Semistrukturerade djupintervjuer

dess påverkan på kvinnors karriärutveckling. Sekundärt granskades dokumentationen för att utgöra triangulering och på så vis stärka det insamlade empiriska materialet.

3.5.3 Semistrukturerade djupintervjuer

En intervju kan definieras som ett samtal med ett syfte. Detta innebär att den som avser undersöka något ställer frågor till en informant eller respondent som väntas ha kunskap eller uppfattningar om det fenomen som studeras (Lind, 2014). Att göra intervjuer anses vara en av de viktigaste och mest använda metoder för samlande av insikter (Watt Boolsen, 2007).

I denna studie valdes respondentintervjuer att göra då syftet var att samla insikter och

uppfattningar om jämställdhet, kvinnors karriärsutvecklingsmöjligheter samt stereotypisering inom Försvarsmakten snarare än att vinna rena sakförhållanden som är syftet vid

informantintervjuer. Intervjuerna som genomfördes var av typen semistrukturerade djupintervjuer, där intervjuaren utgick utifrån en intervjuguide, bilaga 1, med valda ämnesområden som önskades erhålla djupare förståelse kring. Vid en semistrukturerad intervju används öppna frågor och intervjuaren ges en flexibilitet till att exempelvis ändra ordningsföljden på frågorna, ställa följdfrågor och låta den som blir intervjuad kunna tala mer fritt om de ämnesområden som tas upp för att kunna utveckla sina tankar (Bryman & Bell, 2017; Denscombe, 2016). Dessutom ges utrymme till uppföljningsfrågor och uppmaningar såsom “vill du utveckla det?”, ”Kan du exemplifiera detta?” alternativt “kan du förtydliga det?” (Lundahl & Skärvad, 2016).

Med djupintervju avses att en intervju genomförs under cirka en timma, ibland längre, där intervjun har för avsikt att gå på djupet angående de frågor som ställs. Även vid

djupintervjuer nås en flexibilitet i insamlandet av empiri då intervjuaren ges tid att anpassa följdfrågor till den specifika intervjusituationen (Denscombe, 2016). Intervjuerna som hölls varade ungefär mellan 45-60 minuter, vilket var lagom för att gå igenom samtliga teman i intervjuguiden samt gav möjlighet till följdfrågor. Respondenten gavs även frihet till eftertanke, att tala relativt fritt och framföra sina upplevelser inom tidsramen för intervjun. Intervjuerna kom att ske genom möte mellan intervjuare och respondent, vilket brukar benämnas som personlig intervju. Intervjuer som sker med endast en respondent anses att föredra vid exempelvis transkribering av ljudupptagning då endast en respondent behöver

36 transkriberas åt gången (Denscombe, 2016). Dessutom är fördelen med att enbart intervjua en respondent åt gången att respondenten inte påverkas av andra respondenters åsikter utan kan mer fritt uttrycka sin egen åsikt, vilket syftet i denna studie.

Avsikten med användandet av semistrukturerade djupintervjuer var att möjliggöra

insamlandet av ”mjuk” data, såsom respondenterna uppfattningar och åsikter (Lundahl & Skärvad, 2016), vilket ansågs relevant med tanke på studiens problemformulering samt syfte. Dessutom kan semistrukturerade intervjuer assimilera önskemål om nyansrikedom och djup i svaren (Lundahl & Skärvad, 2016). Studien antog även metoden då ämnet som avsågs

studeras ansågs fordra en djupgående analys genom individers personliga reflektioner och upplevelser.

Empirin för intervjuerna kom att insamlas tillsammans med två studiekollegor som utförde en studie inom angränsande studieområde där den ena studiekollegan är anställd på

Trängregementet. Orsaken till att empirin insamlades gemensamt var att de frågor som utformades passade till båda studierna och gav således ett mer effektivt arbete för de två olika studierna. Dessutom ansågs det även bli mer effektivt för respondenterna då intervjuerna torde blivit tämligen likartade om de hade gjorts var för sig. Utöver detta gavs möjlighet för större datainsamling till denna studie då det hade varit svårare att samla in och framförallt transkribera ett så stort material på egen hand. Under intervjuerna kom samtliga tre att närvara där en valdes ut att leda intervjun, en ställde följdfrågor och en kom att för anteckningar under intervjuns gång. Respondenterna kom att tillfrågas om ljudupptagning under intervjun tilläts, detta för att nå en fullständighet av intervjun för användning vid studiens analys, något som bland andra Denscombe (2016) rekommenderar.

3.5.3.1 Urval av intervjudeltagare

Initialt kontaktades tio respondenter med en officersgrad för förfrågan om deltagande i studien då utgångspunkten var att genomföra åtta till tio intervjuer, med möjlighet till utökande vid behov, beroende på omfånget och fylligheten som erhölls i intervjuerna samt eventuella avhopp, vilket är svårt att avgöra på förhand. Studien kom att omfattas av nio semistrukturerade djupintervjuer med anställda officerare vid Trängregementet i Skövde, där tio intervjuer hade bokats. Dessvärre skedde ett bortfall på grund av personliga skäl, vilket

37 gjorde att endast nio av tio intervjuer utfördes, varav fem var kvinnor och fyra var män. Den tionde tilltänkta intervjun som blev avbokad ansågs inte ha någon större påverkan på det empiriska materialet dels då en intervju till inte torde påverka studiens resultat då individen intervjun skulle hållas med hade kunskaper som var mer relevanta för den andra studien som empirin insamlades gemensamt med, dels då de intervjuerna som genomfördes gav ett

samstämmigt perspektiv där fylligheten och omfånget av information ansågs tillräckligt för att kunna besvara studiens syfte och frågeställningar.

Anledningen till valet av att även ta med män i studien var för att erhålla en mer nyanserad bild genom att undersöka båda könens perspektiv samt för att se om det ansågs finnas skillnader mellan kvinnor och mäns uppfattningar om kvinnors möjligheter till karriär samt stereotypisering i Försvarsmakten. Respondenterna valdes genom ett bekvämlighetsurval. Detta ansågs lämpligt då den ena studiekollegan, från dem som empirin insamlades tillsammans med som arbetar på Trängregementet, gjorde urvalet av respondenter som

tillfrågades att delta i studien. Vid studier av sociala system är det av grundläggande betydelse att se till individers agerande och beslutsfattande samt vilka bakomliggande motiv som finns, menar Lundahl och Skärvad (2016). För att kunna studera ett fenomen i sin sociala kontext är det av stor vikt att identifiera aktörer som befinner sig inom denna kontext. De som väljs ut skall anses som mest betydelsefulla till studiens problemformulering och för möjliggörandet av att belys och skapa en förståelse fenomenet är värderingar, intressen och motiv av särskild betydelse att studera (Lundahl & Skärvad, 2016). Med detta ansågs studiekollegan som

arbetar på Trängregementet vara den som var mest passande för att göra urvalet då hon ansågs kunna identifiera vilka aktörer som var lämpliga för deltagande i studien.

Respondenterna valdes även genom ett målstyrt urval utifrån ett eller flera specifika kriterier. Först och främst skulle inte respondenterna känna den studiekollega som gjorde urvalet för väl, detta för att undvika att deras relation skulle påverka respondenternas svar allt för mycket. Dessutom krävdes att de som deltog i studien skulle vara officerare, varav minst två skulle besitta en högre nivå med en gradbeteckning som lägst kapten eller fanjunkare. Anledningen till att studien begränsades till endast officerare var för att de innehar en befattning som gör att de hanterar jämställdhetsfrågor, diskriminering och trakasserier. Dessutom är deras karriärutveckling pågående och de har kunskap, erfarenhet och

38 uppfattningar om karriärvägen de gjort hittills samt uppfattningar om möjliga karriärvägar framåt, vilket ansågs lämpat för studien.

Tabell 1: Studiens respondenter

Respondent

Respondent

Kön Antal år i Försvarsmakten

Respondent A Man 16 år och uppåt

Respondent B Man 11-15 år

Respondent C Man 16 år och uppåt

Respondent D Man 6-10 år Respondent E Kvinna 0-5 år Respondent F Kvinna 0-5 år Respondent G Kvinna 6-10 år Respondent H Kvinna 6-10 år Respondent I Kvinna 11-15 år

En kritisk faktor under intervjuerna var dock att en av de som var med och höll intervjuerna innehar en anställning vid Trängregementet och dennes relation till respondenterna. Något som skulle kunna inbringa förtroende men även återhållsamhet med hur respondenten väljer att svara. Detta skulle kunna påverkat studiens upprepbarhet då respondenterna kan ha baserat sina svar med en bakomliggande tanke om att det skulle ge dem konsekvenser om de svarade helt enligt sin uppfattning. Försök till att förhindra detta gjordes genom att respondenterna informerades om studien och dess syfte, att studien fått tillstånd av Trängregementets stabschef och att deltagande var frivilligt. Dessutom erbjöds samtliga respondenter