Semi-strukturerade intervjuer

Patel och Davidson (2011) förklarar att en intervju som genomförs med låg struktur påverkar hur öppen frågan är för respondenten. Det ges mer utrymme för respondenten att svara fritt och utveckla sina svar vid en lägre struktur (Patel & Davidson, 2011). Detta stärks av Bryman och Bell (2015) som förklarar att en större frihet ges för respondenten att konstruera sina svar på ett mer utförligt och djupgående sätt vid en semistrukturerad intervju (Bryman & Bell, 2015). Holme och Solvang (1997) instämmer med Bryman och Bell (2015), att vid en mindre styrd intervju kommer respondenten att kunna föra fram egna uppfattningar på ett mer djupgående sätt än vid en styrd intervju. Holme och Solvang (1997) anser därför att den undersökta personen i fråga, själv ska styra intervjun och dess utveckling för bäst resultat. Forskarna behöver på så sätt inte följa frågornas ordningsföljd till punkt och pricka, vilket kan leda till en djupare analys av det frågor undersöks personen ska analysera (Holme & Solvang, 1997).

Vi har valt att använda oss av semistrukturerade intervjuer, för att skapa en flexibel intervju med våra respondenter. Vilket gör att våra respondenter har utrymme att svara fritt och utveckla sina svar men även att vi som forskare kan utveckla frågorna beroende på respondenternas svar. En intervjuguide har utformats utifrån våra teorier för att beröra alla delar i teorikapitlet. I vår uppsats har vi genomfört personliga intervjuer och telefonintervjuer.

3.2.5 Respondenturval

Ett urval till en kvalitativ intervju bör forskarna inte endast tänka på vem som intervjuas utan även vilken miljö och process denna människa befinner sig i (Ryen, 2004). Holme och Solvang (1997) stärker vad Ryen (2004) skriver då de belyser betydelsen att rätt person intervjuas. De antyder att hela undersökningen riskeras vid ett felval av intervjurespondenter. På ett något förenklat vis ger Holme och Solvang (1997) ett exempel där de skriver om att det inte kan genomföras en undersökning om arbetslösa människor där intervjuerna består av människor med arbete (Holme & Solvang, 1997).

Bryman och Bell (2015) förklarar begreppet “målstyrt urval” som är en typ av urval där forskarna söker sig en respondent som är relevant för undersökningens forskningsfrågor.

Det sker då inte en slumpmässig utformning av respondenter utan istället ett strategiskt tillvägagångssätt (Bryman & Bell, 2015).

Valet av intervjupersoner till uppsatsen är utvalda efter ett målstyrt urval, för att besvara våra forskningsfrågor. Vi har valt ett målstyrt urval då vi vill genomföra intervjuer med personer som har kännedom inom ämnet för att inte riskera undersökningen vid felval av intervjupersoner. Personer som vi intervjuat har olika positioner inom den svenska butikskedja eller som underleverantör till butikskedjan. Vi har valt att intervjua personer med olika positioner i företagen för att få ett brett perspektiv och ta del av intervjupersonernas subjektivitet.

Respondenter är uppradade nedan där det ges en kort förklaring om deras position samt deras relevans till studien:

Foleby, Thomas (Telefonintervju, 40min 35sek 6/5/19). Marknadsdirektör på Balkan.

Balkan arbetar som en underleverantör för IKEA där de producerar inredning åt IKEA:s varuhus. Thomas ansvarar för företagets försäljning samt produktion och har huvudkontakt med IKEA. Intervjupersonen har arbetat inom branschen i 20 år och har tidigare arbetat för IKEA som global inköpare vilket innebär en djup kunskap om relationens båda sidor.

Karlsson, Arne (Personlig intervju, 51min 18sek 8/5/19). Försäljningschef på Alfing.

Alfing är en underleverantör till IKEA där de producerar allt från komponenter till färdiga produkter och inredning åt IKEA. Arne ansvarar för LEGO-delen i företaget, den del i företaget som tillverkar produkter efter kundens ritning. Intervjupersonen har arbetat som försäljningschef i 11 år och som säljare i 20 år.

Runhellen, Peter (Personlig intervju, 28min 53sek 8/5/19). Global inköpare på IKEA IMS. Peter ansvarar för att de produkter som önskas av koncept ägaren uppfyller en komplett specifikation vad gäller ritning, produktspecifikation men även processen som berör miljö, utsläpp och code of conduct. Peter har arbetat inom branschen som inköpare i 20 år.

Abrahamsson, Ulf (Telefonintervju, 22min 43 sek 10/5/19). Försäljningschef på Spaljisten. Ulfs ansvarar för företagets försäljning och har en daglig kontakt med IKEA:s kontaktpersoner. Ulf har arbetat inom branschen med försäljning i alla dess befattningar i över 30 år.

Axelsson, Lucia (Personlig intervju. 35min 7sek 15/5/19). Sourcing developer på IKEA IMS. Lucia arbetar med att bygga långsiktiga planer för IKEA:s inköp och deras underleverantörer. Hon har arbetat i branschen 11 år och alla dessa år inom IKEA.

3.3 Angreppssätt

3.3.1 Induktion

Induktion beskriver Andersen (1998) tillsammans med Bryman och Bell (2015) som upptäcktens väg. Merriam (1994) påvisar att generalisering, begrepp och hypoteser framkommer ur information forskare har tillgång till och grunden i den kontext bildar ramar till det som studeras. Vidare utvecklar författaren det utmärkande för en kvalitativ studie, är upptäckten av nya begrepp och relationer, istället för att utgå från på förhand specificerade hypoteser. Andersen (1998) instämmer och beskriver induktiv metod som en utgångspunkt i empirin där ny teori skapas. Samtidigt framkommer det att en kvalitativ metod är sammankopplad med en induktiv forskning, som startar med insamling av data, iakttagelser eller andra mätningar. Merriam (1994) menar på att teoretiska kategorier och påstående ställs upp utifrån relationer forskaren funnit i det data som samlats in.

3.3.2 Deduktion

Bryman och Bell (2015) samt Andersen (1998) förklarar deduktion som bevisandets väg.

Bryman och Bell (2015) påpekar att deduktion är ett förhållande mellan teori och praktik, ur redan befintliga teorier drar forskarna slutsatser om enskilda händelser. Patel och Davidson (2011) instämmer och tillägger att utifrån teorin fastställs hypoteser som prövas på specifika fall. Vidare förklarar författarna att ett deduktivt arbetssätt utgår från teorin, där teorin bestämmer den information som forskaren ska tolka och hur resultatet ska redogöras för befintlig teori. Objektiviteten i ett deduktivt arbetssätt kan enligt Patel och Davidson (2011) stärkas då utgångspunkten härstammar från redan befintlig teori.

3.3.3 Abduktion

Abduktion redogör Patel och Davidson (2011) som det tredje angreppssätt att relatera teori och empiri. Vilket Bryman och Bell (2015) tillsammans med Patel och Davidson (2011) beskriver som en kombination av induktion och deduktion. Alvesson och Sköldberg (2017) beskriver innebörden av abduktion där enskilda fall skapar hypotetiska samband som förklarar det enskilda fallet. Detta steg beskriver Patel och Davidson (2011) som det induktiva steget. Det andra steget är enligt Alvesson och Sköldberg (2017) den tolkningen bör sedan befästa nya iakttagelser i nya fall. Vilket Patel och Davidson (2011) förklara som en liknelse till ett deduktivt angreppssätt. Alvesson och Sköldberg (2017) påvisar att det under forskningsprocessen bedrivs en alternering av den teoretiska referensramen och empirisk data, vilket successivt omtolkas under forskningsprocessen gång.

Vår uppsats har avsikten att följa en induktiv ansats, men för att ge uppsatsen en rättvisande bild har vi tillämpat en mix av den induktiva och deduktiva ansats genom det olika delar i uppsatsen. Vilket resulterat i att uppsatsen är av abduktiv karaktär. För att tillämpa en mix av både induktiv och deduktiv ansats har vi till en början studerat teorier om relationer i en business-to-business relation, inköp, konkurrens och teorier om det egna varumärket. Vi har både tillämpat kunskap som vi erhållit i tidigare kurser och genom teorier som vi studerat under uppsatsen gång. För att kunna formulera intervjufrågor har vi utgått från vårt teorikapitel, vilket färdigställdes innan insamlingen av empirin påbörjades.