Några av de intervjuade nämner att samverkan ingår i strategierna, antingen på högskoleövergripande nivå eller strategier inom fackhögskolorna: ”Samverkan är en av fyra hörnstenar” (HEA4); ”Det finns med i högskolans visionsdokument. Det är en av fyra pelare.” (LEA1) Inrättandet av en prorektortjänst, med särskilt uppdrag att arbeta med samverkan, ses av en intervjuad som ett exempel på att samverkan har en strategisk roll i organisationen. Samtidigt påpekar en annan av de intervjuade att samverkan är ganska självklart: ”Det säger sig självt att har man inte samverkan så lär det inte bli något. Ja, alltså att man är beroende av varandra
på en högskola. Man måste väl samverka. Och man måste också samverka utåt om man ska driva informationsutbytet vidare.” (HEA2)
En anledning att samverka enligt de intervjuade är att forskningen ska ha re- levans: ”Jag pushar gärna för att forskningen ska vara relevant. I någon mening samhälls- eller praktikrelevant, och därmed så måste man ju på något sätt kliva utanför det här skyddade rummet och interagera.” (BUS1) Flera av de intervjuade tolkar samverkan som tvärvetenskaplig forskning: ”Tvärvetenskap. Det betonas i olika sammanhang att vi gärna vill vara tvärvetenskapliga.” (BUS3). Samverkan som tvärvetenskap är redan en integrerad del i verksamheten.
Samverkan är det främsta verktyget, och en anledning till att jag tycker så bra om att vara här, för här jobbar vi tvärvetenskapligt. Och tvärve- tenskapligt betyder inte att alla kan lite om allt möjligt, utan det betyder samverkan. Att man med gemensamma krafter och gemensamma kompe- tenser samverkar kring en problemställning. (HEA1)
Tvärvetenskaplig samverkan handlar om samverkan mellan forskare inom eller mellan lärosäten: ”Inom avdelningen […] är samverkan väldigt stort. […] Ibland jobbar vi med dom och vi gör vårt och sedan blir vi medförfattare i artiklar som dom publicerar så då får vi lite tillbaka.” (BUS5)
När det gäller forskningen så tittar vi på hur många andra universitet vi samarbetar med, hur mycket nationell och internationell samverkan har vi? Men där tittar vi nu också på möjligheten att samverka inom lärosä- tet. Där kan jag tycka att det finns någonting att utveckla för vi har en ambition och en vilja att göra det, men tittar man konkret på vad vi har åstadkommit så finns det inte så många konkreta resultat än. (HEA4)
Forskningsfinansiärernas önskemål om samverkan och samproduktion är något som flera av de intervjuade ämnesföreträdarna nämner som en bakgrund till varför de engagerar sig i samverkan: ”Vi har ju haft lite KK-pengar här och där tycker jag det är väldigt tydligt att man alltid ser samverkan, eftersom dom pengarna byg- ger ju på att man samverkar med andra än bara den akademiska organisationen.” (LEA2)
Det har varit en naturlig del av vår utveckling och du kan inte få finansie- ring från Vinnova eller KK-stiftelsen om du inte har slutanvändare eller företag som har efterfrågat just det arbete som du utförde på företaget. Självklart har vi ju också våra egna mål, så att det är inte bara företag
som säger till oss vad vi vill göra. Ibland måste vi se bortom deras krav och vad dom vill […] Så vi är inte konsulter på något sätt. (TEC2)
På Tekniska högskolan är samverkan tydligt behovsdriven och industrinära efter- som forskningsfinansiärer ofta efterfrågar samverkan. Det är ”en naturlig del och en förutsättning”. (TEC1). En annan av de intervjuade menar att det egentligen handlar om samproduktion.
Jag tror till och med att vi pratar om samproduktion som egentligen är en snäppet tuffare form av samverkan där man ska kunskapa tillsammans. För jag menar att vi forskar med företag, inte på företag, och då är det nästan en förutsättning att vi söker externa medel och vi behöver medfi- nansiering från företagen. Då blir det ju samverkan, helst samproduktion. (TEC3)
Någon har erfarenhet av att lägga mycket tid på att etablera nätverk och samver- kanspartners för att söka forskningsmedel men sedan fått avslag på sin ansökan: ”Vi hade etableringsmedel för ett projekt där vi samverkade med två andra lärosä- ten i södra Sverige och det gick ut på att bygga dom här kontakterna för att sedan kunna fortsätta. Tyvärr fick vi inte pengar sen så det föll ju lite där.” (LEA2)
På utbildningssidan förekommer övergripande satsningar på samverkan: ”Vi håller på att implementera någonting som man kallar för konceptet i grundut- bildningen och i konceptet finns det delar som blir tvingande mot samverkan. Det finns bland annat ett moment som ska finnas i samtliga program som heter NFK, näringslivsförlagd kurs.” (TEC4) Samverkan är viktig för att skapa rele- vans i utbildningen: ”Utbildar vi inte studenter som behövs ute i industrin så får vi inte heller medel från staten. Och då sjunker skeppet.” (TEC2) Detta kan ske genom att studenterna är ute på en arbetsplats men också samverkan genom att bjuda in omgivande samhälle till högskolan genom externa föreläsare, nämnder och branschråd där det gäller att fånga upp behoven utifrån. ”Det här ämnet är ju väldigt känsligt för det har förändrats så pass mycket och även kompetensen har förändrats, och då är det oerhört viktigt att utbildningen hänger med.” (LEA2)
Till sist är det flera ämnesföreträdare som har erfarenhet av att arbeta på större universitet som anser att det finns en bra grund för samverkan på Högskolan i Jönköping: ”Det är inte lika vassa armbågar utan man har ett tillåtande klimat och man har en ambition att samverka.” (HEA4) En av ämnesföreträdarna som tidiga- re har arbetat på ett större universitet upplevde det som ”en borg med en vallgrav runt” (HEA1) och det fanns inga kopplingar inom ämnesområdet till omgivande samhället. Någon annan säger att det finns en tradition av att samverka på Hög- skolan i Jönköping.