I följande kapitel kommer de väsentliga sanningskriterierna för studien att diskuteras; tillförlitlighet, överförbarhet, pålitlighet, möjlighet att konfirmera objektivitet samt äkthet.
Widerberg (2002, s. 18) hävdar att både den kvantitativa och kvalitativa forskningen måste kunna legitimera och ta ställning till sitt kunskapsspråk. Metoder för att göra det skiljer sig dock åt och kvalitetskriterier såsom objektivitet, reliabilitet och validitet har utvecklats inom den kvantitativa forskningen och lämpar sig därför sämre för den kvalitativa. Syftet med en kvalitativ forskning är inte att forskaren ska vara utbytbar eller att resultatet nödvändigtvis ska kunna generaliseras vilket gör att reliabilitetskriteriet faller bort. Dessutom är det inte alltid på förhand bestämt vad det är som ska mätas, vilket gör det svårt att motivera validitet. Samtidigt understryker Widerberg (2002, s. 18) att den kvalitativa forskaren i likhet med den kvantitativa måste vara både saklig och tillförlitlig. Genom att utförligt redogöra, motivera och reflektera över sina val under forskningsprocessen ger man läsaren en möjlighet att värdera både forskningen och dess kunskapsspråk och ökar således tillförlitligheten i studien.
Eftersom vi har valt en kvalitativ metod uppmärksammar vi att trovärdigheten i vår undersökning till stor del vilar på hur vi presenterar arbetets olika delar och förstår vikten av att motivera samt redogöra för processen bakom vår studie. Därför har vi under arbetets gång genomgående redogjort och motiverat för de val vi har gjort. För att ytterligare stärka trovärdigheten av denna studie och förenkla bedömningen för läsaren kommer vi i detta avsnitt diskutera kvalitetskriterier som enligt Bryman & Bell (2013, s. 402) är lämpade för den kvalitativa forskningen.
8.1 Tillförlitlighet
Då resultatet och slutsatsen i en kvalitativ studie till stor del är beroende av forskaren, är det av vikt att denne erhåller trovärdighet för att godtas av läsaren. För att uppnå detta menar Bryman & Bell (2013, s. 403) att forskaren bör redogöra för den gånga processen för att säkerställa att forskningen har utförts i enlighet med de regler som finns. Dessutom bör respondenterna få ta del av resultatet och säkra att det bearbetade materialet stämmer överens med vad de avsåg att förmedla.
Detta kriterium har tillgodosetts genom att vi under arbetets gång presenterat och motiverat för de val vi har gjort. Läsaren har på så vis kunnat ta del av processen och fått en ökad förståelse för våra val vilket får en positiv effekt på trovärdigheten. Resultatet har också skickats till samtliga respondenter för att säkerställa att vi inte misstolkat något eller tagit citat ur kontext. Ett par respondenter återkom med några synpunkter som vi korrigerade. Dessa ändringar handlade främst om att klargöra uttalanden samt några mindre justeringar i deras inledande presentation.
8.2 Överförbarhet
Bryman & Bell (2013, s. 403-404) menar att kvalitativ forskning ofta eftersträvar att fånga ett djup istället för bredd, vilket är fallet vid en kvantitativ undersökning. Resultatet tenderar således att vara unikt för det sammanhang som studeras. Kvalitativa forskare brukar därför föreslås att göra en så kallad “thick description” med en uttömmande beskrivning av populationen och tillhörande omgivning för att kunna bedöma om resultaten är överförbara till en annan miljö.
Denna studie syftar till att undersöka vad en implementering av blockkedjan har för effekt på ett företags risk. Då tekniken är så pass ny, med få praktiska tillämpningar, har resultaten till stor del varit hypotetiska. Syftet har inte varit att frambringa några generella slusatser, utan snarare att skapa en bredare förståelse för respondenternas syn på blockkedjan, dess tillämpningsområden och hur teknologin vidare kan påverka risken. Vi har undersökt tre branscher, med en variation på företag inom varje bransch för att fånga ett större perspektiv. Vi har redogjort för valet av studiens samtliga respondenter och beskrivit såväl organisationen som individerna för att ge läsaren en god uppfattning om vilka dem är och vad de förväntas tillföra till studien. På så sätt har vi enligt vår bedömning gjort den “thick description” som beskrivs i litteraturen.
8.3 Pålitlighet
Vidare hävdar Bryman & Bell (2013, s. 405) att många forskare menar att pålitlighet skapas genom att forskaren antar ett granskande synsätt och sparar material som rör studiens samtliga faser och processer. Kollegor eller andra forskare kan sedan agera “revisorer” och gå igenom material för att bedöma kvaliteten och pålitligheten i dem.
Utöver att vi genomgående har redogjort och motiverat för våra val under hela processen har samtliga transkriberingar från intervjuerna sparats ned. Vidare har vi deltagit i ett antal seminarier där kurskamrater haft möjlighet att ge feedback och synpunkter på arbetets olika delar. Dessutom har vi haft ett flertal träffar med vår handledare som givit respons under arbetets gång.
8.4 Möjlighet att konfirmera objektivitet
Detta kriterium menar Bryman & Bell (2013, s. 405) syftar till att forskaren som gjort studien ska kunna bekräfta att han eller hon agerat i god tro och inte låtit sina personliga värderingar påverka objektiviteten. Detta mot bakgrunden att en fullständig objektivitet inte går att uppnå i samhällelig forskning.
Under metodavsnittet har vi redogjort för vår förförståelse och tidigare erfarenheter i syfte att ge läsaren en bättre förståelse för hur det kan påverka vår objektivitet och studiens valda riktning. Under detta avsnitt framkommer det att båda författarna har en begränsad kunskap om blockkedjan som koncept och dess olika funktioner. Detta bedömer vi har lett till en ytterst liten påverkan på objektiviteten i denna studie då vi lärt oss mer om blockkedjan och dess olika delar vartefter arbetet har fortskridit.
8.5 Äkthet
Som ett komplement till de fyra föregående kriterierna är äkthet ett kriterium som berör mer generella frågor kring studiens samhälleliga påverkan. Detta kriterium inkluderar flera aspekter, däribland: rättvis bild, pedagogisk autenticitet samt taktiskt autenticitet (Bryman & Bell, 2013, s. 405).
Rättvis bild berör i vilken utsträckning studien representerar en tillräckligt rättvis och balanserad blandning av personer från den undersökta populationen (Bryman & Bell, 2013, s. 405). I den aktuella studien har vi försökt fånga ett så varierande perspektiv som möjligt på blockkedjan. Vi har i vårt urval därför personer som representerar olika branscher, med olika yrkesroller och som är verksamma i olika företag. I företagen inkluderas en blandning av statliga och icke statliga företag, banker, ett börsföretag samt större och mindre organisationer.
Detta för att få in många olika synvinklar på teknologin, dess potential, användningsområden och inte minst effekt på risk.
Pedagogisk autenticitet handlar om huruvida studien har bidragit till att deltagarna fått en bättre bild av hur andra aktörer i populationen upplever saker och ting (Bryman & Bell, 2013, s. 405). Denna aspekt kan vara svår att bedöma i ett så pass tidigt skede, men baserat på våra intervjuer och de breda perspektiv studien har antagit har undersökningen troligtvis bidragit till en ökad förståelse för teknologins olika aspekter hos deltagarna i vår undersökning. Studien har utgått från flera perspektiv där vi har fångat tre olika branscher med små och stora företag, myndigheter, börsföretag, banker med mera. Under våra intervjuer har vi genomgående diskuterat teknologin ur flera perspektiv där vi ställt respondenternas åsikter mot tidigare aspekter vi fått från andra respondenter. På så vis kan exempelvis myndigheter såsom Finansinspektionen få en bättre förståelse för hur de finansiella institutionerna resonerar kring teknologin och vice versa. Detta har öppnat upp till många intressanta diskussioner och en insikt i hur tekniken kan ses ur olika perspektiv.
Den sista aspekten, taktiskt autenticitet, behandlar i vilken utsträckning studien har bidragit till att respondenterna fått en bättre möjlighet att vidta åtgärder som krävs (Bryman & Bell, 2013, s. 405). Som en intressant vinkel i denna studie valde vi att ha med Finansinspektionen, vars uppgift är att upprätthålla reglerna inom den finansiella marknaden och bevaka de risker som kan orsaka finansiell instabilitet. Ett hinder som finns för blockkedjans framfart i Sverige är de legala aspekterna och att regleringarna inte har hunnit anpassa sig till den nya teknologin. Finansinspektionens ståndpunkt är således avgörande för blockkedjans framtid. Denna studie tror vi kan ha bidragit till en ökad förståelse för blockkedjans potential att främja den finansiella industrin samt vilka risker den kan medföra. Samtidigt lyfts vikten av innovation i dagens samhälle och hur det kan anses vara en förutsättning för ett företags överlevnad. Som myndighet är det viktigt att främja den finansiella stabiliteten och lagar och regler är grunden till ett rättssäkert samhälle. Samtidigt behöver de vara förenliga med dagens snabba utveckling och ge stöd för innovation och digitalisering. Finansinspektionens uppdrag med Vinnova gällande innovation av finansiella tjänster är ett steg i rätt riktning. Med denna studie tror vi att vi kan ha bidragit med ytterligare insikt om hur viktigt det är att följa utvecklingen och främja innovation som kan vara av stor betydelse för framtidens välfärd.