Begrepp såsom reliabilitet och validitet används ofta för att bedöma kvalitén i
kvantitativ forskning men olika personer har fört diskussionen om hur passa lämpliga dessa begrepp är för kvalitativ forskning (Bryman, 2011, s. 351). Denscombe (2009, s.
378-379) skriver i sin bok att trovärdigheten är viktig både för kvalitativ och kvantitativ men att kvalitativ forskning bör bedömas med andra kriterier då den till stor del skiljer sig från kvantitativ forskning där forskarens inbladning och påverkan av resultatet är ett
27 exempel. Istället menar Denscombe (2009, s. 380- 386) att kvalitativ forskning skall bedömas efter dess trovärdighet, pålitlighet, överförbarhet och sin objektivitet.
3.8.1 Trovärdighet
Validitet eller trovärdighet innebär hur pass exakt studies data är men då det inte finns någon metod att absolut säkerställa data i en kvalitativ studie så har fokus lagts på hur pass trovärdig data som forskaren har samlat in. De finns dock metoder som kan användas för att visa att kvalitativ data har samlats in i överensstämmelse med god praxis såsom triangulering, respondentvalidering samt det faktum att de upptäckter som görs är grundad i empirisk data eller i fältarbete vilket höjer forskningens trovärdighet då slutsatserna är baserade på dessa data. (Denscombe, 2009, s. 380).
Vi har för att säkerställa trovärdigheten i denna studie arbetat med en simplifiering av olika former av triangulering vilket innebär att forskaren beaktar olika perspektiv såsom olika metoder eller datakällor samt att vi har använt oss av respondentvalidering.
Respondentvalidering går ut på att resultatet av studien ges till deltagarna så att dessa kan kontrollera den data som samlats in och bekräfta fynden (Denscombe, 2009, s. 380).
Vi har skickat resultatet av denna studie till DUÅ så att de har kunnat bekräfta och godkänna den data vi har funnit. Vi har även använt oss av metodologisk triangulering vilket innebär att data hämtas från olika metoder samt informanttriangulering vilket innebär att forskaren använder och jämför data från olika informanter (Denscombe, 2009, s. 380). Vi har, om även på ett simplifierat sätt, använt oss av metodologisk triangulering genom att använda information från våra kvalitativa intervjuer samt från kvantitativ och kvalitativ information från våra sekundärkällor i from av
kundundersökningar och företagsintervjuer. Vi har även använt oss av
informanttriangulering för att jämföra och öka trovärdigheten i informationen från företag med befintlig e-handel. Vi har använt oss av två företag med befintligt e-handel men vi hade önskat att detta antal kunde vara högre. Detta för att styrka trovärdigheten i denna data ytterligare men på grund av att företag tackade nej till att delta i vår studie samt att vi endast har tio veckor på oss att utföra den så kunde vi ej inkludera fler företag. Vi är medvetna om att detta medför en minskning i vår trovärdighet men menar ändå att resultatet i vår studie är trovärdigt på grund av vår respondentvalidering, metodologisk- och även informanttriangulering även ifall antalet skulle kunna vara högre.
3.8.2 Pålitlighet
Då forskaren är en del av själva mätinstrumentet under kvalitativ forskning så har fokus från själva mätinstrumentet gått till huruvida en annan forskare hade kommit fram till samma resultat eller slutsats om denne genomförde studien. Pålitlighet inom kvalitativ forskning handlar därför om hur väl forskaren beskriver tillvägagångssätt och beslut så att andra läsare kan granska och bedömda dessa. Detta ersätter alltså möjligheten med att kunna upprepa studien till att det finns tillräckligt med information för att kunna avgöra ifall en annan forskare skulle ha kommit fram till likande upptäckter och därför krävs det en noga beskrivning av studies metod, analys och beslutsfattande.
(Denscombe, 2009, s. 381).
För att säkerställa pålitligheten i denna studie så har vi varit noga med att förklara vårt tillvägagångssätt och vilka metoder vi använt för att genomföra studien. Vi visar även tydligt hur vi har fattat vissa beslut och på vilka kriterier dessa är fattade samt hur
28 analysen är utförd och vilka verktyg vi har använt oss av. Vi menar att vår studie har en hög pålitlighet med det undantag att vi själva ej kan påvisa pålitligheten från våra sekundära källor. Men vi tycker inte detta har en allt för stor inverkan på studiens totala pålitlighet då vår sekundärdata kommer ifrån seriösa och kända organisationer såsom Svensk handel och SCB samt att de presenterar vart de fått sin data ifrån.
3.8.3 Överförbarhet
Till skillnad från kvantitativ forskning går det inte att i kvalitativ forskning dra statistiska slutsatser från ett större urval på en hel population utan vid kvalitativ
forskning är det istället intressant ifall fynden forskaren gör från ett specifikt fall går att tillämpa på andra likande fall (Denscombe, 2009, s. 382). Vid fallstudier som ofta bara studerar ett fall kan frågan ställas hur pass generaliserbart resultatet är av bara en enhet.
Men även fast varje fall är unikt i sig självt så tillhör det ofta en bredare grupp och därför är det viktigt att de fall forskaren studerar i hög grad liknar andra enheter i samma grupp för att säkerställa att resultatet är generaliserbart på andra enheter. Det är även viktigt att förklara vad som kan uppfattas känneteckna denna grupp samt förklara hur starkt fallföretaget stämmer överens med dessa kriterier. (Denscombe, 2009, s. 68-69). Vi tycker att vårt resultat är överförbart främst på mindre butiker inom området Umeå som vill starta en e-handel. Vi tycker även att vårt resultat till viss del är överförbart till mindre företag runt om i Sverige som vill starta en e-handel men även nystartade e-handels företag som inte har någon fysik butik. Vi menar att resultatet är överförbart då liknade företag befinner sig i samma verklighet där de utsätts för samma utmaningar och hinder som DUÅ utsätts för. Med detta menar vi att de har tillgång till samma infrastruktur och distributionsföretag samt att deras kunder i vis utsträckning bör vara liknande till DUÅ:s kunder i form av preferenser och beteende. En annan
anledning är då e-handelslösningar ofta blir rikstäckande och att den fysiska
lokaliseringen inte spelar allt för stor roll. Vi menar att DUÅ till stor del liknar andra företag i samma grupp som tidigare nämnt och att resultatet därför är överförbart till dessa i en viss utsträckning.
3.8.4 Objektivitet
Det är viktigt att poängtera att en forskare alltid kommer vara en del av insamlings- samt tolkningsprocessen i en kvalitativ fallstudie. Med objektivitet innebär till den grad som resultatet av studien är opåverkad av den som genomfört den. (Denscombe, 2009, s. 383).
Då vi sedan tidigare har erfarenheter om DUÅ i form av att själva vara kunder och att vi haft ett nära samarbete med dem under arbetets gång samt varit delaktiga vid
insamlandet av data så har vi dragit slutsatsen att resultatet från denna studie inte varit helt fri från vår inverkan. Detta menar vi är svårt att undvika helt vid just fallstudier då det kräver en närhet och inblandning i fallföretaget. Dock så menar vi att den data som vi har samlat in i denna studie inte påverkas av våra egna preferenser och handlingar då den inte är av en sådan natur utan är faktabaserad. Då vi har åsikter om grön logistik och dess påverkan så har detta influerat studien till en viss grad men har inte nämnvärt påverkat resultatet av studien. Våra egna erfarenheter har till en vis del även påverkat de distributionsföretag som har ingått i studien men vid valet av distributionslösningen så har vi varit objektiva och bedömt dessa under synliga kriterier. Vi menar därför att vi har varit objektiva i vår fallstudie och att våra värderingar inte har påverkat resultatet av studien.
29