Samverkan

Under denna kategori så går vi in på vad lärarna, specialpedagogerna och skolkuratorerna berättar om hur samverkan ser ut med andra inom skolan samt ifall det finns en samverkan med andra organisationer när det gäller bemötande gentemot barn med ADHD-problematik. Respondenternas syn på samverkan med föräldrarna framläggs också under denna kategori.

Samtliga respondenter lade stor vikt vid samarbetet mellan olika yrkesroller på skolan. Det förklarades i samtliga fall som att yrkesrollerna arbetade med öppen kommunikation sinsemellan och att man arbetade "nära" varandra.

”Lärarna och specialpedagoger. Och så det är ju ett samarbete som har vuxit fram. Som specialpedagog på den här skolan så har vi [samverkan]. Både för att vår rektor vill det och för att vi är sådana personer. Men han anställde såna personer som vill jobba nära ordinarie lärare. Och liksom stöta upp i det som händer i klassrummet för eleven. Och läraren, det är ju inte så att vi ska sitta på ett rum och ta emot elever och göra något annat. Då blir det ju naturligt att det blir ett tätt samarbete.” -Specialpedagog

Som respondenten ovan förklarar, och som återkommer i övriga intervjuer, är ett tätt

samarbete och ett tillåtande förhållningssätt gentemot personalens bristande kunskap viktigt för att kunna hjälpas åt med att stötta elever med ADHD/ADD-problematik. Respondenten förklarar att de genom att diskutera hur skolsituationen ser ut för en elev utifrån deras egna

45 upplevelser kan kartlägga problematiken och gemensamt finna lämpliga lösningar. Det

gemensamma arbetet möjliggör delning av kunskap och erfarenhet mellan professioner. En respondent berättar även hur de, specialpedagogerna, genom att samarbeta med lärarna motarbetar arbetssättet hen kallar för "klinik", det vill säga att specialpedagogerna och kuratorerna sitter inne på rummet och har en mottagning. Genom att kontinuerligt föra en dialog med lärarna och ha en acceptans för att alla inte kan lösa alla situationer kan de hjälpa till där det behövs, utan att eleven placeras i enskild undervisning:

"Alltså vi har ett väldigt öppet klimat kring vad som fungerar och inte fungerar i klassrummen över lag, vilket gör att det inte är så svårt för våra kollegor att komma och säga ”amen jag får inte till det”. Man behöver inte skämmas över det ”jag vet inte hur jag ska göra med den här eleven, jag når den inte eller det. Så här är det jag förstår inte, har ni samma sak?”" - Specialpedagog

Detta samarbete är ett resultat av skolpersonalens egna initiativ. Flera respondenter förklarade att de själva valt att arbeta tillsammans med övrig personal och att skolans rektor och

skolledningen inte varit med och utformat samarbetet. De professionella på skolan har alltså valt att samarbeta för att dra nytta av varandras kunskap. I samband med detta har de utformat en policy eller ett förhållningssätt där samverkan förekommer på vardaglig basis (Lipsky, 1980, s. 13–18).

Ett återkommande svar på frågan om det finns någon samverkan mellan skolan och andra organisationer kring elever med ADHD/ADD problematik var nej. Flera av respondenterna förklarade att det sällan fanns någon form av samverkan med andra organisationer och att skolan mestadels får stå på egen fot:

Så vi står väldigt ensamma med dom här barnen och dom föräldrarna också ofta.” -Skolkurator

46 En respondent nämnde att det är endast i enstaka fall som skolan samverkar med exempelvis BUP. Vad detta beror på är enligt våra respondenter främst en avveckling av barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). BUP var den organisation som samtliga nämnde när de

tillfrågades om samverkan med andra aktörer. Ett flertal benämnde det som att det en gång i tiden fanns samverkan, men att BUP på grund av rådande brist på resurser ej har möjlighet att hjälpa skolan när det gäller barn med ADHD/ADD-problematik:

”Dom [BUP] har inte tid med skolan. BUP har föräldrarna och eleverna. Skolan vi får, ringer man dit så är det ingen som svarar liksom. Dom har inte tid att jobba med skolan.”

-Skolkurator

Utöver BUP nämnde en respondent konsultativt stöd, en kommunal insats som syftar till att hjälpa skolor att hantera vissa elever med särskilda behov. Respondenten nämnde dock att dessa inte arbetar utifrån ADHD/ADD-problematik utan snarare är en generell insats för bland annat barn med social problematik. Detta kan tänkas vara kopplat till ADHD/ADD-problematik i vissa fall, men det var inte något respondenten utvecklade ytterligare.

Många av respondenterna talade om att samverkan med föräldrarna är viktigt för att få en klarare bild av elevens behov och hur det skall gå tillväga för att på bästa möjliga sätt kunna hjälpa eleven med deras behov i skolan:

”När skolan och hemmet inte riktigt kommer överens är det oftast för att man inte är

medveten om… att vi ser så pass olika personer. Något är så olika i hem- och skolmiljön. Så där kan det vara någonting som, man kan sitta med föräldrar som bara ”Ah fast vi känner inte igen det här alls.”, ”Näe, det är för att ni bemöter eran, erat barn i en annan miljö”.” -Skolkurator

Respondenternas åsikt angående vikten av samverkan med föräldrarna stöds av Hedevåg & Balldin (2013). I deras artikel påpekar de att samarbetet mellan föräldrarna och ansvarig

47 skolpersonal lägger en positiv grund att stå på för att eleven ska utvecklas i skolan. Hedevåg & Balldin (2013) nämner också att de två olika miljöerna (skolan och hemmet) påverkar varandra i den mån att om det uppstår en dålig/bra hemmiljö så leder det till att elevens

skolgång påverkas negativt/positivt och vice versa. Respondenten ovan har en annorlunda bild om hur hem- och skolmiljön kan se ut. Respondenten menar att det kan se helt annorlunda ut i skolan jämfört med hur det ser i hemmet. Det kan tänkas att denna respondent inte ser hur de båda miljöerna påverkar varandra utan att det är två helt olika världar för vissa elever.

”Sen tror att jag en annan sak som är jätteviktigt, främst kanske för lite yngre barn men också för våra elever, det är kontakt med föräldrarna. Hemmet, om det är nån som är expert på sina ungdomar så är det ju föräldrarna. Alltså vi kommer ju i andra hand, det blir ju så. För att vi ska få en sån bredd förståelse som möjligt för de här eleverna så är ju kontakt med hemmet guld värt. Det är A och O.” - Lärare

Respondenten ovan betonar hur viktigt det är att ha en kontakt med föräldrarna. Att det är nödvändigt att ha denna kontakt för att respondenten ska kunna förstå helheten av eleven behov och därmed försöka bemöta dessa behov på det mest optimala sättet.