I denna kategori hanteras referatet som att återanvända delar från andras texter, exempelvis fraser, satser och meningar. Att bli godkänd på uppgiften står i fokus. När studenten hanterar referatet på detta sätt blir den egna texten många gånger mycket lik källtexten, både språkligt och till omfång. Följande excerpt exemplifierar hur ett sådant referat kan se ut:
Studenttext Källtext
Utdrag från Irinas hemtentamen: “Ann [sic!] Wisselgren som är danslärare visar hur hon använder ämne språk samtidigt som hon undervisar. Susanne Jönsson lär ut ämnesord i matematik med hjälp av
domino.”
Utdrag från källtexten till programmet “Att sakna ord” från serien Från vardagssnack
till skolspråk från UR Play (2017):
“Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord. /.../ Anna Wisselgren som är danslärare, visar hur hon lär ut
ämnesspråket samtidigt som eleverna lär sig koreografi.”
Tabell 2: Jämförelse mellan studenttext och källtext.
I utdraget från studenttexten har källtextens två meningar och några ord bytt plats. Källtextens “Vi får se läraren Susanne Jönsson ta hjälp av domino i matematik för att lära ut ämnesord” blir i studentens text “Susanne Jönsson lär ut ämnesord i matematik med hjälp av domino”. Några
22 ord från källtexten har också bytts ut. I studentens text blir exempelvis “lär ut” istället
“använder”. Merparten av orden i studentens text och meningslängden är emellertid likadan som källtextens. Detta indikerar att studenten ser referathantering som att plocka ihop textdelar till en egen text, snarare än att sammanfatta helheten i det lästa och uttrycka detta med egna ord. Referathanteringen kan också sägas spegla studentens bild av textlikhet i relation till att kopiera eller plagiera. Genom att återanvända delar från en källtext, och sedan flytta runt fraser och ord, uppfattar studenten det egna referatet som tillräckligt olikt källtexten för att inte vara plagiat.
I intervjumaterialet beskriver studenterna att de hanterar referatet som att återanvända delar från andras texter när språket eller den egna kunskapen inte räcker till. I nedanstående excerpt beskriver en student att det kan vara svårt att referera när källtexten redan uttrycker det hon vill säga. Att byta ut några ord mot synonymer blir då ett sätt att göra det på:
Ibland kan jag tycka att det är så bra det som står att det är svårt att skriva om det och då brukar jag använda mig av synonymer och så byter jag ut. /.../ Eller så vänder jag på meningarna. Ja, kastar om början och slut. (Mia)
Att studenten uttrycker att det är “svårt att skriva om” kan tolkas som ett uttryck för att hon inte har ord för att uttrycka innehållet i källtexten på andra sätt, såväl som att hon inte förstått innehållet tillräckligt bra för att kunna uttrycka det med egna ord. Hanteringen kan alltså ses som studentens sätt att göra språket i referatet akademiskt eller innehållsrikt med hjälp av källtextens formuleringar.
När referathanteringen hanteras som att återanvända delar av andras texter, lyfts fraser och meningar ut från texterna, medan helheten tycks gå förlorad. Nedanstående utdrag beskriver hur en student väljer ut delar av ett innehåll från en källtext, utan att ha läst texten i sin helhet och utan kunskap om var den kommer ifrån:
Först gick jag in på artikeln, hur jag hittade den vet jag inte, men det kan ha varit en annan students arbete, ‘den här verkar bra’. Sedan så läste jag. Jag läser inte hela, det gör jag inte. Söker innan jag läser. Och när jag menar söker kanske jag kollar på deras
innehållsförteckning. Sen ser jag något som jag tycker verkar intressant. (Mimmi)
Arbetssättet vittnar om att studenten främst vill föra in en källtext för att den är intressant eller för att bli godkänd, snarare än att försöka förstå innehållet i den eller beakta ett vetenskapligt arbetssätt i sitt urval av texter. Att helhetssynen saknas blir också tydligt i relation till vilka ord studenten väljer att byta ut mot synonymer. Istället för att behålla nyckelord från källtexten kan det vara dessa som studenten byter ut:
Ibland tar jag en synonymordbok och hittar ord som är vetenskapliga och byter ut alla ord och gör om meningen. Då blir det inte plagiat. Men då blir det kanske också lite fel. /.../
23
Så då tar jag och byter ut 80 %. Resten kan man behålla. /.../ Då byter jag ut nyckelorden. Sambandsord kan man ha kvar. (Irina)
Studentens fokus på hur många ord hon kan behålla och vilka ord som får vara lika i källtexten och referatet tycks styra referathanteringen. Att studenten byter ut nyckelorden och behåller sambandsorden vittnar om att hon ser till delarna, snarare än helheten i källtexten. Att studenten söker ord “som är vetenskapliga” kan vidare tolkas som att studenten har en
akademisk textnorm för ögonen och att det är utifrån en sådan hon skriver sitt referat, snarare än att använda egna ord.
Utifrån empirin framgår också att när referathanteringen främst uppfattas som något som ska göras för att bli godkänd följs ett referenssystem för sakens skull, för att det står så i uppgiften eller som ett slags bevis för att studenten inte har plagierat någon annans text:
Än idag har jag inte förstått varför det är så viktigt. Det kan ju hända att man missar. Man blir ju blind av all text, man ser ju på tretusen ord. Sen kommer läraren och säger ‘Fx3’.
Varför då? ‘Du glömde parentesen och ett kommatecken.’ Give me a break. (Laila)
Av excerpten framgår att studenten har svårt att urskilja syftet med att ange referenser på ett specifikt sätt utifrån ett referenssystem. Istället ser hon referenssystemet som en uppsättning närmast obegripliga regler och ett nödvändigt ont.
I det empiriska materialet syns också att normerna runt referenshanteringen är otydliga, vilket verkar göra hanteringen än mer förvirrande. Nedan beskriver en student hur hon använt
bibliotekets tjänst Libris för att få hjälp med referensens utformning, men noterar att det förslag som genererades skiljer sig från den skrivna guide studenten är hänvisad till, även om båda är Harvardsystemet:
Jag blev lite uppskrämd över alla de här reglerna och kursläraren tryckte väldigt hårt på dem. Jag försöker följa dem, men Libris som kan hjälpa en med referenserna gav annorlunda referenser än Boråsguiden även fast jag klickade i Harvard. (Irina)
Excerpten kan tolkas som att studenten gör sitt bästa för att bli godkänd på uppgiften och att hon uppfattar att referatteknikaliteterna är mycket viktiga för att bli godkänd, samtidigt som de otydliga normerna runt referathanteringen gör den förvirrande och svår.
Det händer också att studenter återanvänder delar av andras texter utan att referera. Ett sådant arbetssätt kan ses som fusk och ett medvetet sätt att vilseleda (jfr Linköpings universitet, 2020). En student beskriver hur hon återanvänder text från bloggar skrivna på ett annat språk,
eftersom hon uppfattar att det inte går att spåra:
24
Om jag hittar en blogg på mitt språk och läser och tänker “Hm, så tänker jag också” och sedan tar det där och skriver också på svenska. Skulle det bli plagiat? Ingen kan se det här.” (Irina)
Att studenten säger att det går bra att plagiera eftersom “[i]ngen kan se det här”, kan tolkas som att studenten vet att det är plagiering att återanvända andras idéer utan att ange källa. Det kan också tolkas som att studenten inte tycker att det är plagiering när det inte går att upptäcka. När studenten ser att referera som att återanvända delar av andras texter består alltså hanteringen av att klipp-och-klistra med andras texter. Samtidigt syftar en stor del av
hanteringen till att göra referatet så olikt källtexten att det inte uppfattas som ett plagiat. Fokus i hanteringen är att bli godkänd på examinationen. Att flytta runt de återanvända fraserna och meningarna eller att byta ut ord från källtexten till synonymer ses som ett sätt att hantera referatet på som gör den egna texten tillräckligt olik källtexten. Att hänvisa till källtexterna uppfattas i huvudsak som något som ska göras för att det står så i uppgiften och som en del i att bli godkänd på examinationen.