Sanningskriterier

Sanningskriterierna för en studie relaterar till studiens tillförlitlighet och kvalité. Styrkor och svagheter i studien och dess resultat kan fångas upp genom att diskutera kring begreppen reliabilitet, validitet och generaliserbarhet i förhållande till studiens utförande och resultat, vilket avses att utföras i denna del. Det är dock värt att tänka på dessa tillsammans när man bedömer hur väl sanningskriterierna kan anses har blivit uppfyllda. Ett problem med en kvantitativ studie är, enligt Collis och Hussey (2014, s. 53), att en hög reliabilitet ofta går hand i hand med låg validitet. Objektiv, kvantitativ data är i många fall lätt att erhålla och sammanställa, men samtidigt kan sådan data innebära att problemets komplexitet inte fångas upp lika väl som vid kvalitativa studier där forskarna utgår från ett mindre urval som studeras mer ingående (Collis & Hussey, 2014, s. 53). Således är det viktigt att forskarna bakom studien både har reliabilitet och validitet i åtanke då studiens praktiska tillvägagångssätt utformas för att säkerställa att det resultat som erhålls både är robust över tid samtidigt som mätmetoderna kan anses valida. 8.1.1 Reliabilitet

Reliabilitet är ett begrepp som hänförs till hur robust studiens resultat är, vilket i sin tur beror på styrkan av de mått som används i studien (Collis & Hussey, 2014, s. 52). En studie som kan replikeras med samma urval och fortfarande generera samma resultat kan anses som tillförlitlig (Collis & Hussey, 2014, s. 52). Med en positivistisk kunskapssyn är studiens replikerbarhet särskilt viktig då syftet är att empiriskt bevisa att en hypotes kan appliceras till en specifik situation (Collis & Hussey, 2014, s. 53). Kan inte studien replikeras av andra forskare utifrån samma urval där samma resultat erhålls är resultatet tvetydigt, vilket gör att styrkan av slutsatserna som initialt fattades försvagas. För en positivistisk studie med en deduktiv forskningsansats är detta generellt inte något problem då datamaterialet ofta består av objektiv, kvantitativ data som inte påverkats av forskarnas eller någon annans subjektiva uppfattningar (Collis & Hussey, 2014, s. 53). En studie bestående av kvalitativ data kan motsatt innebära en låg replikerbarhet för studien. Då denna studie antar en deduktiv forskningsansats kan reliabiliteten argumenteras vara hög i och med att datamaterialet enbart består av offentligt tillgängliga uppgifter som erhållits via offentliga källor, främst från bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar. Vid studiens inledande skede kunde en komplett uppsättning av studiens målpopulation erhållas via databasen Retriever Business. Datamaterialet samlades huvudsakligen in från årsredovisningarna som samlades in och sammanställdes. Själva datan bestod i sin tur till största delen av kvantitativ data från bostadsrättsföreningarnas noter, balans- och resultaträkning som upprättats utefter de aktuella redovisningsreglerna som gäller för bostadsrättsföreningar.

Något som kan anses negativt för studiens reliabilitet är den manuella hanteringen som användes vid datainsamlingen eftersom inget direkt anpassat datamaterial fanns tillgängligt som passade till studiens utformning och det som avsågs att testas. Att

97

manuellt sammanställa kvantitativ data i stora mängder innebär att risken för summerings- och sammanställningsfel är överhängande. Detta är något som vi hade i åtanke när datamaterialet samlades in. Genom att införa kontroller både vid själva datainsamlingen och efter datamaterialet samlats in minimerades risken för att summerings- och sammanställningsfel inte skulle identifieras. En annan negativ aspekt kring studiens reliabilitet är att subjektiva bedömningar till viss mån tvingades användas vid datainsamlingen. Bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar var stundtals av varierande utformning och kvalité som gjorde att avvägningar ibland krävdes. Om än en avvägning krävdes för vissa mått eftersträvades en konsekvent tillämpning för perioden som studeras (2013 till 2016) och enhetlighet mellan föreningarna i syfte att stärka jämförbarheten. Vidare har studien förlitat sig fullt ut på Retriever Business för att definiera populationen och utföra urvalet. Om än databasen kan anses tillförlitlig kan vi inte fullt ut säkerställa att populationen är komplett eller består av objekt som inte borde ha ingått i populationen.

8.1.2 Validitet

Validitet syftar till att måtten som används i studien faktiskt mäter det som avses att mätas (Collis & Hussey, 2014, s. 53). Det måste finnas ett orsakssamband mellan mätmetoden, de underliggande måtten och det som avses att mätas. En studies validitet hör således samman med huruvida datamaterialet som samlats in ger en korrekt bild av fenomenet som undersöks (Collis & Hussey, 2014, s. 218). En dåligt genomtänkt eller strukturerad mätmetod, urval som inte representerar populationen såsom bekvämlighetsurval och dåligt utvalda mått är faktorer som bidrar till låg validitet (Collis & Hussey, 2014, s. 53). För en kvantitativ studie är oftast validiteten ett större problem än reliabiliteten. Då studien avser att empiriskt undersöka om befintliga teorier kan appliceras till en specifik situation krävs att forskarna identifierar och samlar in ett relevant datamaterial där variablerna har ett orsakssamband med teorin som avses att testats empiriskt. Att variablerna har en tydlig koppling till fenomenet som aves studeras är i praktiken svårt att säkerställa. Viktigt för validiteten i en kvantitativ studie är att forskarna kan identifiera ett logiskt samband mellan teorin och det praktiska utförandet. Detta är inget undantag för denna studie.

Det som talar emot validiteten för denna studie är att relativt enkla mått använts för att förklara relativt komplexa fenomen. Exempelvis att måttet förändring i totala intäkter ska motsvara bostadsrättsföreningens agerande kan ifrågasättas. För denna studie har därför en logisk argumentation försökt föras och påvisas för samtliga variabler som ingått i studien. Variablerna har utformats utifrån befintlig teori och anpassats för det praktiska problemet studien baseras på. Som nämnts ovan har ett skräddarsytt datamaterial sammanställts manuellt för denna studie. Praktiskt genomfördes detta genom att utifrån befintlig teori och studien praktiska problem besluta om de variabler som ansågs och kunde motiveras ha ett orsakssamband med hypotesen som formulerades. Om än stor omtanke lagts till studiens praktiska metod och de variabler definierats går det aldrig att fullt säkerställa att måttet faktiskt mäter det som avses att mätas vid en kvantitativ studie. Genom att studien sträcker sig över en längre tidsperiod (2013 till 2016) har en mer långsiktig trend och utveckling kunnat studeras, och inte enbart mellan enstaka år. I och med detta kunde vi säkerställa att effekter och samband hållit i sig över en längre tidsperiod. Om än genomsnitt för den efterföljande perioden (2014 till 2016) använts i stor utsträckning ger detta ett mera långsiktigt perspektiv än om enbart ett enstaka år

98

använts. Detta är något som enligt oss styrker studiens resultat och slutsatser. För samtliga variabler togs även hänsyn till storlek genom att beräkna procentuella mått eller per kvadratmeter. På så sätt eliminerades storlek som en faktor, annars hade större bostadsrättsföreningar inom urvalet med ett flertal antal fastigheter haft en större inverkan på de empiriska testerna som utfördes och en skevhet riskera uppstå. Samtidigt uppstod ett nytt problem i form av extremvärden då den procentuella förändringen för föreningar med låga värden för en variabel år 2013 som sedan markant förändrades under den efterföljande perioden (2014 till 2016) uppvisade en väldigt stor procentuell förändring. Detta gjorde att extremvärden tvingades elimineras för vissa hypoteser vilket kan anses negativt i styrkan för resultatet som erhölls då antalet observationer som resultatet baserades på blev lägre än ursprungligen tänkt.

Något som stärker validiteten för studien är att urvalet utfördes slumpmässigt via ett stratifierat urval. Därmed kan urvalet anses representera hela populationen som ingår i studien och styrker därmed de empiriska resultaten som erhållits. Studiens generaliserbarhet stärks enligt oss mycket genom att urvalet skedde slumpmässigt ur populationen. Vidare kan urvalets storlek efter bortfall anses acceptabelt med hänsyn till de liknande karaktärsdrag som studieobjekten uppvisar. Värt att påpeka är att vi inriktade studien på nyare bostadsrättsföreningar. Det finns ingen tydlig definition av vad som utgör en ”nyare” bostadsrättsförening, utan detta var en subjektiv bedömning av oss som tvingades utföras. Med hänsyn till ovanstående finns både för- och nackdelar för denna studies validitet. Överlag har dock stor omsorg lagts till studiens utformning och operationalisering vilket vi anser ger en styrka till studiens resultat och slutsatser samt generaliserbarhet.

8.1.3 Generaliserbarhet

Studien och resultatets generaliserbarhet är även värt att belysa i olika sammanhang, om än den till viss del berörts ovan. Med generaliserbarhet menas i vilken utsträckning som det erhållna resultatet är möjligt att applicera i ett bredare eller annorlunda sammanhang utanför de specifika objekt som undersökts (Bryman & Bell, 2017, s. 69). I denna studie har nyare bostadsrättsföreningar varit i fokus och utgjort de objekt och den population som studerats, samt att en avgränsning i studien är att endast nyare föreningar från Sveriges tre storstäder ingått i urvalet. Trots denna avgränsning menar vi att generaliserbarheten i olika sammanhang borde kunna anses vara god, framförallt för

nyare bostadsrättsföreningar i Sverige. Värt att poängtera är att det är de övergripande

och genomsnittliga effekterna som genomgående i studien varit i fokus.

En övergripande styrka för resultatets generaliserbarhet är att urvalet skett med en slumpmässig urvalsmetod ur den population som definierades. Detta i kombination med att ett större antal föreningar utgjorde urvalet och det skräddarsydda datamaterialet, samt att starka empiriska resultat erhölls kan resultatet åtminstone sägas vara möjligt att generalisera för nyare bostadsrättsföreningar i Sverige. Visserligen kan skillnader både

mellan de tre storstäder som ingick, samt mellan dessa tre storstäder och övriga nyare

bostadsrättsföreningar i Sverige tänkas existera. Dock kontrollerades för möjliga skillnader mellan de tre storstäderna i regressionsmodellerna utan några empiriska skillnader, medan nyare bostadsrättsföreningar borde kunna anses dela många gemensamma egenskaper oavsett geografisk plats och trots den avgränsning som skedde utgjorde de tre storstäderna nästan hälften av de föreningar som vi definierade som nyare bostadsrättsföreningar i Sverige. Lämpliga metodval och statistiska tester har, enligt oss, utförts och styrker generaliserbarheten genom att resultatet kan sägas vara mera robust

99

och överförbart i ett större sammanhang, vilket är en viktig beståndsdel i en kvantitativ studie som denna där vi vill kunna uttala oss om populationen i allmänhet.

En intressant frågeställning blir i vilken utsträckning resultatet går att generalisera till sammanhang utanför den direkta populationen som här undersökts, exempelvis för bostadsrättsföreningar i allmänhet, inklusive äldre föreningar. Oavsett ålder ska föreningarna följa samma regler, men deras förutsättningar kan såklart tänkas skilja sig åt exempelvis sett till ekonomisk situation och underhållsbehov. Observera dock att äldre föreningar inte studerats i denna studie. Tillåts vi spekulera borde en delvis överförbarhet av resultatet även kunna tänkas finnas här då likheter borde existera sett till karaktär, samt samma ekonomiska incitament borde kunna argumenteras gälla generellt.