I detta kapitel presenteras sanningskriterier för studien. Delar som diskuteras är reliabilitet, replikation samt validitet.
_________________________________________________________________
För att försäkra att resultaten av en studie är trovärdiga och korrekta finns vissa aspekter att ta hänsyn till. Bryman och Nilsson (2011, s. 49) tar upp tre aspekter. Dessa är: reliabilitet, replikation samt validitet. Dessa tre kommer nedan att presenteras och diskuteras utifrån den aktuella studien.
8.1 Reliabilitet
Reliabiliteten av en studie handlar om huruvida ett resultat blir detsamma om studien skulle genomföras på nytt (Bryman & Nilsson, 2011, s. 49). Reliabiliteten är något som främst är aktuellt i kvantitativ forskning (Bryman & Nilsson, 2011, s. 49). Stora delar av det data som har använts i studien är hämtad från Thomson Reuters DataStream, vilken vi anser vara en pålitlig källa. Detta innebär att resultatet rörande den delen av studien bör bli densamma om studien skulle genomföras på nytt. Data för den andra delen av studien, gällande hållbarhetsrapporteringen, är inte hämtad från databaser utan från respektive företags rapporter och dokumenterade av författarna. Hållbarhetsrapporterna har behandlats på två sätt: kvantitativt i form av sidor och ord samt genom en analys av innehållet. Gällande kvantiteten har sidor och ord räknats och dokumenterats av författarna och således finns en risk för mänskliga fel. I denna del av arbetet, precis som i resterande delar, har båda författarna varit inblandade vilket vi anser minskar risken för sådana mänskliga fel. Analysen av innehållet har genomförts genom att via ett index poängsätta respektive rapport. Bryman och Nilsson (2011, 160-161) diskuterar ett begrepp som han kallar internbedömarreliabilitet, vilket innebär att subjektiva bedömningar, exempelvis av data som kategoriseras, ska överensstämma mellan olika observatörer. Problem kan uppstå då överensstämmelsen mellan olika bedömares tolkningar är låg (Bryman & Nilsson, 2011, s. 160-161). För denna studie är detta aktuellt i dokumentanalysen av hållbarhetsrapporter med fokus på det kvalitativa innehållet i rapporterna. För att öka trovärdigheten i resultatet gällande innehållsanalysen lästes och bedömdes alla aktuella rapporter av båda författarna individuellt. Poängsättningen jämfördes sedan och ett snitt i varje kategori dokumenterades. Analysen innehöll 23 delar med en totalpoäng på 64. Överlag var skillnaden liten mellan författarna och totalpoängen skiljde som mest fyra poäng i de totalt 30 rapporter som analyserades. Författarna anser till följd av den låga differensen internbedömarreliabiliteten i studien vara hög.
För att ytterligare öka reliabiliteten i studien har alla uträkningar gjorts två gånger för att försäkra att inga missräkningar har gjorts.
8.2 Replikation
Replikation innebär att en studie ska vara möjlig att upprepa av andra forskare (Bryman & Nilsson, 2011, s. 49). Det finns flera anledningar till att forskare kan vilja replikera studier. Exempel kan vara att forskaren inte tror att resultatet stämmer överens med resultat från andra studier (Bryman & Nilsson, 2011, s. 49). Något som är viktigt för att detta kriterium ska vara uppfyllt är att tillvägagångssättet i studien är detaljrikt beskrivet (Bryman & Nilsson, 2011, s. 49). Tillvägagångssättet för utförandet av denna studie är något som vi anser vara väl beskrivet i kapitlet över den praktiska metoden. Vi anser att denna studie kan replikeras av andra forskare eller studenter för att uppnå samma resultat.
8.3 Validitet
En studies validitet beskriver hur väl en mätmetod faktiskt mäter det som den är avsedd att mäta och är i många avseenden det viktigaste sanningskriteriet för en studie (Bryman & Nilsson, 2011, s. 50). Det finns fyra huvudsakliga validitetslag; Mätningsvaliditet, Intern Validitet, Extern validitet, samt Ekologisk validitet (Bryman & Nilsson, 2011, s. 50-51). Dessa fyra validitetslag och hur dess kriterier uppfyllts i denna studie presenteras nedan.
Mätningsvaliditet: Bryman och Nilsson (2011, s. 50) beskriver detta validitetslag som ett kriterium främst avsett för kvantitativ forskning, där reflektioner över huruvida de mått som forskaren använder verkligen speglar de begrepp som måtten avser mäta. De mått på variabler som presenterats i denna uppsats bygger uteslutande på väl beprövade mätmetoder som framställts av tidigare forskning. Främst de mätmetoder som behandlar de tester som utförts för att framräkna nivån på resultatmanipulering är allmänt vedertagna mätmetoder på forskningsfältet. De mätmetoder som avser hållbarhetsrapporter är inte fullt lika väl beprövade på forskningsfältet. De proxys som använts för att mäta de innehållmässiga aspekterna på hållbarhetsrapporterna har dock inhämtats från liknande studier på området, studier som anammats av forskningsfältet och som passerat som valida i erkända tidskrifter på området. Med detta i åtanke bedömer vi kriterierna för mätningsvaliditet i denna studie vara uppfyllda.
Intern validitet: Detta validitetslag behandlar hållbarheten i en slutsats rörande ett kausalt förhållande mellan variabler (Bryman & Nilsson, 2011, s. 50). Författarna inser att det finns flera faktorer som kan påverka detta och att dessa orsakssamband kan vara svåra att fastställa vilka de egentligen är. I ett försök att stärka den interna validiteten har vi valt att inkludera kontrollvariabler i de statistiska testerna. Samtliga val som genomförts gällande val av variabler och kontrollvariabler har utförts genom en undersökning av tidigare forskning på området. De kontrollvariabler som mest frekvent använts i tidigare studier och som högt ansedda forskare ansett gångbara har identifierats och använts som kontrollvariabler även i denna studie. De kvantitativa innehållsmässiga mätningarna på hållbarhetsrapporterna bedömer vi dock som absoluta, då det faktiska antalet sidor och det faktiska antalet ord fastställts utan att några tekniskt statistiska tester utförts.
Extern validitet: Den externa validiteten behandlar generaliserbarheten för studien. För att kriterierna för extern validitet ska vara uppfyllda krävs att “resultaten från en
undersökning kan generaliseras utöver den specifika undersökningskontexten.” (Bryman & Nilsson, 2011, s. 51). Testerna för Hypotes 1 i denna studie undersöker observationer under en treårsperiod från 200 företag på NASDAQ OMX. Detta är jämförelsevis få observationer för en kvantitativ studie. Dessa 200 företag utgör dock en stor del av den totala populationen. Med detta i åtanke är det vår bedömning att tillräckligt många observationer undersökts för att kunna generalisera resultatet. Hypotes 2 och 3 undersöker ett färre antal företag. 46 företag på NASDAQ OMX presenterar separata hållbarhetsrapporter. Detta är relativt få observationer. Det är dock hela den population som hypotes 2 undersöker. Vi ser dock i appendix 6-9 samtliga normalfördelningskurvor vilka tyder på att populationen är normalfördelad, vilket innebär att mängden observationer är tillräcklig för att dra generaliserbara slutsatser. Vi anser därför att dessa resultat är generaliserbara för liknande marknader och populationer. Resultatet för hypotes 3 är baserat på ännu färre observationer. Även här tyder normalfördelningskurvorna i appendix 6-9 på att urvalet är normalfördelat. Självklart är fler observationer att föredra men då normalfördelning råder finner vi ingen anledning att misstänka att resultatet inte är användbart till att dra generaliserbara slutsatser. Denna del av studien presenterar en djupare kvalitetsmässig innehållsanalys på de sammantaget 30 hållbarhetsrapporterna som granskats, och kan användas för vidareutveckling i framtida studier på området.
Ekologisk validitet: Ekologisk validitet innebär att resultaten som studien presenterar går att knyta till de naturliga sociala miljöerna i vilken studien är utförd. Värderingar, åsikter och attityder är begrepp som diskuteras när det kommer till ekologisk validitet (Bryman & Nilsson, 2011, s. 51). Denna studie är baserad på kvantitativ data med ett deduktivt förhållningssätt. Författarna har inte aktivt påverkat de observationer som ligger till grund för resultaten. För hypotes 1 och 2 är samtliga resultat fria från subjektiva tolkningar. Dessa resultat är med andra ord värderingsfria. För hypotes 3 kan dock resultaten vara påverkade av subjektiva tolkningar. Det har varit vår strävan att minimera subjektiviteten i de tester som utförts gällande hypotes 3, men vi anser oss inte kunna benämna dessa resultat som helt värderingsfria.
Referenslista
Abbott, W.F., Monsen, R.J. (1979). On the Measurement of Corporate Social Responsibility: Self-Reported Disclosures as a Method of Measuring Corporate Social Involvement. The Academy of Management Journal 22, 501–515.
Alexander, D., Britton, A. & Jorissen, A. (2011). International financial reporting and analysis. London: Thomson Learning.
Allen, E.J., Larson, C.R., Sloan, R.G. (2013). Accrual reversals, earnings and stock returns. Journal of Accounting and Economics 56, 113–129.
Bartov, E., Gul, F.A., Tsui, J.S. (2000). Discretionary-accruals models and audit qualifications. Journal of Accounting and Economics 30, 421–452.
Bernard, V.L., Skinner, D.J. (1996). What motivates managers’ choice of discretionary accruals? Journal of Accounting and Economics 22, 313–325.
Bird, R.B., Smith, E.A. (2005). Signaling theory, strategic interaction, and symbolic capital. Current Anthropology 46. doi:10.1086/427115
BliegeBird, R., Smith, E., Alvard, M., Chibnik, M., Cronk, L., Giordani, L., Hagen, E., Hammerstein, P., Neiman, F., Bird, R. (2005). Signaling theory, strategic interaction, and symbolic capital 1. Current Anthropology 46, 221–248.
Borglund, T., Frostenson, M., Windell, K. (2010). Effekterna av h\a allbarhetsredovisning. Regeringskansliet.
Brickley, J.A., Zimmerman, J.L. (2010). Corporate governance myths: comments on Armstrong, Guay, and Weber. Journal of Accounting and Economics 50, 235– 245.
Brown, L. (1982). Building a sustainable society. Society 19. doi:10.1007/BF02712913 Bryman, A., Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder, 2., [rev.] uppl. ed.
Liber, Malmö.
Burgstahler, D., Dichev, I. (1997). Earnings management to avoid earnings decreases and losses. Journal of accounting and economics 24, 99–126.
Carroll, A.B. (1991). The pyramid of corporate social responsibility: toward the moral management of organizational stakeholders. Business horizons 34, 39–48. Carroll, A.B. (1999). Corporate social responsibility evolution of a definitional
construct. Business & society 38, 268–295.
Castelló, I., Lozano, J.M. (2011). Searching for new forms of legitimacy through corporate responsibility rhetoric. Journal of Business Ethics 100, 11–29.
Cho, C.H., Roberts, R.W., Patten, D.M. (2010). The language of US corporate environmental disclosure. ACCOUNTING ORGANIZATIONS AND SOCIETY 35. doi:10.1016/j.aos.2009.10.002
Clarkson, P.M., Li, Y., Richardson, G.D., Vasvari, F.P. (2008). Revisiting the relation between environmental performance and environmental disclosure: An empirical analysis. Accounting, Organizations and Society 33, 303–327.
Cohen, D.A., Dey, A., Lys, T.Z. (2008). Real and Accrual-Based Earnings Management in the Pre- and Post-Sarbanes-Oxley Periods. Accounting Review 83, 757–787. Connelly, B.L., Certo, S.T., Ireland, R.D., Reutzel, C.R. (2011). Signaling theory: A
review and assessment. Journal of Management 37, 39–67.
Coy, D., Dixon, K. and Tower, G. (2001), The annual report of tertiary education institutions: quality, timeliness and distribution, working paper, University of Waikato, Hamilton
Coy, D., Dixon, K. (2004). The public accountability index: Crafting a parametric disclosure index for annual reports. British Accounting Review 36. doi:10.1016/j.bar.2003.10.003
Davidson, W.N., Jiraporn, P., Kim, Y.S., Nemec, C. (2004). Earnings Management following Duality-Creating Successions: Ethnostatistics, Impression Management, and Agency Theory. The Academy of Management Journal 47, 267–275.
Dechow, P., Ge, W., Schrand, C. (2010). Understanding earnings quality: A review of the proxies, their determinants and their consequences. Journal of Accounting and Economics 50, 344–401.
Dechow, P.M., Sloan, R.G. (1991). Executive incentives and the horizon problem: An empirical investigation. Journal of accounting and Economics 14, 51–89.
Dechow, P.M., Sloan, R.G., Sweeney, A.P. (1995). Detecting Earnings Management. Accounting Review 70, 193–225.
Dechow, P.M., Sloan, R.G., Sweeney, A.P. (1996). Causes and Consequences of Earnings Manipulation: An Analysis of Firms Subject to Enforcement Actions by the SEC*. Contemporary Accounting Research 13. doi:10.1111/j.1911- 3846.1996.tb00489.x
Deegan, C., Gordon, B. (1996). A study of the environmental disclosure practices of Australian corporations. Accounting and Business Research 26.
DeFond, M.L. (2010). Earnings quality research: advances, challenges and future research. Journal of Accounting and Economics 50, 402–409.
DeFond, M.L., Jiambalvo, J. (1994). Debt covenant violation and manipulation of accruals. Journal of accounting and economics 17, 145–176.
Defond, M.L., Park, C.W. (2001). The reversal of abnormal accruals and the market valuation of earnings surprises. The Accounting Review 76, 375–404.
DeFond, M.L., Park, C.W. (1997). Smoothing income in anticipation of future earnings. JOURNAL OF ACCOUNTING & ECONOMICS 23.
Ecker, F., Francis, J., Olsson, P., Schipper, K. (2011). Peer firm selection for discretionary accruals models. Unpublished paper, Duke University.
Edward Freeman, R. (2011). Managing for Stakeholders: Trade-offs or Value Creation. Journal of Business Ethics. doi:10.1007/s10551-011-0935-5
Ejvegård, R. (2003). Vetenskaplig metod, 3., omarb. uppl. ed. Studentlitteratur, Lund. FAR Akademi, (2012). IFRS-volymen. 2012. Stockholm. V-TAB Avesta AB.
Fombrun, C.J., Gardberg, N.A., Barnett, M.L. (2000). Opportunity Platforms and Safety Nets: Corporate Citizenship and Reputational Risk. Business and Society Review 105. doi:10.1111/0045-3609.00066
Freeman, R.E. (2010). Managing for stakeholders: Trade-offs or value creation. Journal of business ethics 96, 7–9.
Frost, G.R., Wilmshurst, T.D. (2000). The Adoption of Environment‐related management accounting: an analysis of corporate environmental sensitivity. Accounting Forum 24. doi:10.1111/1467-6303.00045
GRI. (2014). About GRI. <https://www.globalreporting.org/information/about- gri/Pages/default.aspx> [Hämtad 2014-02-19]
GRI. (2014). G4. <https://www.globalreporting.org/resourcelibrary/GRIG4-Part1- Reporting-Principles-and-Standard-Disclosures.pdf> [Hämtad 2014-02-19] GRI. (2014). What is GRI?. <https://www.globalreporting.org/information/about-
gri/what-is-GRI/Pages/default.aspx> [Hämtad 2014-02-19]
Gunny, K.A. (2010). The Relation Between Earnings Management Using Real Activities Manipulation and Future Performance: Evidence from Meeting Earnings Benchmarks*. Contemporary Accounting Research 27, 855–888. Guthrie, J., Abeysekera, I. (2006). Content analysis of social, environmental reporting:
what is new?
Guthrie, J., Petty, R., Yongvanich, K., Ricceri, F. (2004). Using content analysis as a research method to inquire into intellectual capital reporting.
Hahn, R. (2012). Standardizing social responsibility? New perspectives on guidance documents and management system standards for sustainable development. Engineering Management, IEEE Transactions on 59, 717–727.
Hahn, R., Kühnen, M. (2013). Determinants of sustainability reporting: a review of results, trends, theory, and opportunities in an expanding field of research. Journal of Cleaner Production 59, 5–21. doi:10.1016/j.jclepro.2013.07.005 Hahn, R., Lülfs, R. (2013). Legitimizing negative aspects in GRI-oriented sustainability
reporting: A qualitative analysis of corporate disclosure strategies. Journal of Business Ethics 1–20.
Healy, P.M. (1985). The effect of bonus schemes on accounting decisions. Journal of accounting and economics 7, 85–107.
Healy, P.M., Wahlen, J.M. (1999). A Review of the Earnings Management Literature and Its Implications for Standard Setting. Accounting Horizons 13, 365–383. doi:10.2308/acch.1999.13.4.365
Hedberg, C., Von Malmborg, F. (2003). The Global Reporting Initiative and corporate sustainability reporting in Swedish companies. Corporate Social Responsibility and Environmental Management 10. doi:10.1002/csr.38
Hill, C.W.L., Jones, T.M. (1992). Stakeholder-agency theory. Journal of Management Studies 29.
Hooks, J., van Staden, C.J. (2011). Evaluating environmental disclosures: The relationship between quality and extent measures. The British Accounting Review 43, 200–213. doi:10.1016/j.bar.2011.06.005
Hopwood, A.G. (2009). Accounting and the environment. Accounting, Organizations and Society 34, 433–439.
Hughes, S.B., Anderson, A., Golden, S. (2001). Corporate environmental disclosures: are they useful in determining environmental performance? Journal of Accounting and Public Policy 20, 217–240.
ISO. (2014). About ISO. < http://www.iso.org/iso/home/about.htm> [Hämtad 2014-03- 14]
Jensen, M.C., Meckling, W.H. (1976). Theory of the firm: Managerial behavior, agency costs and ownership structure. Journal of Financial Economics 3, 305–360. doi:10.1016/0304-405X(76)90026-X
Jiraporn, P., DaDalt, P.J. (2009). Does founding family control affect earnings
management? APPLIED ECONOMICS LETTERS 16.
doi:10.1080/17446540701720592
Jodoin, Y., Lavoie, C., Villeneuve, P., Theriault, M., Beaulieu, J., Belzile, F. (2008). Highways as corridors and habitats for the invasive common reed Phragmites australis in Quebec, Canada. JOURNAL OF APPLIED ECOLOGY 45. doi:10.1111/j.1365-2664.2007.01362.x
Jones, J.J. (1991). Earnings Management During Import Relief Investigations. Journal of Accounting Research 29, 193–228.
Kirschenheiter, M., Melumad, N.D. (2002). Can “Big Bath” and Earnings Smoothing Co-exist as Equilibrium Financial Reporting Strategies? Journal of Accounting Research 40, 761–796.
Kolk, A. (1999). Evaluating corporate environmental reporting. Business Strategy and the Environment 8, 225–237.
Kothari, S.P., Leone, A.J., Wasley, C.E. (2005). Performance matched discretionary accrual measures. JOURNAL OF ACCOUNTING & ECONOMICS 39. doi:10.1016/j.jacceco.2004.11.002
KPMG. (2013). The KPMG Survey of Corporate Responsibility Reporting 2013. <http://kpmg.com/Global/en/IssuesAndInsights/ArticlesPublications/ corporate- responsibility/Documents/corporate-responsibility-reporting-survey- 2013- exec-summary.pdf> [Hämtad 2014-02-17]
Lambright, K.T. (2009). Agency theory and beyond: contracted providers’ motivations to properly use service monitoring tools. Journal of Public Administration Research and Theory 19, 207–227.
Lee, G., Masulis R. (2008). Do underwriters or venture capitalists restrain earnings management by IPO issuers?
Lundahl, U., Skärvad, P.-H. (1999). Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, 3. uppl. ed. Studentlitteratur, Lund.
Maignan, I., Ralston, D.A. (2002). Corporate social responsibility in Europe and the US: Insights from businesses self-presentations. Journal of International Business Studies 33, 497–514.
Marquardt, C.A., Wiedman, C.I. (2004). How Are Earnings Managed? An Examination of Specific Accruals*. Contemporary Accounting Research 21, 461–491.
McWilliams, A., Siegel, D. (2001). Corporate social responsibility: A theory of the firm perspective. Academy of management review 26, 117–127.
Messod D. Beneish. (2001). Earnings management: a perspective. Managerial Finance 27. doi:10.1108/03074350110767411
Milne, M.J., Tregidga, H., Walton, S. (2003). The triple-bottom-line: benchmarking New Zealand’s early reporters.
Moore, D.S. (2010). The practice of statistics for business and economics, 3. ed. ed. WHFreeman ; Basingstoke, New York.
Olofsson, M. (2010). Förord. I: Borglund, T. Frostenson, M. Windell, K., eds (2010) Effekterna av hållbarhetsredovisning: En studie av konsekvenserna av de nya riktlinjerna om hållbarhetsinformation i statligt ägda företag, Regeringskanseliet, s. 3
Orlitzky, M., Schmidt, F.L., Rynes, S.L. (2003). Corporate social and financial performance: A meta-analysis. Organization Studies 24.
Parker, L.D. (2005). Social and environmental accountability research: A view from the commentary box. Accounting, Auditing and Accountability Journal 18. doi:10.1108/09513570510627739
Prior, D., Surroca, J., Tribó, J.A. (2008). Are socially responsible managers really ethical? Exploring the relationship between earnings management and corporate social responsibility. Corporate Governance: An International Review 16, 160– 177.
Ross, S.A. (1973). The economic theory of agency: The principal’s problem.
Roychowdhury, S. (2006). Earnings management through real activities manipulation. Journal of Accounting and Economics 42, 335–370. doi:10.1016/j.jacceco.2006.01.002
Ryan, B., Scapens, R.W., Theobald, M. (2002). Research method and methodology in finance and accounting, 2. ed. ed. Thomson, London.
Schneider, A., & Samkin, G. (2008). Intellectual capital reporting by the New Zealand local government sector. Journal of Intellectual Capital
Sen, S., Bhattacharya, C.B., Korschun, D. (2006). The role of corporate social responsibility in strengthening multiple stakeholder relationships: A field experiment. Journal of the Academy of Marketing science 34, 158–166.
Siregar, S.V., Utama, S. (2008). Type of earnings management and the effect of ownership structure, firm size, and corporate-governance practices: Evidence from Indonesia. International Journal of Accounting 43. doi:10.1016/j.intacc.2008.01.001
Smith, M. (2011). Research methods in accounting, 2. ed. ed. SAGE, London.
Sneddon, C., Howarth, R.B., Norgaard, R.B. (2006). Sustainable development in a post- Brundtland world. Ecological economics 57, 253–268.
Spence, M. (2002). Signaling in retrospect and the informational structure of markets. American Economic Review 92, 434–459.
Studenmund, A.H. (2001). Using econometrics, 4. ed. ed. Addison Wesley, Boston, Mass.
Studenmund, A.H. (2006). Using econometrics, 5. ed. ed. Addison Wesley, Boston, Mass.
Subramanyam, K.R. (1996). The pricing of discretionary accruals. Journal of accounting and economics 22, 249–281.
Suchman, M.C. (1995). Managing Legitimacy: Strategic and Institutional Approaches. The Academy of Management Review 20, 571–610.
Teoh, S.H., Welch, I., Wong, T.J. (1998). Earnings management and the underperformance of seasoned equity offerings. Journal of Financial economics 50, 63–99.
Unerman, J. (2000). Methodological issues: Reflections on quantification in corporate social reporting content analysis. Accounting, Auditing and Accountability 13. Watts, R.L., Zimmerman, J.L. (1978). Towards a positive theory of the determination of
accounting standards. JSTOR.
Watts, R.L., Zimmerman, J.L. (1990). Positive Accounting Theory: A Ten Year Perspective. The Accounting Review 65, 131–156.
WCED. (1987). Report of the World Commission on Environment and Development:" Our common future.". United Nations.
Whiting, R. H., & Miller, J. C. (2008). Voluntary disclosure of intellectual capital in New Zealand annual reports and the "hidden value". Journal of Human Resource Costing & Accounting
Zahra, S.A., Priem, R.L., Rasheed, A.A. (2005). The antecedents and consequences of top management fraud. Journal of Management 31.
Zang, A.Y. (2011). Evidence on the trade-off between real activities manipulation and accrual-based earnings management. The Accounting Review 87, 675–703. Zhang, Y., Wiersema, M.F. (2009). Stock market reaction to CEO certification: the
signaling role of CEO background. Strategic Management Journal 30, 693–710. Zikmund, W.G., Carr, J.C., Griffin, M. (2012). Business Research Methods. South-
Appendix
Appendix 1 – Företag i studien
AARHUSKARLSHAMN ETRION OEM INTERNATIONAL
ABB EWORK SCANDINAVIA OPCON
ACANDO FAGERHULT OPUS GROUP
ACAP INVEST FEELGOOD SVENSKA OREXO
ACTIVE BIOTECH FENIX OUTDOOR ORIFLAME COSMETICS
ADDNODE FINGERPRINT CARDS ORTIVUS
ADDTECH FINNVEDENBULTEN PA RESOURCES
AEROCRINE FORMPIPE SOFTWARE PARTNERTECH
AF G & L BEIJER PEAB
ALFA LAVAL GETINGE POOLIA
ALLENEX GEVEKO PRECISE BIOMETRICS
ALLTELE GLOBAL HEALTH PARTNERS PREVAS
ANOTO GROUP GUNNEBO PRICER
ARCAM HALDEX PROACT IT GROUP
ARISE HEMTEX PROBI
ASPIRO HENNES & MAURITZ PROFFICE
ASSA ABLOY HEXAGON PROFILGRUPPEN
ASTRAZENECA HEXPOL RAYSEARCH
LABORATORIES
ATLAS COPCO HIQ INTERNATIONAL READSOFT
AVEGA GROUP HMS NETWORKS REDERI AB
TRANSATLANTIC
AXFOOD HOLMEN REJLERS
AXIS HUSQVARNA RNB RETAIL AND
BRANDS
B&B TOOLS I A R SYSTEMS GROUP RORVIK TIMBER
BE GROUP ICA GRUPPEN ROTTNEROS
BEIJER ALMA IMAGE SYSTEMS SAAB
BEIJER ELECTRONICS INDUSTRIAL & FINANCIAL SYS. SANDVIK
BERGS TIMBER INDUTRADE SCA
BETSSON INTELLECTA SCANIA
BILIA ITAB SHOP CONCEPT SEAMLESS
DISTRIBUTION
BILLERUD KORSNAS KABE HUSVAGNAR SECTRA
BIOGAIA KAPPAHL SECURITAS
BIOINVENT
INTERNATIONAL KARO BIO SEMAFO
BIOTAGE KAROLINSKA DEVELOPMENT SEMCON
BJORN BORG KNOW IT SENSYS TRAFFIC
BLACK EARTH
FARMING SDB LAGERCRANTZ GROUP SHELTON PETROLEUM
BOLIDEN LAMMHULTS DESIGN GROUP SINTERCAST
BONG LINDAB INTERNATIONAL SKANSKA
BOULE DIAGNOSTICS LOOMIS SKF
BYGGMAX GROUP MALMBERGS ELEKTRISKA SOFTRONIC
CAVOTEC MEDA SSAB
CDON GROUP MEDIVIR STOCKWIK
FORVALTNING
CELLAVISION MEKONOMEN STUDSVIK
CISION MICRO SYSTEMATION SVEDBERGS I DALSTORP
CLAS OHLSON MICRONIC MYDATA SWECO
CLOETTA MIDSONA SWEDISH MATCH
CONCENTRIC MILLICOM INTERNATIONAL
CELLULAR SDR
SWEDISH ORPHAN BIOVITRUM
CONCORDIA MARITIME MOBERG PHARMA SWEDOL
CONNECTA MODERN TIMES GROUP SYSTEMAIR
CONSILIUM MQ HOLDING TELE2
CTT SYSTEMS MSC KONSULT TELIASONERA
CYBERCOM GROUP
EUROPE MULTIQ INTERNATIONAL TETHYS OIL
DEDICARE NCC TIETO CORPORATION
DGC ONE NEDERMAN HOLDING TRADEDOUBLER
DORO NET ENTERTAINMENT TRANSCOM
WORLDWIDE SDB
DUNI NET INSIGHT TRANSMODE
DUROC NEUROVIVE PHARMACEUTICAL TRELLEBORG
ELANDERS NEW WAVE GROUP TRIGON AGRI
ELECTRA GRUPPEN NIBE INDUSTRIER UNIBET GROUP SDB
ELECTROLUX NOBIA UNIFLEX
ELEKTA NOLATO VBG GROUP
ELOS NORDIC MINES VENUE RETAIL GROUP
ENDOMINES NORDIC SERVICE PARTNERS
HOLDINGS
VITEC SOFTWARE GROUP
ENEA NOTE VITROLIFE
ENIRO NOVOTEK VOLVO
ENQUEST OASMIA PHARMACEUTICAL XANO INDUSTRI
ERICSSON ODD MOLLY INTERNATIONAL
Appendix 2 – Hållbarhetsrapporter Företagsnamn 2010 2011 2012 AARHUSKARLSHAMN x x ABB x x ADDTECH x x x ASSA ABLOY x x x AXFOOD x x AXIS x BJORN BORG x x BOLIDEN x x x BTS GROUP x CAVOTEC x
CYBERCOM GROUP EUROPE x x x
DUNI x ELECTROLUX x x ERICSSON x x x FAGERHULT x x x FENIX OUTDOOR x HEMTEX x x
HENNES & MAURITZ x x x
HEXPOL x x x
HOLMEN x
HUSQVARNA x x x
KAPPAHL x x