Kommunerna och regionen har båda en laglig skyldighet att samarbeta kring enskilda individer. Detta uttrycks i både Socialtjänstlagen och Hälso- och sjukvårdslagen och mera preciserat i bestämmelserna om samordnad individuell plan. Texten är likalydande:
När den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en
individuell plan. Planen ska upprättas om kommunen eller landstinget bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål.
Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde.
Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det.
Av planen ska det framgå 1. vilka insatser som behövs,
2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för,
3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen.
(Sol 2 kap, 7§ samt HSL 16 kap 4 §)
Länsledning Välfärd antog 2012-03-26 en för kommuner och regionen gemensam rutin för individuell plan/samordnad individuell plan (SIP). Planen reviderades 2018-02-22.
Länsledning Välfärd antog 2015-09-10 en för kommuner och landsting gemensam överenskommelse angående skolans möjlighet att kalla till samordnad individuell plan.
6 Strategisk planering, ledning och uppföljning
Respektive Utskott ansvarar för strategisk planering, så att samordning av verksamheter och insatser sker.
Arbetet ska utgå från god kännedom om målgruppens behov. Behoven ska kontinuerligt inventeras gemensamt och omvärldsanalyser ska ligga till grund för planeringsarbetet.
Respektive lokala samverkansgrupper ansvarar för att samverkan utvecklas och upprätthålls, så att personer med behov av särskilt stöd sätts i centrum.
Respektive lokala samverkansgrupper ansvarar också för uppföljning av avtalets tillämpning och funktionalitet, samt att samverkan enligt
överenskommelsen följs. Uppföljning skall ske i samverkan med
brukarorganisationer och beskriva avtalets effekter för brukarna. Uppgifterna redovisas till Länsledning Välfärds ledningsgrupp för psykisk ohälsa som sammanställer uppgifter för hela länet och delger Länsledning Välfärd, som vid behov initierar nödvändiga åtgärder.
7 Strukturer för samverkan
Följande grupperingar för samverkan finns. De ansvarar för samtliga områden där huvudmännen behöver samverka, således även för gruppen personer med psykisk funktionsnedsättning.
Nätverk Välfärd
Utgör forum för aktuella länsgemensamma samverkansfrågor på politisk nivå Deltagande funktioner:
Kommunerna: Ordförande i resp. nämnd med ansvar för omsorg/socialtjänst och förskola/skola/utbildning.
Regionen: Tre ledamöter från hälso- och sjukvårdsnämnden (två regionråd och en styrelseledamot från oppositionen).
Styrgrupper Välfärd20
Utgör forum inom länsdelen för samverkansfrågor på politisk nivå Deltagande funktioner:
Kommunerna: Ordförande i nämnder med ansvar för omsorg/socialtjänst och förskola/skola/utbildning i resp. länsdel.
Regionen: Tre ledamöter från hälso- och sjukvårdsnämnden (två regionråd och en styrelseledamot från oppositionen).
Länsledning Välfärd
Utgör forum för aktuella länsgemensamma samverkansfrågor på tjänstepersonsnivå.
Deltagande funktioner:
Kommunerna: Förvaltningschefer inom socialtjänst och förskola/skola/utbildning Regionen: Hälso- och sjukvårdsdirektör, Biträdande hälso- och
sjukvårdsdirektörer, verksamhetschefer och andra nyckelpersoner inom verksamheterna.
Utskott
Utgör forum för aktuella länsgemensamma samverkansfrågor på
tjänstepersonsnivå för specifika målgrupper; Utskott för Barn och Unga och Utskott för Vuxna samt Ledningsgrupp för överenskommelsen psykisk hälsa som svarar för uppföljning och revidering av denna överenskommelse.
Deltagande funktioner:
Kommunerna: Förvaltningschefer inom omsorg/socialtjänst och förskola/skola/utbildning
Regionen: Biträdande häls-och sjukvårdsdirektörer/Verksamhetschefer
20 I länet finns fyra styrgrupper för Närvård: Västra Gästrikland, Gävle, Södra Hälsingland och Norra Hälsingland
Lokala samverkansgrupper
Utgör lokala partssammansatta, ibland tillfälliga, arbetsgrupper med uppdrag från länsledning inom specifika arbetsområden.
Deltagande funktioner:
Verksamhetsansvariga inom kommun och region i respektive länsdel.
Samverkan med brukarorganisationer
Hearing tillsammans med företrädare för brukarorganisationer och förtroendevalda i Styrgrupp Välfärd 1 gång per år.
Dialogmöten med företrädare för brukarorganisationerna och Ledningsgrupp för psykisk ohälsa 2 ggr/år.
Dialogmöten med företrädare för brukarorganisationerna och verksamhetsföreträdare för kommunernas socialpsykiatri 2 ggr/år.
8 Tolkningsfrågor
Oenigheter om tolkningen får ej leda till att enskilda inte får sina behov tillgodosedda.
Om en part anser att samverkansöverenskommelsen inte följs skall detta i första hand lösas genom dialog mellan chefer på motsvarande nivå i kommunen och region. Krävs förtydliganden och ändringar av överenskommelsen, eller om oenigheten inte kan lösas på verksamhetsnivå hänskjuts frågan till Länsledning Välfärds ledningsgrupp för psykiatrifrågor.
Tvister om kostnads- och ansvarsfördelning mellan huvudmännen i enskilda personärenden, som inte kunnat lösas via genomförd SIP eller i dialog mellan chefer, hänskjuts i avidentifierad form till Insatsrådet. Insatsrådet är ett gemensamt forum för kommunerna och regionen med representanter på
förvaltningsledningsnivå som har god kännedom om lagstiftning rättspraxis m.m.
Insatsrådets förslag till kostnads- och ansvarsfördelning blir vägledande för verksamheternas bedömningar och beslut. Rutiner för aktualisering till rådet har fastlagts via länsledningens beslut i april 2014.
Enskilda personer som har synpunkter eller klagomål på hur överenskommelsen följs kan vända sig till den tjänsteperson inom kommun eller regionen som den har mest kontakt med och/eller förtroende för. Tjänstepersonen har därefter att göra en bedömning utifrån ärendets art och överlämna synpunkten till den verksamhet som är berörd. Återkoppling skall ske till den enskilde. Enskilda kan också använda sig av kommunernas synpunktshantering, där man också kan vara anonym, eller vända sig till regionens patientnämnd.