I detta avsnitt presenteras de kriterier som påvisar studiens trovärdighet och kvalitet.
8.1 Sanningskriterier
För att granska forskning är de tre kriterierna; reliabilitet, replikerbarhet och validitet vanliga i kvantitativ forskning. Däremot, inom kvalitativa studier, används istället de fyra kriterierna;
Tillförlighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering (Bryman, 2011, s.51).
Tillförlitlighet
Detta kriterium handlar om hur trovärdiga resultaten är (Bryman, 2011, s.51). För att en studies resultat ska anses vara tillförlitliga ska studien ha följt uppsatta regler. Resultaten ska även uppvisas till de personer som varit delaktiga i undersökningen. Detta för att personer som används i studien ska få möjligheten att granska att de framställs på ett trovärdigt och rättvist sätt (Bryman, 2011, s.355). Samtliga respondenter som deltagit i studien gavs en möjlighet att läsa igenom empirikapitlet innan publicering, vilket stärker tillförlitlighetskriteriet i studien.
Endast en av respondenterna ville läsa igenom empirin för att se hur hen hade blivit framställd i uppsatsen, varpå vi fick ett godkännande att publicera det vi skrivit om respondenten. Övriga respondenter valde att godkänna publicering utan att granska empirikapitlet.
Överförbarhet
Bryman (2011, s.355) menar att inom kvalitativ forskning studeras ofta en mindre grupp med vissa gemensamma egenskaper. Ofta handlar det om att skapa ett djup och förståelse för de man studerar och inte som i kvantitativ forskning där man vill uppnå en bredd. Vidare menar Bryman (2011, s.355) att det inte är möjligt att generalisera resultatet i en kvalitativ studie.
Överförbarheten inom kvalitativa studier handlar därför mer om hur djupt och detaljerat datan presenteras. Vi anser att resultatet i vår studie inte är direkt överförbart till hela generation X, eftersom att åtta individer inte kan representera en hel generation. Vårt fokus har varit att skapa förståelse snarare än att skapa en bredd. Däremot tror vi att vårt resultat kan komma till nytta även om resultatet inte är generaliserbart eftersom att kollaborativ konsumtion i form av kläduthyrning är ett relativt nytt och outforskat område i dagsläget.
Pålitlighet
Pålitligheten innefattar att studien har framställt en fullständig redogörelse av alla delar i studien (Bryman, 2011, s.355). Vi har under hela forskningsprocessen framfört och motiverat de val som gjorts i studien. Det faktum att vi har haft en genomgående transparens i våra ställningstaganden ökar pålitligheten i studien. För att säkerställa kriteriet ytterligare har vi låtit utomstående parter läsa igenom arbetet med jämna mellanrum. Detta för att få feedback och för att konstatera att uppsatsen är tillräckligt lättläst för personer som tidigare inte har någon erfarenhet inom ämnet. En faktor som skulle kunna ifrågasättas av läsaren är att urvalet av respondenter inte inkluderat någon som tidigare haft erfarenhet av konceptet. Vi är medvetna om att studien hade kunnat uppvisa ett annat resultat om studien gjorts med respondenter med tidigare erfarenheter. Då konceptet som studeras i uppsatsen relativt nytt, vilket begränsat våra möjligheter att hitta personer som tidigare deltagit i konceptet. Vi hade med större sannolikhet kunnat nå sådana respondenter om vi haft fler individer bosatta i södra Sverige, där konceptet fått större framfart. Däremot då studiens syfte är att identifiera vilka motiv och attityder personer har till konceptet så är det inte lika avgörande att vi har valt respondenter utan erfarenhet. Om syftet istället hade varit att studera vad som gjort att personer valt att delta eller inte delta hade det fått en annan betydelse. Däremot är vi medvetna om att det kan svårt att ha format en attityd mot något som man aldrig har testat.
Konfirmering
Bryman (2011, s.355) belyser att forskaren måste säkerställa att dennes egna värderingar inte medvetet påverkat resultatet. Forskaren ska vara objektiv och inte medvetet låta varken teoretisk inriktning eller egna värderingar påverka slutsatserna. Genom att vi har använt en kvalitativ forskningsmetod så har vi kommit nära studien. Detta kan göra att det kan bli svårare att vara objektiv. Vi har försökt vara tydliga med att beskriva hur vi gått tillväga i studien. Vi har också försökt stärka kriteriet genom att ha med punkten förförståelse, där vi beskriver tidigare erfarenheter och hur de kan komma att påverka studien. Vi har under studiens gång hela tiden strävat efter att hålla våra egna värderingar och åsikter borta från studien.
Referenslista
Adervall, M., Jacobsson, H. & Eiderström, E. (2015). Ägodela: Köp mindre - få tillgång till mer. Stockholm: Bonnier fakta.
Aparecida Vasques, R., Koria, M., & Loschiavo dos Santos, M. (2017). Why do i love you Vaatelainaamo? Analysis of motivations, barriers and opportunities in a Finnish service for sharing clothes. The design journal, 20, s.725.
Barnes, S.J., Mattsson, J. (2016). Understanding current and future issues in collaborative consumption: Afour-stage Delphi study. Journal of Technological Forecasting & Social Change, 104, s. 200-211.
Barnes, S.J., Mattsson, J. (2017). Understanding collaborative consumption: Test of a theoretical model. Technological forecasting and science & Social change, 10, s.1-2.
Becker-Leifhold, C. (2018). The role of values in collaborative fashion consumption - A critical investigation through the lenses of the theory of planned behavior. Journal of cleaner production, 199, s.781- 783
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Malmö: Liber
Bryman, A. & Bell, E. (2015). Business research methods. 4:e uppl. Oxford: Oxford Univ.
Press.
Bryman, A. & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 3:e uppl. Stockholm:
Liber.
Bränström, S.(2019). Kedjornas drag - börjar hyra ut kläder och skor. Svenska dagbladet, [Online] 5 september, https://www.svd.se/kedjornas-drag-borjar-hyra-ut-klader-och-skor
Collis, J., & Hussey, R. (2014). Business research, a practical guide for undergraduate and postgraduate students. 4:e uppl. New York: Palgrave Macmillan Higher Education.
Dalen, M. (2015). Intervju som metod. 2:a uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Dugree, J., & O’Connor, G. (1995). An exploration into renting as consumption behavior.
Journal of Psychology and marketing, 12, s.90.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. 4:2 Uppl. Lund: Studentlitteratur AB Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad 5:e uppl. Stockholm:
Wolters Kluwer Sverige AB
Fishbein & Ajzen. (2010). Predicting and changing behavior - The reasoned action approach.
New York: Taylor & Francis Group.
Guo, Q.,Andersson-Johnsson, C.,Unger, J.,Lee, L.,Xie, B.,Chou,C.,Palmer, P.,Sun, P.,Gallaher, P., & Pentz, M (2007). Utility of the theory of reasoned action and theory of
planned behavior for predicting Chinese adolescent smoking. Journal of addictive behaviors.
32, s.1066-1081
Hahn, R., Roos, D. (2017). Understanding Collaborative Consumption: An Extension of the Theory of Planned Behavior with Value-Based Personal Norms. Journal of Business Ethics.
158 (3) s. 679-697.
Hallem, Y., Ben Arfi, W., Teulon, F. (2019). Exploring consumer attitudes to online collaborative consumption. Journal of administrative sciences. s.1-13.
Hsiao, M. (2009. Shopping mode choice: Physical store shopping versus e-shopping.
Journal of Retailing and Consumer Services, 21, s.851-859.
Japutra, A., Loureiro, S., Molinillo, S., Ekinci, Y. (2019). Travellers' mindsets and theory of planned behaviour. Tourism management Perspectives, 30, s.195.
Johansson, L. (2011). Introduktion till vetenskapsteorin. 3:e uppl. Stockholm: Thales.
Kvale, S., & Brinkman, S. (2009) Interviews, Learning the Craft of Qualitative Research Interviewing. 2:e uppl. United states: Sage publication.
KPMG (2018) Me, my life, my wallet. International Global Customer Insight. [Rapport].
https://assets.kpmg/content/dam/kpmg/xx/pdf/2018/11/me-my-life-my-wallet.pdf
Lang, C., & Armstrong, C. (2017). Collaborative consumption: The influence of fashion leadership, need for uniqueness, and materialism on female consumers’ adoption of clothing renting and swapping. Journal of the European federation of chemical engineering, s.39-44 Lang, C., Li, M., & Zhao, L. (2020). Understanding consumers’ online fashion renting experiences: A text-mining approach. Journal of Sustainable Production and Consumption, 21, s. 132-144.
Lissitsa, S., & Kol O. (2016). Generation X vs. Generation Y–A decade of online shopping.
Journal of Retailing and Consumer Services, 3, s.304–312.
Madden, T., Ajzen, I. & Ellen, P. (1992). A comparison of the theory of planned behavior and the theory of reasoned action. Social science collections, 1, s.3-5.
May, T. (2013). Samhällsvetenskaplig forskning. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Mayasari, I. & Haryanto, H. (2018). Motivational factors of collaborative consumption in the era of sharing economy. International journal of business, 20(3), s. 322-324.
Möhlmann, M. (2015). Collaborative consumption: determinants of satisaction and the likelihood of using a sharing economy option again. Journal of consumer behavior. 14. s.196 Noble, S. M., Haytko, D. L., & Phillips, J. (2009). What drives college-age Generation Y consumers? Journal of business research, 62(6), s.617-628.
Russell, B. (2017). You are what you can access: Sharing and collaborative consumption online. Journal of Business Research. 67 s.1595–1600
Saunders, Lewis & Thornhill. (2007). Research methods for business students. 4:e uppl.
Harlow: Pearson Education.
Saunders, Lewis & Thornhill. (2016). Research methods for business students. 7:e uppl.
Harlow: Pearson Education.
Sullivan, P., & Hyun, S. (2016). Clothing Retail Channel Use and Digital Behavior: Generation and Gender Differences. Journal of the European federation of chemical engineering, 4, s.2329-2664.
Svensk handel (2018). Det stora detaljhandels skiftet. Svensk handel.[Rapport].
https://www.svenskhandel.se/globalassets/dokument/aktuellt-och-opinion/pressmeddelande/rapport_det-stora-detaljhandelsskiftet_2018-digital-version.pdf [Hämtad 2019-02-05]
Thurén, T. (2013). Källkritik. 3:e uppl. Stockholm: Liber.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Tu, J. & Hu, C. (2018). A study on the factors affecting consumers’ willingness to accept clothing rentals. Journal sustainability, 10, s.7.
Willems,K., Janssens, W., Swinnen, G., Brengman, M., Streukens, S.,Vancauteren, M. (2012).
From Armani to Zara: Impression formation based on fashion store patronage. Journal of Business Research. 65, s.1487–1494
Wu, S. I., & Wang, W. H. (2014). Impact of CSR perception on brand image, brand attitude and buying willingness: a study of a global café. International Journal of Marketing Studies, 6, 43-56.
Yttergren, I. (2019). Så ska modeindustrin överleva utan att sälja kläder. Dagens nyheter, [Online] 20 oktober. https://www.dn.se/ekonomi/sa-ska-modeindustrin-overleva-utan-att-salja-klader/?forceScript=1&variantType=large [Hämtad 5 februari 2020]
Yuriev, A., Dahmen, M., Paillé, P., Boiral, O., Guillaumie, L. (2020). Pro-environmental behaviors through the lens of the theory of planned behavior: A scoping review. Resources, conservation & recycling, 155, s.1-7.
Åsberg, R. (2001). Ontologi, epistemologi och metodologi: En kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik.