Sentiment i associationer till kristen, sekulär och muslim

För att undersöka sentimentala skillnader i associationer till de tre identiteterna jämförs de index som skapats utifrån sentimentanalysen. De tre indexen kan anta värden mellan 0 och 100, där ett lågt värde indikerar negativa känsloyttringar och ett högt värde positiva

känsloyttringar. Se metodkapitlet för utförligare information om hur indexen konstruerades.

Först presenteras generella skillnader i sentiment, för att sedan analysera sentimentindexen utifrån respondenternas egna identiteter och sociala nätverk.

5.2.1 Generella skillnader sett till hela materialet

Ett Wilcoxon teckenrangtest (Z = -4.05, p < .001) visar att associationer till identiteten kristen (Mdk =63.00) har signifikant högre rangsumma än associationer till identiteten muslim (Mdm

= 52.50), vilket indikerar att associationer till kristna innehåller positivare känsloyttringar jämfört med associationer till muslimer. Även associationer till identiteten sekulär (Mds = 70.00) har en signifikant högre rangsumma än identiteten muslim (Mdm = 52.50) vilket indikerar positivare känsloyttringar gentemot sekulära jämfört med muslimer (Z = -4.91, p <

.001). Slutligen uppmättes en sentimentskillnad i associationer till identiteterna kristen (Mdk

=60.00) och sekulär (Mds = 70.00), som däremot inte var statistiskt signifikant (Z = -.321, p = .749). Två av tre analyser visar således på statistiskt signifikanta skillnader i sentiment:

30 kristen-muslim samt sekulär-muslim. Den praktiska signifikansen av de uppmätta

skillnaderna diskuteras vidare i det avslutande diskussionskapitlet.

5.2.2 Det sociala nätverkets betydelse för sentimentala skillnader

För att undersöka om det egna sociala nätverket kan ha någon betydelse för de sentimentala laddningarna i associationerna sätts sentimentindexen i relation till huruvida respondenten har minst en personlig relation till en muslimsk person eller inte. Tillvägagångssättet att jämföra personer som känner minst en muslim med personer som inte gör det grundar sig i två

faktorer. För det första bygger förfarandet på en tydlig teoretisk strategi, där Granovetters idé om starka och svaga band i sociala nätverk används för att belysa de uppmätta sentimentala skillnaderna. Personer som har minst en muslimsk relation antas ha ett socialt nätverk som till större utsträckning innehåller svaga band ut ur den närmaste kretsen. För det andra skapar detta förfarande två ungefär lika stora grupper, vilket är av statistisk betydelse för att kunna påvisa skillnader mellan grupperna. Detta är anledningen till att det är just muslimska relationer som ligger till grund för jämförelserna. För vidare information om hur grupperna har konstruerats, se metodkapitlet.

I Tabell 5.2 presenteras resultatet av parvisa Mann-Whitney U-test. Denna typ av statistiskt test används för att signifikanstesta skillnader i en variabel mellan två oberoende grupper.

Tabell 5.2 Skillnader i de tre sentimentindexen mellan respondenter som känner en muslim och de som inte känner en muslim (Mann-Whitney U).

Känner muslim Känner inte muslim

Md IQR Md IQR n U p

Kristen 67.08 33.13 67.50 21.25 667 53663 .431

Sekulär 68.33 21.88 67.50 25.00 514 29634 .042

Muslim 67.50 40.00 52.50 38.75 465 48505 .0002

Not. Md = median, IQR = kvartilavstånd, n = antal observationer, U = testvärde för Mann-Whitney U, p = signifikansvärde.

Av Tabell 5.2 framgår att gruppen respondenter som har minst en personlig relation med en muslimsk person talar om både sekulära och muslimer med signifikant positivare termer. För sekulärindexet uppmäts medianskillnaden till 0.83, och för muslimindexet till 15.00. Ingen skillnad mellan grupperna kunde uppmätas gällande associationer till kristna. Värt att notera är att båda grupperna i materialet har högst värde på sekulärindexet. I gruppen med personer

31 som känner minst en muslim beskrivs kristna med negativast sentiment, och i den andra gruppen beskrivs muslimer med negativast sentiment. De skillnader som presenteras i Tabell 5.2 tyder således på att respondenter som tillhör ett heterogent socialt nätverk, kännetecknat av svaga sociala band, är positivare inställda till framför allt muslimer, men även till sekulära.

Att skillnaden är störst i det muslimska sentimentindexet är intressant utifrån teorin om svaga band, men även utifrån Allports kontakthypotes.

5.2.3 Den egna identitetens betydelse för sentimentala skillnader

För att undersöka om den egna identiteten har någon betydelse för hur respondenterna ger uttryck för sentiment i associationerna till kristen, sekulär och muslim sätts sentimentindexen i relation till de tre identitetsskalorna. Se metodkapitlet för vidare information om hur dessa skalor har konstruerats. I Tabell 5.3 presenteras korrelationskoefficienterna för

sambandsanalyserna.

Tabell 5.3. Samband mellan de tre sentimentindexen och de tre identitetsskalorna.

Kristen identitet Sekulär identitet Muslimsk identitet

Kristet sentimentindex .139^** -.057 .012

Sekulärt sentimentindex -.207^** .332^** -.029

Muslimskt sentimentindex .018 -.006 .110^*

Not. * p < .05, ** p < .01

Som framgår av Tabell 5.3 föreligger ett signifikant samband mellan det kristna indexet och den kristna identitetsskalan (rs = .139, p = .0003). Sambandet är positivt, vilket innebär att en stark koppling till den kristna identiteten är associerat med ett positivt sentimentvärde. Med det sekulära sentimentindexet uppmäts signifikanta samband till två av identitetsskalorna: den kristna (rs = -.207, p < .0001) och den sekulära (rs = .332, p < .0001). Sambandet mellan det sekulära sentimentindexet och den kristna identitetsskalan är negativt, vilket indikerar att respondenter med stark koppling till den kristna identiteten tenderar att beskriva sekulära med negativa sentiment. Sambandet mellan det sekulära sentimentindexet och den sekulära

identitetsskalan är positivt, vilket betyder att respondenter med stark koppling till den sekulära identiteten tendera att ha positivare associationer till den. Slutligen föreligger ett signifikant samband mellan det muslimska sentimentindexet och den muslimska identitetsskalan (rs = .110, p = .017). Sambandet är positivt, vilket indikerar att sentimentvärdet i associationerna till identiteten muslim i regel ökar med ökad styrka på identitetsskalan.

32 Alla sentimentindex är signifikant positivt korrelerade med respektive identitetsskala, vilket tyder på att respondenterna tenderar att tala om den egna identiteten med positivare termer.

Det är emellertid bara den kristna identiteten som har ett samband med något annat

sentimentindex än det för den egna identiteten: ett negativt samband med det sekulära indexet.

Resultatet går delvis i linje med Tajfels sociala identitetsteori. Favorisering av den egna gruppen är av central betydelse, vilket får stöd i data för samtliga identiteter. Det tycks således vara så att respondenterna tenderar att tala positivare om en viss identitet om de samtidigt identifierar sig med den. Men däremot finns inte stöd för en annan aspekt av social

jämförelse, nämligen att personer i en ingrupp tenderar tala negativt om en utgrupp för att visa på den egna gruppens förträfflighet.