Samstämmighet mellan rektorer och lärare gällande ledarstilar

Nedan följer en jämförelse mellan rektorernas och lärarnas resultat gällande de 10 mest tillämpade ledarbeteendena. Till vänster i tabellen ser vi vilka ledarbeteenden som är de mest tillämpade enligt rektorerna, och till höger ser vi vilka ledarbeteenden som lärarna anser vara de mest tillämpade.

TABELL 5

De mest tillämpade ledarbeteendena enligt rektorer och lärare

Mest tillämpade ledarbeteenden enligt rektorerna

Mest tillämpade

ledarbeteende enligt lärarna

Mänsklig i sättet att se på verksamheten

Mänsklig i sättet att se på verksamheten

Behandlar andra med respekt Ger andra möjlighet att fatta beslut

Disciplinerad i arbetet Behandlar andra med respekt Tydlig i planeringen Informerad om vad som händer

i omvärlden

Bryter mot invanda mönster Ser möjligheter i förändringar Ger klara besked vem gör vad Disciplinerad i arbetet

Följer upp beslut Berömmer dem som gjort ett bra jobb

Vet vad som ligger i tiden Har samma krav på sig själv som på andra

Lever som han/hon lär Ser till att framgångar uppmärksammas Informerad om vad som händer

i omvärlden

Ger beröm när något går bra

När det gäller rektorernas tillämpade ledarbeteende finns det några items som lyfts fram av båda rektorer och lärare. Allra högst rankas att vara mänsklig i sitt sätt att se på verksamheten, där är båda grupperna helt överens. Att behandla andra med respekt, vara disciplinerad i arbetet och vara informerad om sin omvärld anses av både chefer och medarbetare ingå i den

ledarstil som cheferna tillämpar. Sedan tycks lärarna ha uppfattningen att deras rektorer är berömmande och ser till uppmärksamma framgångar, men så uppfattar inte rektorerna det.

I tabellen nedan visas en jämförelse mellan rektorernas och lärarnas resultat gällande vilka ledarbeteenden de anser vara viktigast. Till vänster redovisas rektorernas resultat och till höger ser vi lärarnas.

TABELL 6

De viktigaste ledarbeteendena enligt rektorer och lärare

De ledarbeteenden som rektorerna anser vara viktigast

De ledarbeteenden som lärarna anser vara viktigast

Ger beröm när något går bra Behandlar andra med respekt

Ser till att framgångar uppmärksammas Mänsklig i sättet att se på verksamheten Behandlar andra med respekt Berömmer dem som gjort ett bra jobb Tydlig i planeringen Ger beröm när något går bra

Ställer tydliga mål Lyhörd för synpunkter

Konsekvent Ser till att framgångar uppmärksammas

Ger teamet uppskattning Ger teamet uppskattning Berömmer dem som gjort ett bra jobb Tydlig i planeringen

Ger klara besked vem gör vad Ger andra möjlighet att fatta beslut Har idéer om verksamhetens utveckling Konsekvent

Här framkommer tydligt att rektorerna vill vara coachande och stöttande i sitt ledarskap, och det anser även lärarna är viktigt. Överhuvudtaget verkar de båda grupperna vara mycket överens om vilka ledarbeteenden som är viktiga. Lärarna har inte med något ledarbeteende bland de viktigaste, som har med målformulering eller utveckling av verksamheten att göra, utan enbart de mjuka och mänskliga aspekterna av ett ledarskap.

Nedan följer en tabell som jämför de ledarbeteenden som båda grupperna anser vara de minst tillämpade. Till vänster i tabellen redovisas de enligt rektorerna 10 minst tillämpade

ledarbeteendena och den högra sidan av tabellen visar lärarnas resultat i samma omdömesaspekt. TABELL 7 Minst tillämpade ledarbeteenden enligt rektorerna Minst tillämpade

ledarbeteende enligt lärarna

Experimenterar gärna Experimenterar gärna

Sätter upp delmål Gör långsiktiga mål tydliga för medarbetarna

Utforskar handlingsalternativ Skapar entusiasm inför framtida projekt

Banar väg för nytänkande Utreder och analyserar innan beslut

Ger beröm när något går bra Bryter mot invanda mönster Berömmer dem som gjort ett

bra jobb Diskutera visioner med medarbetarna Ger teamet uppskattning Sätter upp delmål Tänker framåt systematiskt Startar upp nya projekt Hittar på sätt att fira framgångar Utforskar handlingsalternativ Diskuterar visioner med

medarbetare

Hittar på sätt att fira framgångar

Både lärare och rektorer är överens om att rektorerna i mindre utsträckning experimenterar, utforskar nya handlingsalternativ eller sätter upp delmål. Enligt lärarna är det också mer sällan förekommande att rektorerna diskuterar visioner med lärarna, startar upp eller skapar

entusiasm inför nya projekt. Rektorerna tycker att de är sparsamma med beröm och uppskattning.

Nästa tabell visar en jämförelse mellan rektorernas och lärarnas uppfattning om de minst viktiga ledarbeteendena. Till vänster i tabellen redovisas rektorernas resultat och till höger ser vi lärarnas åsikter om vilka ledarbeteenden som är minst viktiga.

TABELL 8

Minst viktiga ledarbeteenden enligt rektorer och lärare.

De ledarbeteenden som rektorerna anser vara minst viktiga

De ledarbeteenden som lärarna anser vara minst viktiga

Experimenterar gärna Experimenterar gärna Skapar entusiasm inför framtida projekt Startar upp nya projekt Bryter mot invanda mönster Bryter mot invanda mönster Diskuterar visioner med medarbetarna Sätter upp delmål

Hittar på sätt att fira framgångar Vet vad som ligger i tiden Sätter upp delmål Hittar på sätt att fira framgångar

Rationell Skapar entusiasm inför framtida projekt

Disciplinerad i arbetet Rationell

Startar upp nya projekt Disciplinerad i arbetet Vet vad som ligger i tiden Lever som han/hon lär

Här ser man en tydlig samstämmighet mellan de båda grupperna; inte mindre än nio av tio ledarbeteenden återfinns i båda gruppernas resultat. De ledarbeteenden som framkommer som de minst viktiga är bland annat att experimentera, att bryta mot invanda mönster och att sätta upp delmål. Dessa ledarbeteenden är efterfrågade i en målstyrd organisation, en intressant iakttagelse eftersom skolan är en sådan organisation.

Nu följer en redovisning av resultatet av FLIS-II, den andra delen av FLIS-instrumentet, som kartlägger de kommunikationssätt som cheferna på skolorna i min undersökning använder sig av.