Samrådens mål och format

Frågan om hur diskussion vid samrådsmötena ska organiseras samt hur lång tid föredragningar ska ta i anspråk var en återkommande punkt som ledde till förändringar i samrådens organisation. Vid tidiga samråd 2002–2003 hölls möten i formen att deltagare samlades i smågrupper med varsin moderator, som samlade in frågor och synpunkter. Från början av utökat samråd ansåg dock SKB att allmänna möten kräver större fokus på presentationer för att introducera och förklara frågorna (Möte med MKB-forum Oskarshamn, Simpevarp, 30 september 2003). Bland annat Oss, Döderhults naturvårdsförening och Oskarshamns kommun har kommenterat att lägesrapporteringar fått för stort utrymme på bekostnad av diskussion och utveckling av synpunkter (Utökat samråd vid Simpevarp, möte med lokala natur- och miljöorganisationer 22 april 2004; Utökat samråd Forsmark, Möte med allmänheten 25 november 2004; Möte med MKB-forum Oskarshamn, 11 mars 2005; Utökat samråd. Möte med allmänheten, Hägnad, Figeholm, 5 april 2005). Som ett resultat bland annat av dessa diskussioner föreslog Oskarshamns kommun ”MKB-forums arbete, form och innehåll” som en punkt på dagordningen för ett möte (Möte med MKB-forum Oskarshamn, 11 mars 2005). Följande denna kritik gällande mötesformen angav SKB att de våren 2006 återupptar formen med parallella gruppdiskussioner. Förändringar är bland annat att liknande processen under tidigt samråd samt Hallandsåsmodellen som Oskarshamns kommun refererat till ska en ”rapportör” i varje grupp samla ihop de frågeställningar som diskuteras och presentera dessa för vidare diskussion med alla mötesdeltagare (Utökat samråd Forsmark. Möte med allmänheten, 4 juni 2005) samt moderatorer eller oberoende mötesledare användas vid möten från november 2005 (Samråd i Oskarshamn. Allmänt möte, 17 november 2005).

Frågan om organisation av samråden kan ses som sammanhängande med upplevda mål för samråden för de olika grupperna och organisationerna. Bland både icke-NGO:s och NGO:s anger en part att samrådsmötena är en liten del i den påverkan de har, och där de agerar antingen vid andra tillfällen eller via politiska kanaler. Både myndigheter och kommun har upplevts hålla en låg profil vid samrådsmöten:

De har … inte ställt kritiska frågor till SKB på … samrådsmöten. … [utan] mellan fyra väggar … de som har ställt kritiska frågor det är ju miljöorganisationer och det är allmänheten (icke-NGO). Därför att … man inte vill bli publik i det i den kritik man framför. Utan då tror jag att man hittar

andra sätt att i enrum diskutera det man är missnöjd eller där man vill ställa klargörande frågor (icke-NGO).

Vad gäller möjligheten att påverka samrådens organisation anger bland annat myndigheter och andra formella aktörer (det vill säga ej inkluderande NGO:s) breda och varierande uppfattningar. En relativt vanlig kommentar är att samråden varit för mycket av informationsmöten med liten eller ingen tvåvägskommunikation. Dock uttrycker man att detta har förbättrats med tiden. Vidare finns det olika syn på hur statiska, alternativt flexibla dessa samråd varit med avseende på möjlighet att påverka och öppenhet. Några uttalanden är att:

[Samråden har haft] alldeles för mycket informationskaraktär och alldeles för lite av dialogkarak- tär (icke-NGO).

Industrin har ju haft en ambition att inte missa någonting formellt i samrådsprocessen … Men det betyder inte att industrin använt samråden som de ska användas, alltså att ta till sig frågeställ- ningar och sedan förändra sitt arbete utifrån det som tillkommer i samråden … [miljörörelsen] definieras bort … som … ointressant därför att de inte är beslutsfattare (NGO).

[Samrådens karaktär har] byggt mycket på att SKB har varit den som så att säga ägt hela forumet (icke-NGO).

Vi har inte kunnat påverka samrådsprocessen … och det tror jag ingen annan heller har kunnat (icke-NGO).

Hela processen med alla inblandande parter är väldigt generösa … även … miljöorganisationerna och att processen präglats av stor öppenhet från alla parter (icke-NGO).

Flera anser att det varit svårt att veta vilka möten som ingått i samråd, vilket kan ha påverkat deltagandet. En intervjuperson uttrycker:

Man har haft vissa vad man kallar informationsmöten i vissa grupper och andra som man kallar samrådsmöten. Vissa finns det samrådsredogörelser ifrån. … det finns inte en chans … att människor ute i stugorna kan förstå vad det är för karaktär på just det mötet när det är samma människor man möter (icke-NGO).

Dessa frågor tas också upp i samrådsprotokollen. En orsak till begränsat deltagande vid samråden kan vara att man anser sig få den möjlighet till dialog och den information man vill ha genom SKB:s lokala informationsverksamhet. Den innefattar bland annat besök på arbetsplatser, studiebesök på SFR, studieresor till Oskarshamn, närboendeträffar och inte minst, personliga möten. Dessutom har öppet hus hållits av SKB eftersom intresset för de formella samråden upplevts ha varit begränsat (Offentligt sammanträde med Samråds- och MKB-grupp Forsmark, 20 september 2006). Detta innebär att många frågor tas omhand i andra forum än MKB-forum (Möte med MKB-forum Oskarshamn, 11 mars 2005). Detta skapar dock osäkerhet om vad som är del av den formella samrådsprocessen. Kommunen menade att det för deltagarna kan vara en diffus gränsdragning mellan samråd enligt miljöbalkens krav och platsernas informationsmöten, och att det är viktigt att vid respektive möte vara tydlig med, vad det är för typ av möte och syftet med mötet (Offentligt sammanträde med Samråds- och MKB-grupp Forsmark, 18 november 2005). Exempelvis ansåg Östhammars kommun gällande ett samråd 1 juni 2005, att det var otydligt om det var ett samråds- möte eller ett informationsmöte; SKB beskrev att det var ett samrådsmöte som föregicks av ett informationsmöte (Offentligt sammanträde med Samråds- och MKB-grupp Forsmark, 20 september 2006).

Vidare har frågan om huruvida möten ska vara öppna för alla frågor eller beröra specifika teman tagits upp. SKB:s uppfattning har också varit att precisering av tema eller ämnesområde ska ges för enskilda möten och bestämmas efterhand, beroende på erhållna resultat och på vilka ämnesområden respektive grupp/kommun vill diskutera (Protokoll från möte med samråds- och MKB-grupp Forsmark, 14 januari, 2004) samt så att samrådsplanerna går i takt med slutförvarsprojektets och samrådens framskridande (Utökat samråd Forsmark. Möte med allmänheten, 4 juni 2005). Miljöorganisationer har kritiserat att samrådsplanen inte borde utgå från på förhand valda teman, utan istället borde utgå ifrån de synpunkter som framkommit under samrådsprocessen och inte borde få förändras ensidigt av bolaget. Mötestillfällena bör också vara fastslagna över en lång tid (Utökat samråd Forsmark). Båda kommunerna har uttryckt att tema för olika samråd är bra, men att frågor utanför temat inte bör avvisas (Möte med MKB-forum i Oskarshamn och Samråds- och MKB-grupp Forsmark, Arlanda, 24 augusti 2005).

Frågan om organisation av samrådsmöten utefter teman uppfattas olika av de övriga organisationerna (icke-NGO:s) liksom av NGO:s. Vissa anser att teman är en fördel eftersom frågan är komplicerad och processen riskerar att annars bli ineffektiv. Till exempel:

Man kommer aldrig framåt om man liksom ska ta vilken detaljfråga som helst vid vilket tillfälle som helst i en så här komplicerad fråga (icke-NGO, liknande kommentar kommer också från en NGO).

Andra i båda grupperna betonar att faktorer som stödjer dialog för olika parter är viktiga. NGO:s kommenterar specifikt uppbyggnaden av processen: en representant beskriver en annan MKB- process där avnämare fått vara med från början av processen och planera hur den ska vara uppbyggd. Kanske det inte är … vad man säger av teknisk natur som är det viktigaste … i processen för

samråd … utan det är mer det här att man ges tillfälle att … föra fram frågor och synpunkter på ett sätt som man själv önskar (icke-NGO).