I detta avsnitt diskuterar jag de sanningskriterier som är relevanta för min studie.
8.1 Tillförlitlighet
Tillförlitlighet är ett mått på hur andra människor än forskaren själv accepterar slutsatserna i en studie. Den sociala verkligheten kan många gånger uppfattas på olika sätt och det är då trovärdigheten i forskarens beskrivning av den sociala verkligheten som påverkar hur accepterad den blir av andra (Bryman & Bell, 2005). En av de faktorer som påverkar tillförlitligheten är den metod som använts i studien. I mitt arbete ha jag använt mig av en semi strukturerad intervju. Jag har använt mig av en frågemall vid alla intervjuer, vilket kan liknas med en strukturerad intervju. I strukturerade intervjuer håller sig forskaren till samma frågor och avviker inte från dessa. Strukturerade intervjuer har en relativt hög tillförlitlighet och eftersom jag har en hög grad av struktur i min studie är detta något som påverkar tillförlitligheten av min studie positivt. En annan viktig faktor för tillförlitligheten är huruvida forskaren kan försäkra sig om att han har uppfattat respondenterna rätt (Bryman & Bell, 2005). Jag har i min studie eftersträvat att kontrollera att jag har förstått respondenterna rätt genom att ställ kontrollfrågor om det varit något jag varit osäker på. Jag har frågat om jag förstått respondenten rätt eller bett respondenten vidareutveckla sitt svar om jag inte förstått det. Även att jag har spelat in intervjuerna påverkar tillförlitligheten. Inspelning av intervjuer gör det möjligt för forskaren att försäkra sig om att de uppfattat respondenterna rätt (Patel & Davidson, 1994). Ytterligare en sak som påverkar tillförlitligheten är intervjuareffekten, vilket innebär att intervjuaren påverkar respondenterna på ett sådant sätt att de kan förstå vad som förväntas av dem (Patel & Davidson, 1994). Jag har tidigare förklarat att jag försökt göra mitt bästa för att undvika detta problem. Jag har undvikit ledande frågor och jag har försökt hålla mig neutral inför respondenterna både med mitt verbala och kroppsliga språk. Jag har inte heller berättat vad min studie går ut på för att respondenterna inte ska få en förutfattad mening om vad intervjun ska handla om. Min uppfattning är att jag som forskare inte påverkat respondenterna på så sätt att det skulle påverka tillförlitligheten negativt. Utifrån dessa kriterier anser jag att min studie är tillförlitlig.
8.2 Äkthet – Rättvis bild
Rättvis bild handlar om huruvida studien ger en rättvis bild av den studerade gruppens åsikter och uppfattningar (Bryman & Bell, 2005). I mitt arbete avser jag att studera golfresenärer som valt att besöka Norrfällsvikens golfbana under en golfresa. De respondenter som medverkat i studien har alla varit representativa eftersom de uppfyllde kraven för att kunna medverka i studien. Kraven handlade framförallt om att de skulle vara besökare av Norrfällsvikens golfbanan, de skulle besöka golfbanan med syfte att göra en golfresa och de fick inte komma från de närmast kringliggande golfbanorna. Utifrån detta anser jag därför att respondenterna representerar den grupp jag avser att studera. Vidare har respondenterna fått tala utifrån sina egna erfarenheter eftersom frågorna har varit öppna. De har visat villighet att ställa upp på studien och de har tagit god tid på sig att svara på frågorna. Respondenterna har inte nämnvärt
och att svara på dessa. Min uppfattning är att respondenterna inte på något sätt har försökt att undanhålla eller förvränga deras åsikter och uppfattningar. Tidigare studier visar dock att konsumenter inte alltid är fullständigt medvetna om deras beslutsprocess vilket innebär att de inte kan redogöra för alla faktorer som påverkar deras beslut. Detta är dock inget jag som forskare kan påverka och min uppfattning är att respondenterna har talat om deras beslut utifrån den medvetenhet de har om den. Utifrån detta resonemang anser jag att min studie ger en rättvis bild av undersökningsgruppens åsikter och uppfattningar.
8.3 Överförbarhet
Inom kvantitativ forskning, där fokus ligger på bredd i forskningen, talar man ofta om generaliserbarhet vilket handlar om huruvida resultatet kan generaliseras till hela populationen eller inte. Inom kvalitativ forskning, där fokus ligger på djupet i forskningen, talar man istället om överförbarhet (Bryman & Bell, 2005). Överförbarhet handla om huruvida resultatet av studien kan överföras och användas i olika situationer för att förstå den egna verkligheten (Johansson Lindfors, 1993). Viktigt för överförbarheten är att forskaren ger en fyllig beskrivning av den kultur som studeras för att andra personer ska kunna göra en bedömning av hur pass överförbara resultaten är till en annan kontext (Bryman & Bell, 2005). Jag har gett en beskrivning av mitt fall, Norrfällsvikens golfklubb, och försökt att redogöra för de viktigaste detaljerna som kan vara intressant för överförbarheten. Jag tror att resultaten av studien skulle kunna vara överförbara på golfbanor med liknande förutsättningar som Norrfällsviknes golfbana. En anan sak som också påverkar överförbarheten är att jag anger vilken golfbanan jag har studerat. Om fallet hade varit anonymt hade det varit svårare att bedöma överförbarheten.
KÄLLFÖRTECKNING
Artiklar
Alba, J.W. & Marmorstein, H. (1987). The Effects of Frequency Knowledge On Consumer Decision Making. Journal of Consumer Research, Vol. 14, No.1, 14-25
Allsop, D.T., Bassett, B.R., & Hoskins, J.A. (2007). Word-of-mouth research: principles and applications. Journal of Advertising Research. Vol. 47, No. 4, 398-411
Andersson, T. D. & Mossberg, L. (2004) The dining experience: Do restaurants satisfy customer needs? Food Service Technology. Vol. 4, 4, 171–177
Arnould, E. J., Price, L. L. (1993). River magic: Extraordinary experience and the extended service encounter. Journal of Consumer Research. Vol. 20, 1, 24-45
Bagozzi, R.P. och Dholakia, U. (1999). Goal setting and goal striving in consumer behavior.
Journal of Marketing. Vol.63. (Special Issue). 19-32
Bitner, M. J. (1992). Servicescapes: The impact of physical surroundings on customers and employees. Journal of Marketing, Vol. 56, 2, 57–71
Bryman, A. & Bell. E. (2005). Företagsekonomiska forsknings metoder. Liber Ekonomi. Malmö
Bouchet, P., Lebrun, A-M. & Auvergne, S. (2004). Sport Tourism Consumer Experiences: A Comprehensive Model. Journal of Sport Tourism. Vol. 9, 2, 127-140
Das, D., Sharma, S. K., Mohapatra, P. K. J., Sarkar, A.(2007) Factors influencing the attractiveness of a tourist destination: a case study. Journal of Services Research. Vol. 7, 1, 103-134
De Knop, P. (1990). Sport for all and active tourism. World Leisure and Recreation, 32, 30–36.
Fodness, D., & Murray, B. (1999). A model of tourist informations search behaviour. Journal
of Travel Research, Vol. 37, 220-230
Gibson, H.J. (1998). Sport tourism: a critical analysis of research. Sport Management Review, 1(1), 45–76
Gustafsson, I.-B., Öström, Å, Johansson, J. & Mossberg, L. (2006). Five Aspects Meal Model – a tool for developing meal services in restaurants. Journal of Foodservice. Vol. 17, 2, 84–93 Hennessey, S. M., MacDonald, R., & MacEachern, M. (2008) A framework for understanding golfing visitors to a destination. Journal of Sport & Tourism. Vol. 13, No. 1, 5-35
Holme, I. M & B. Krohn Solvang, Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder, Lund, Studentlitteratur, 1991
Johnsson Lindfors, M.B. (1993). Att utveckla kunskap. Studentlitteratur. Lund
Kurtzman, J. & Zauhar, J. (2005). Sport tourism consumer motivation. Journal of Sport
Tourism. Vol. 10, No. 1, 21-31
McCleary, K.W. & Weaver, P. A. (1994). Gender-based differences in business travelers' lodging preferences. Cornell Hotel & Restaurant Administration. Vol. 35, No. 2, 51-59
Meng, F. & Uysal. M. (2008). Effects of gender differences on perceptions on destination attributes, motivations, and travel values: an examination of a nature-based resort destination.
Journal of Sustainable Tourism. Vol. 16. No.4. 445-466
Mossberg, L. (2007). A marketing approach to the tourist experience. Scandinavian Journal
of Hospitality and Tourism. Vol. 7, 1, 59-74
Moutino, L., & Timble, J. (1991) A probability of revisitation model: the case of Winter visits to grand Canyon. The Service Industries Journal. Vol. 11, 4, 439-457
Nogawa, H., Yamguchi, Y., & Hagi, Y. (1996). An empirical research study on Japanese sport tourism in Sport-for-All Events: Case studies of a single-night event and a multiple-night event. Journal of Travel Research, Vol. 35, 46–54
Oliver, Richard L. (1980) A Cognitive Model of the Antecedents and Consequences of Satisfaction Decisions, Journal Marketing Research. Vol. 17, 4, 460-469
Oom do Valle, P., Correia, A. & Rebelo, E. (2008). Determinants of tourism return behavior.
Tourism & Hospitality Research. Vol. 8 Issue 3, 205-219
Pan, S. & Ryan, C. (2007). Mountain areas and visitor usage – Motivations and determinants of satisfaction: The case of Pirongia Forest Park, New Zealand
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder. Studentlitteratur, Lund. Andra upplagan
Patel, R. & Tebelius, U. (1987). Grundbok i forskningsmetodik – kvalitativt och kvantitativt.
Studentlitteratur, Lund
Prahalad, C. K. & Ramaswamy, V. (2003). The new frontier of experience innovation. MIT
Sloan Management Review. Vol. 44, 4, pp. 12–18
Robinson, T., & Gammon, S. (2004). A question of primary and secondary motives: revisiting and applying the sport tourism framework. Journal of Sport Tourism, 9(3), 221–233
Rosen, D.L. & Olshavsky, R.W. (1987). The dual role of informational social influence: implications for marketing management. Journal of Business Research. Vol. 15, No. 2, 123-144
Schouten, J.W. & McAlexander, J.H. (1995). Subcultures of consumption: an ethnography of the new bikers. Journal of Consumer Research. Vol. 22, 43-61
Solomon, M.R. (2009) Consumer behavior: Buying, Having, and Being. Pearson Prentice Hall
Tian-Cole, S. & Cromption, J.L. (2003). A conceptualization of the relationships between service quality and visitor satisfaction, and their links to destination selection. Leisure studies. Vol. 22, 65-80
Tiefenbacher, J.P., Day, F.A. & Walton, J.A. (2000). Attributes of Repeat visitor to small tourist-oriented communities. The Social Science Journal. Vol. 37, 2, 299-308
Weed, M. (2008). Sports tourism experiences. Journal of Sport & Tourism. Vol. 13. No. 1. 1-4
Whan Park. C. (1976). The effect of individual and situation-related factors on consumer selection of judgmental models. Journal of Marketing Research. Vol. 13, 144-151
Zeithaml, V. & Bitner, M. J. (2003) Services Marketing. 3rd ed (New York: McGraw-Hill). Zouni, Georgia. (2008). Do tourism providers know their visitors? An investigation of tourism experience at a destination. Tourism and Hospitality Research. Vol. 8, 4, 282–297
Elektroniska källor
Svenska Golf Förbundet. (2009). Golfbanor i Sverige inom SGF, Januari. http://sgf.golf.se/extra/pod/?id=433&module_instance=1&action=pod_show Svenska Golf Förbundet. (2008). Officiell medlemsstatistik, sammanfattning.
http://sgf.golf.se/dynamaster/file_archive/081010/197cfa475256e077b4a88d3714b9b6c0/Sam manfattning%20SGF%20statistik%202008.pdf
Svenska Golf Förbundet. (2007). Rapport om golfen i Sverige.
http://sgf.golf.se/dynamaster/file_archive/070912/222645102987438c5e6945d1ac9ec69e/UT RED_2007_2.5_FINAL.pdf
Svenska Golf Förbundet. (2005a). Spelare/hål