_____________________________________________________________________________________________________
Avslutningsvis utvärderas bland annat studiens giltighet och överförbarhet. Utefter diskussionen av sanningskriterierna är det upp till läsaren att avgöra studiens trovärdighet.
_____________________________________________________________________________________________________
8.1 Giltighet
För att en studie ska ha god giltighet måste tillräcklig mängd data insamlas för att täcka det studerade ämnesområdet (Johansson-Lindfors, 1993, s.165). Det är således viktigt att uppnå empirisk mättnad där ytterligare datainsamling inte tillför ny information. Fler genomförda intervjuer hade kunnat tillföra fler intressanta synpunkter, dock besvarade respondenterna frågorna på liknande sätt. Vi anser att den kunskap som förvärvats har bidragit till en ökad förståelse om ämnesområdet. Vi har även tagit del av en mängd tidigare forskning angående problematiken kring de dubbla rollerna och moralens påverkan på revisorns oberoendeställning. Genom de valda teorierna anser vi att vi fått en varierande bild av hur problematiken kan belysas från olika synvinklar. Tidigare forskning är dock inriktad på arbetet med större företag vilket skiljer sig från vår studies ämnesområde. Dessa studier har ändock skapat en utgångspunkt samt en förståelse för den aktuella studiens ämnesområde.
Vid en kvalitativ metod finns inte någon slutgiltig kunskap eller sanning att nå. Vi accepterar att studien enbart är en fas i en ständigt pågående kunskapsutveckling. (Eneroth, 1995, s.74) Detta innebär inte att de slutsatser som framkommit är tvivelaktiga utan dessa kan anses vara godtagbart giltiga.
8.2 Intersubjektivitet
Intersubjektivitet innebär att de tolkningar som gjorts ska accepteras av respondenterna samt av de som genomfört studien. Respondenterna kan känna sig missförstådda eller tillfreds med de tolkningar som gjorts. (Johansson-Lindfors, 1993, s.165) Vi har minskat risken för missnöjda respondenter genom anonymiteten. Vår studies känsliga ämnesområde kan leda till att respondenterna annars känt sig uthängda och avslöjade. Under intervjuernas genomförande ställdes följdfrågor och vi bad respondenten förtydliga om svaren var otydliga, detta för att försäkra oss om att vi förstod vad de menade. Vidare erbjöds respondenterna att få de transkriberade intervjuerna skickade till sig. Detta var dock något som respondenterna avböjde men alla var positiva till att få läsa den färdiga uppsatsen vid ett senare tillfälle. Detta har bidragit till att risken för missförstånd blivit minimal. Det finns dock alltid risk för feltolkningar vid tolkning av respondenters utsagor.
8.3 Praktisk användbarhet
Johansson-Lindfors (1993, s.167f) beskriver att kriterierna för praktisk användbarhet är uppnådda då andra personer eller organisationer kan använda studiens resultat för förståelse.
Tanken med vår studie var att bidra med ny kunskap om moralens påverkan på revisorns oberoende handlande. Vi ville öka förståelsen för detta problem när revisorn arbetar med mindre klientföretag. I vår studie har lösningar som revisionsbyråerna kan använda sig av presenterats för att motverka problem som kan uppstå då revisorn innehar dubbla roller. Även då vårt resultat inte är generaliserbart i sin helhet kan andra byråer och branscher använda sig av informationen. Det material vi fått fram kan ligga till grund för att förstå hur revisorer hanterar de problem de ställs inför.
8.4 Systematik vid datainsamling och tolkning
Trovärdigheten angående datainsamlingen och tolkningen innebär inte att upprepade mätningar genererar samma svar (Johansson-Lindfors, 1993, s.168). I vårt fall innebär det att intervjuerna som genomfördes gav den informationskvalitét som behövdes för att frambringa ett tillförlitligt resultat. Enligt Maxwell (1996, s.89) är den största risken att beskrivningen av respondentens svar inte blir fullständig eller tillräckligt noggrann. Detta har vi försökt undvika genom användandet av en diktafon. Inspelningen av intervjuerna medförde en avslappnad känsla för oss då vi kunde koncentrera oss på utförandet av intervjun snarare än att dokumentera svaren. Det underlättade efterarbetet av materialet då vi hade möjlighet att tolka respondenternas ord och tonfall vilket gynnade analysen av materialet. Intervjuerna transkriberades sedan ordagrant för att underlätta behandlingen av informationen. Det föreligger dock ett hot, vid tolkningen av materialet, att vi skapat en egen mening och tolkning av respondentens svar och missat förståelsen av vad denne menade. Maxwell (1996, s.90) menar att detta hot även kan uppstå då följdfrågor ställs som kan innebära slutna eller ledande frågor vilket inte ger respondenten möjlighet att svara utifrån eget perspektiv.
Intervjufrågorna var inte konstruerade på detta sätt, men det finns risk att vi under intervjuerna inte tänkte på detta och ställde en sådan typ av fråga trots vetskapen om att detta var felaktigt. Vidare menar Johansson-Lindfors (1993, s.168) att det inte endast är datainsamlingen som är kritisk. Även tolkningen av informationen utgör ett hot. Vår förförståelse är en påverkande faktor då vi påverkats av våra egna erfarenheter inom ämnesområdet.
8.5 Överförbarhet
Då vår studie är genomförd på åtta respondenter utgör dessa en liten del av den totala populationen vilket gör att studien inte går att generaliseras, detta är oftast fallet vid kvalitativa forskningsmetoder. Vår tanke med studien var att skapa en djupgående förståelse för detta fenomen vilket då kan leda till att andra revisorer kan sätta sig in i situationen och känna igen den. Därefter kan revisorer använda informationen för att med egna erfarenheter utveckla studien och öka förståelsen för den aktuella situationen alternativt utvidga verklighetssynen. Vi menar att vår studie kan tänkas medföra att revisorer börjar fundera över sin egen situation. (Johansson-Lindfors, 1993, s.169f) Studien skulle dessutom kunna vara överförbar till större revisionsbyråer i de fall då byråns storlek inte är av betydelse. För att med säkerhet påstå att studiens resultat går att överföra på andra byråer inom branschen hade vi behövt genomföra fler intervjuer med revisorer på byråer av olika storlek. Vår förhoppning
är ändå att studiens resultat överensstämmer med hur verkligheten ser ut angående hur revisorer ser på problematiken kring de dubbla rollerna och moralens påverkan på dennes beslutsfattande.