Sessionernas innehåll och musikens egenskaper: grupp 1 och 2

Grupp 1 (nov-dec 2017): Session 1

Efter en inledande presentation av deltagarna, kursen och ledarna, introducerar Dag pedagogiken i musikandning. Den första delen i metoden är mindfulness, medveten andning, där man sitter i en lugn, balanserad ställning och riktar uppmärksamheten till hur fort och liten andningen är, exempelvis om vi gråter andas vi häftigt, om vi mediterar är andningen liten. Den andra delen i metoden är den modulerande andningen till musikens puls och dynamik.

Dag illustrerar på ett anteckningsblock den ovala ’hour-glas’ formen av andningsrummet och förklarar den stora

andningsvolymen med andningscentrum som en liten boll, där musiken ska rymmas (se bild). En hög och ytlig andning känns högre upp i bröstkorgen (den övre cirkeln i illustrationen). Den höga andningsvolym kan sjunka och krympa ihop till den lilla bollen. När vi andas används diafragman, då känns det som bäckenet utvidgas. När vi har en alarmreaktion, behöver vara alerta eller måste prestera mycket fysiskt då använder vi den stora andningen, vilket aktiverar sympatikus-delen av

nervsystemet. Den lilla andningen kan man hitta om man sätter händerna nedanför naveln och det är vid slutet av utandningen som parasympatikus-delen av nervsystemet aktiveras.

Därefter följde en övning i att känna skillnaden mellan den stora och lilla andningen: deltagarna ombeds sitta på ett balanserat och stadigt sätt, låta andningen sjunka ned och bli så liten det går, som en liten boll. De tar därefter ett djupt andetag, håller andan, håller andan och släpper efter. Detta görs igen två gånger på liknande sätt. Alla deltagare kunde känna skillnaden mellan den lilla och stora andningen. Därefter följde tystandningen då vi sitter med den lilla andningen i 5 minuter.

35

Efter tystandningen målade deltagarna en bild av hur tystandningen upplevdes och beskriver bilden i ord för gruppen.

Deltagarna sitter i fåtöljer och rummet är nedsläckt med svaga ljuskällor för att underlätta avslappningen och ge mindre yttre stimuli. För ju skarpare synen och sinnet är, desto mer tar det ifrån den inre uppmärksamheten. Rummet är ljudisolerat i den mening att det inte går att höra utifrån vad som sägs i rummet, dock inte ljudisolerat för orgeln och ljud från kyrksalen som ligger näst intill rummet. När det var aktiviteter i kyrksalen som dop och övningar hördes det tyvärr in och detta var ett störningsmoment under vissa sessioner. En extra utmaning att sålla bort yttre ljud. Vid ett tillfälle fick vi be den övande organisten att ta en paus så vi kunde genomföra våra övningar. Under den andra musikandningskursen på våren hade vi tur utan parallella bokningar och ingen överhörning hördes.

I kursen har vi bara använt oss av musik stycken som främjar den grundande och modulerande andningen. Det första musik stycket är av den estniska kompositören Arvo Pärt, Spiegel im Spiegel (10 min 24 sek) med fokus på grundande och andningscentrum. Vi använder oss halva styckets längd med ett nedtonande avslut. Musikens egenskaper är att den är lugn och har ett stadigt tempo i 6/4 takt och en bruten uppåtgående treklang med fjärdedelspuls i pianot som fortsätter genom hela stycket. Små glimmar av enstaka toner kommer in i diskant- och basregistret. Den lugna avklädda melodin i stråkinstrumentet spelar toner i en uppåt- eller nedåtgående diatonisk skala, som tillsammans med den stadiga pulsen i pianot bidrar till att stycket håller sig till den lilla andningen. Stycket har samma dynamik, en känsla av evighet och enkelhet, det är vilsamt, ’snällt’ och ‘hållande’ vilket är kvaliteter lämpliga för den grundande andningen. Se appendix D för musikexempel samt Google drive länk till de musikinspelningar som använts under kursen.

Deltagarna får berätta om sin upplevelse av musikandningen och därefter måla en bild som beskriver de inre bilder de fått under musikresan. Deltagarna får i hemuppgift att fortsätta musikandas till stycket i hemmet, finslipa andningsvolymen utefter musikens egenskaper och därefter måla sin upplevelse med oljepastellkritor och sketchpapper som de får med sig hem och sedan behålla. Musikandning är en process och träningssak. Vad man använder för redskap för andningen har också betydelse, det är exempelvis olika att strikt sitta i en pinnstol eller att lägga sig ned, sitta i en bekväm stol etc. Man hittar den ställningen som känns bäst och vilken plats i hemmet som är bäst för ens musikandning.

Deltagarna får öva sig i tystandning och sen när musiken kommer, fokusera på att andas i takt till musiken och följa dess tempo och dynamik. Kroppsavslappningen, dvs induktionens funktion är att hjälpa att hitta vår grund och tyngd. Ju mer balanserad och avspänd kropp desto mer kan den inre upplevelsen få vara i fokus. I musikandningen börjar vi med den lilla andningen genom ett stadigt och grundande tempo. Därefter justeras och anpassas andningsvolymen utefter vad som behövs av musiken, dvs modulera andningen utefter dynamiken och rörelsen i musiken. När musiken är svag räcker det med den lilla andningen, när musiken blir starkare behövs en större andning. Detta tränar nervsystemet och hjärnans interaktiva funktioner. När känslor, tankar och minnen kommer ska allt rymmas och få plats i andningens volym.

36 Grupp 1: Session 2

Varje gruppsession inleds med en ’runda’ där deltagarna får berätta hur veckan har varit med musikandningen och beskriva sin bild de målat som anknyter till den upplevelse de haft, en s.k. ‘reserapport’. Nya musikandningsstycken introduceras vid varje gruppsession och inleds med en kroppsavslappning.

Nästa musikandningsstycke är av den italienska kompositören Antonio Vivaldi, Lutkonsert i D-dur RV 93 sats nr 2 Largo (5 min 52 s). Detta stycke kräver en bra högtalaranläggning för att de gradvist stegrande och diminuerande nyanserna ska höras från lutan. Stycket är inte så starkt i dynamik och därmed inte så invaderande. Merparten av satsen är i dur med skiftande moll-partier. Lutan knäpper på sina strängar på ett improviserat sätt likt en meditativ reflektion från långsamma till snabbare figurationer. Detta är ackompanjerat av stråkar med långa harmonitoner och pizzicato från kontrabasar, vilket skapar ett konstant pulserande ‘täcke’ som bär lutmelodin.

Deltagarna får ett musik program som Dag sammanställt av 13 musik stycken, på en USB- minnessticka eller cd-skiva beroende på vad deltagarna föredrar. De är fria att botanisera med musiken, lyssna igenom alla stycken och välja vilken musik de vill andas till. Deltagarna är

rekommenderade att öva tre gånger i veckan, göra en bild att ta med och berätta om, samt berätta varför de gjorde en bild till just den musiken.

Dag beskriver kort musiklistan, ‘en meny’ att välja ifrån:

1. Johann Sebastian Bach: Air ur Orchestral suite nr. 3 i D-dur BWV 1068, sats 2 (violin version) 2. Johann Pachelbel: Passacaglia Canon i D-dur

3. Arvo Pärt: Spiegel im Spiegel

4. Johann Sebastian Bach: Come, Sweet Death, Come, Blessed Rest 5. Antonio Vivaldi: ur Gloria, Et in Terra Pax Hominibus RV589 6. Tor Aulin: Vaggsång ur Fyra Akvareller

7. Christoph Willibald Gluck: ur operan Orfeus och Eurydike 8. Ludovico Einaudi: I Giorno

9. Ludovico Einaudi: Tzaropulus Prayer

10. Antonio Vivaldi: Lutkonsert i D-dur RV 93, sats 2 Largo 11. John Astin: Om Namah Shivaya

12. Ralph Vaughan Williams: Fantasia on Greensleaves 13. Georg Friedrich Händel: ur Water Music HWV 348-350

Grupp 1: Session 3

Det tredje musikandningsstycket är också av Antonio Vivaldi, ur Gloria ‘Et in Terra Pax Hominibus’ (6 min 3 sek). Stycket stegrar i dynamik och intensitet, den sväller och går tillbaka och är därmed

andningsmässigt modulerande. Det inleds med en stråkensemble och cembalo som sätter den melankoliska stämningen och genom kontrapunkt och polyfoni sammanflätas dam- och

herrstämmorna (SATB) till en lidelsefull sång med långa fraser i moll ackompanjerade av ensemblen. Då texten är på latin är den inte ledande eller styrande utan tillåter fri association (om man inte förstår latin det vill säga).

37 Grupp 1: Session 4

Två deltagare kunde inte närvara vid den fjärde session och hade meddelat detta i förväg (pga magsjuka och en julkryssning med barnen). De fick samma hemuppgift som de övriga deltagarna, vilket var att musikandas till den tysk-brittiske kompositören Max Richter, Space 21 (petrichor) (4 min 47 sek). Detta stycke är lugnt och förenligt med den lilla grundande andningen. Då det inte finns en stadig puls av ett typiskt slag såsom en taktart, så får musikresenären huvudsakligen själv stå för andningsrytmen. Stycket kan liknas ett ljudlandskap med låga djupa toner som resonerar och vibrerar igenom stycket, dessa djupa toner kan man ta ner i magen. Det kommer in elektroniska ljud och brus i diskanten som kan upplevas som ett störande moment, då ljusa toner kan komma upp i bröstet. Sammantaget har stycket en ambient minimalistisk karaktär. (Petrichor kan betyda regndoft eller stenhjärta).

Då vi är färre vid denna session hinner vi med en till musikresa och det blir med den italienska kompositören Ludovico Einaudi, Tzaropulus Prayer (3min 45s). Ett duo stycke för piano och cello som är skiftande i dynamik, nyanser och vitalitet, vilket fordrar en modulerande andning. Stycket inleds med en piano introduktion och de smäktande melodierna kommuniceras sinsemellan instrumenten i ett lidelsefullt och passionerat samspel.

Deltagarna målar en bild av upplevelsen av musikandningen och får i hemuppgift att fortsätta och måla klart bilden. Dag skickar ut per post nya USB-stickor med fem stycken av Max Richter att öva med inför nästa session. Styckena är hämtade ur ”From Sleep”, en dubbel-cd av Richters musik utgiven av Deutsche Grammophon. De har olika tonfall, en del är energiska, mer i diskanten och mer optimistiska, andra är mer mörka. Se nedan:

1. Space 21 (petrichor) 2. Dream 13 (minus even) 3. Space 11 (Invisible Pages Only) 4. Path 19 (yet frailest)

5. Dream 3 (in the midst of my life) Grupp 1: Session 5

Vid den femte och avslutande sessionen är alla deltagare närvarande. Efter rapporteringsrundan om hur veckans hemuppgift gått, går vi in i den längsta musikresan hittills av Max Richter, Dream 3 (in the midst of my life) (10 min 3 sek). Detta ger mängdträning, ju längre man håller ut desto mer lär man sig och det ställer krav på uthålligheten. Dream 3 har en stadig puls som sätts av piano ackord, en regelbundenhet som känns trygg och stödjer den grundande lilla andningen med en god

förutsägbarhet. Det finns ett eko av låga toner som upprepas och en bit in i stycket kommer cellon in med långa stråk som följer den redan befintliga pulsen. Det uppstår små dissonanser med en kort spänning och uttrycksfullhet som släpps regelbundet. Därefter kommer fiolen in som lägger ytterligare ett lager av långa eko toner i oktavsprång i ett ljusare register. Sammantaget ett vackert suggestivt trio-samspel mellan dessa tre instrument i ‘minimalistisk’ karaktär.

Då detta är kursens avslutande session får deltagarna med sig utvärderingen och

självskattningsformuläret att åter igen svara på hemma. Deltagarna berättar hur kursen har varit för dem. Vi kommer in på samtal som rör tron, vad som händer efter livet, existentiella frågor,

38

acceptans, överlämnande och vikten om att våga prata om det svåra. Vi tackar varandra och gör en avslutande ceremoni genom att hålla varandras händer i en ring, vi andas in och tar ett djupt andetag och på utandningen släpper vi taget om varandra. Som ett avslut på denna inre process för att sedan gå ut i den yttre verkligheten.

Grupp 2 (feb-mars 2018): Session 1

Vi följde samma kursupplägg för grupp 2, dock med en annan ordning på musikstyckena tagna ur musikandningsrepertoaren för att anpassa till denna grupps behov och förutsättning. Betoningen i denna grupp blev mer på självutveckling än sorgbearbetning, det verkade som deltagarna var mer i en ‘gått-vidare’ fas. Sorgen kändes inte lika påtaglig som i den första gruppen.

Den första sessionen inleddes på liknande sätt som i grupp 1 med en presentation av deltagarna, ledare och kursen. Dag presenterar pedagogiken, en kort historik om GIM och en av dess

tillämpningar: musikandning. Deltagarna får lära sig att tystandas och vi målar en bild av upplevelsen av den lilla andningen. Deltagarna tyckte alla att tystandningen kändes behaglig. Därefter

introduceras musikandningen till Arvo Pärt, Spiegel im Spiegel med efterföljande målning och deltagarna får i uppgift att fortsätta musikandas till detta stycke hemma samt måla.

Grupp 2: Session 2

Efter rundan och delningen av hur veckan och musikandningen har varit, förklarar en deltagare att han inte får några inre bilder vid musikandningen och därför inte har något att måla. Dag beskriver då teoretiskt vad inre ‘bilder’ eller inre fantasi, s.k. imagination innebär. Det innefattar alla

sinnesorgan och sinnesförnimmelser som syn, hörsel, lukt, smak, känsel (kroppsförnimmelser som smärta, tryck, rörelse och avslappning). Det innefattar också alla känsloorgan, känslor och minnen ex. berörelseminnen och känslominnen som sitter lagrade som minnen i våra minnesbankar. Även tankar och tanke-kedjor är imagination.

En primär perception är när man ser ex. ett träd i verkligheten; en sekundär perception är när man för sin inre syn ser trädet. Musiken väcker upp en sekundär perception och det kan vara en

kombination av olika sinnesförnimmelser, minnen, känslor och tankar. Hjärnan har en

symboliseringsprocess som kondenserar ihop viktiga känslor och förnimmelser. Det vi målat består av många olika saker samtidigt. Det finns en mångtydighet av olika sinnesorgansimpulser och för bearbetningsprocessen är det bra att släppa fram, framställa och prata om det, klargöra för en själv vad som händer för att på så sätt kunna arbeta igenom sakerna igen. Och ser man inte inre bilder visuellt så som med synen, finns det sannolikt andra förnimmelser som ex. kroppsavslappning som kan upplevas under musikandningen.

Musiken som användes till musikandningen var av den tyska kompositören J.S. Bach, Come Sweet Death, Come Blessed Rest (5 min 58 s) med efterföljande målning samt att använda stycket som hemuppgift. Stycket är ursprungligen en sakral sång (BWV 478) och finns i olika transkriptioner. Vi använder ett arrangemang av Leopold Stokowski för symfoniorkester. Stycket inleds med en tung, ödesmättad melodi buren av cellostråk som tillsammans med harmonierna i övriga stråkinstrument

39

uttrycker en sorglig klagan och längtan fylld av pathos. I mitten av stycket inträder blåsinstrument som stämmer in i klagosången, musiken sväller i dynamik med en uppbyggnad mot slutet av stycket. Både den lilla och modulerande andningen aktiveras.

Grupp 2: Session 3

I denna sessionen användes Antonio Vivaldi, ur Gloria ‘Et in Terra Pax Hominibus’ och deltagarna fick i uppgift att till följande vecka lyssna fritt ur musikandningsrepertoaren och välja de stycken som passade dem bäst att musikandas till.

Dag förklarar vikten av mängdträning, liksom i idrott, att hålla kroppen ajour med tekniken. Därför är det bra att göra meditationsträningen regelbundet för att upprätthålla sin teknik. Ju oftare man mediterar desto lättare blir det och likt ‘cykelminnet’ så kommer kroppen ihåg och kan snabbare komma i balans om man övar regelbundet och successivt utökar varaktigheten. Kroppen har en kontinuitet och meditationen är en kroppslärdom.

Meditationspassen kan innehålla störningar som kommer på olika djup. I början av meditationen kan det finnas ‘dagsrester’, episoder av de som hänt och sen under dem, kan de svårare tankarna

komma. Det kan ta kortare eller längre tid innan tankarna stillar sig. Första avsikten med det meditativa är att tömma sinnet. Därefter eller däremellan kan man uppleva en tomhet, en klarhet eller stillhet. Det pendlar mellan att vara fångad och släppa efter, att inte hänga upp sig utan att det får komma och gå. Meditationen är en viss mental träning och koncentrationsövning som kan ge ett inre lugn och vidgade vyer, nya perspektiv och ett vidgat medvetande att ta med sig ut i verkligheten och vardagslivet.

Grupp 2: Session 4

I denna session introducerades den svenska kompositören Tor Aulin, Vaggsång ur Fyra Akvareller (3 min 50 s). Stycket har en lugn och rogivande karaktär, förenligt med den lilla grundande andningen. Stycket inleds med en vacker duett mellan en tvärflöjtist och harpist som sätter den vaggande rytm och betryggande tonen, likt en moder som vyssjar sitt barn. I mitten av stycket inträder en mjukt ackompanjerande orkester som skapar ett djup och lite större volym. Musiken har olika grad av variation i dynamik, volym, register och innehåll. Den ställer in sig på en viss energi-nivå som man kan anpassa med till den grundande och modulerande andningen. Regelbundenhet är bra i musik som man ska andas till, varav detta stycke är avsiktligen utvalt. I stort är musiken trygg, moderlig och lagom förutsägbar.

En av deltagarna kunde inte delta vid denna session pga sjukdom men önskade få veckans hemupgift, vilket var att musikandas till Aulins Vaggsång med efterföljande målning.

Grupp 2: Session 5

I denna avslutande session återupptog vi stycket av J.S. Bach, Come Sweet Death, Come Blessed Rest då samma stycke kan ge olika sorts upplevelser vid olika tidpunkter. Deltagarna fick berätta hur denna kurs hade varit för dem. Då denna grupp inte hade blivit lika sammansvetsad som grupp, valde Dag att inte göra en separationsinduktion som med första gruppen, då vi tog varandras händer med ett sista gemensamt andetag som avslut.

40

Det sker hela tiden ett pendlande i bearbetningen mellan sorg/förlust och

självförverkligande/återuppbyggnad. Vi upplevde att denna grupps betoning låg mer åt

självförverkligande av resurser. Syftet med musikandningsmetoden är att med hjälp av andningen och musiken få ett överskott av det goda, resurserna, och att kroppen och psyket kan reglera sig som man behöver. Ibland kan man behöva att stänga av, låta det bli tomt, och ibland kan man behöva att släppa in och exempelvis se bilder. Man behöver olika vid olika tidpunkter.