanvägda skogsbiologiska bevarandevärden 2. Områdena rangordnas inom respektive grupp utifrån bevarandevärden i andra

miljökvalitetsmål, kulturmiljövård och andra samhällsintressen (ingår inte i denna rapport).

3. De praktiska prioriteringarna vägs in. I praktiken kommer dessa i viss mån att justera prioriteringsordningen under hela genomförandeprocessen av delmål 1 (ingår inte i denna rapport).

En preliminär bedömning av de mest skyddsvärda områdena utifrån dagens kunskap görs på detta sätt för hela delmålet. Materialet är ett levande underlag som förändras i takt med att kunskaperna om värdefulla områden i länet förbättras.

Det är viktigt att i stora drag veta vilka objekt som ryms inom delmålet. Detta är avgörande för hur de praktiska prioriteringarna används, t.ex. om en akut hotad värdekärna skyddas formellt eller inte. Ingångsdata och bedömningar bör samlas i en tabell, gärna kopplat till geografiska avgränsningar i en GIS-miljö.

8.5.1 Metod

När områdena grupperas utifrån deras totala skogsbiologiska bevarandevärde, vägs

naturvärdet på beståndsnivå samman med den långsiktiga funktionaliteten och skogstypens prioritering. Dessa värden väger principiellt sett lika tungt vid prioriteringen. Områden med det högsta skogsbiologiska värdet placeras i värdegrupp 1, de med det näst högsta

skogsbiologiska värdet i värdegrupp 2, osv.

För en enhetlig bedömning av skogliga värdekärnor i nemoral region har en gemensam prioriteringsmodell för länsstyrelserna i Skåne, Blekinge och Halland använts.

Prioriteringsmodellen är framtagen av Skogsvårdsstyrelsen i Östra Götaland. Ett par mindre förändringar har gjorts av modellen, dels vid klassningen av p-värdena i A, dels att

klustringen skett oavsett skogstyp. Objekten har bedömts med avseende på: A- naturvärde på beståndsnivå

B- långsiktig funktionalitet C- prioriterad skogstyp

Vid bedömningen av naturvärde på beståndsnivå (A) har varje nyckelbiotop värderats med utgångspunkt från innehåll av elementsumma, antal signalarter och rödlistade arter samt beståndsålder och kontinuitet, vilket har gett ett preliminärt värde (p-värde) mellan 1-3 (Tabell 8.1. och 8.2.). Alla objekt med naturvärdesklass får p-värde 0. De värdekärnor som tillhör de 50 % med högst p-värde har fått 1 poäng.

Tabell 8.1. Poängbedömning av element, signalarter, rödlistade arter, ålder och kontinuitet i nyckelbiotoper som ingår i analysen.

Kriterier 1 poäng 2 poäng 3 poäng

Element (∑ frekvens)* 0 – 5 6 – 11 12 - Signalart (antal) 0 – 3 4 – 7 8 - Rödlistad (antal) 0 1 – 2 3 - Ålder (år) 0 – 99 100 - 139 140 - Kontinuitet (år)** 0 - 129 130 - 169 170 - *Biologiska element (summan av frekvenserna, 0 sätts till 1)

**Kontinuitetsbrott ger 1p oavsett ålder, Trädkontinuitet/Trädlåga ger minst 2 p.

Tabell 8.2. Poängsummans fördelning på P-värde.

Poängsumma P-Värde

5 – 7 1 (lågt) 8 – 10 2 (medelhögt) 11 – 15 3 (högt)

Vid bedömning av långsiktig funktionalitet (B) har en värdekärna räknas som funktionell om den:

1) ligger inom en värdetrakt (se avsnitt 6.2),

2) ingår i en ansamling av värdekärnor (kluster) som har en total värdekärneareal som är minst 50 ha, eller

3) har en storlek som är 10 ha eller större.

Värdekärnor som har bedömts ha långsiktig funktionalitet har tilldelats 1 poäng. Vid klustringen har alla kända värdekärnor ingått: Nationalparker, Naturreservat,

Naturvårdsområden, Nyckelbiotoper, Naturvärdesobjekt, Biotopskydd, Naturvårdsavtal, Natura 2000-objekt och planerade Naturreservat samt trädbärande ängar och hagar (Natura 2000-typer 9070 och 6530). En skogsmask används för att selektera bort eventuell öppen mark. En ansamling av värdekärnor oavsett skogstyp på ett avstånd ≤ 1 km utgör ett kluster. Vid bedömning av prioriterad skogstyp (C) har de nyckelbiotoper och naturvärdesområden som tillhör de prioriterade skogstyper som anges i kapitel 5 tilldelats 1 poäng. För Blekinge omfattas därmed alla nyckelbiotoper med ädellövbestånd (inkl. hassellundar), trädbärande ängar och hagar med ädellöv samt alsumpskogar.

En värdekärnas totala skogsbiologiska värde fås genom att poängen från A-C först summeras och delas upp i fyra olika grupper:

Summering och gruppering

3 poäng = värdegrupp 1 1 poäng = värdegrupp 3

2 poäng = värdegrupp 2 0 poäng = värdegrupp 4

8.5.2 Resultat

Grundmaterialet utgjordes av 1763 nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt med en sammanlagd areal på 4271 ha. Efter att alla områden med en areal mindre än 0,5 ha dragits av återstod 1227 områden med en areal av 4097 ha för vidare analys i prioriteringsmodellen. Biotoper som domineras av ädellövträd utgör mer än hälften av arealen (Tabell 8.3.)

Tabell 8.3. Arealen (ha) fördelat på översiktliga biotoptyper för nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt (storlek minst 0,5 ha) i Blekinge län. Hävdpåverkade biotoper omfattar även numera ohävdade områden där hävdpräglade strukturer finns kvar i stor utsträckning.

Biotoptyp Areal (ha) Andel (%)

Ädellövskogar 2209 54 Lövsumpskogar 203 5 Övriga lövskogar 167 4 Barrskogar 952 23 Hävdpåverkade biotoper 566 14 Summa 4097 100

Summeringen av poängen från prioriteringsmodellen visar att ¾ av arealen utgörs av objekt i värdegrupperna 1 och 2 medan en mycket liten andel hamnar i värdegrupp 4 (Figur 8.1.). Hur stor andel av de olika värdegrupperna ryms inom arealmålet? Om man utgår från en

genomsnittlig andel av 60 % värdekärna inom naturreservat (enligt data från Hallands län) och 100 % i biotopskydd och naturvårdsavtal blir arealen 3850 ha x 0,6 = 2310 ha för naturreservat och 1650 ha för biotopskydd och NV-avtal (jmf. Tabell 7.1.). Arealsumman på 3960 ha uppgår nästan till arealen nu kända nyckelbiotoper och naturvärden med en areal av minst 0,5 ha (4097 ha). Dessa skulle därmed rymmas inom arealmålet för formellt skydd. Efter att alla kända värdekärnor poängsatts och grupperats enligt ovan skall en prioritering ske inom respektive värdegrupp (steg 2), utifrån bevarandevärden i andra miljömål, kulturmiljö-vård och andra samhällsintressen. Slutligen skall praktiska prioriteringar vägas in (steg 3), d v s bedömning av avverkningshot, markägarintresse, akuta skötselbehov mm. Dessa båda steg i prioriteringsmodellen har inte utförts i länsstrategin. Detta kommer däremot att ske i samband med framtagandet av den första genomförandeplanen (för 2007).

Areal (ha) och andel (%) 1709; 42% 1371; 33% 895; 22% 122; 3% 1 2 3 4

Figur 8.1. Arealen (ha) fördelat på värdegrupper 1-4 för nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt i Blekinge län.