Av den tidigare forskningen framgick det att det finns en otillräcklig kunskap om målgruppen sexköpare och enligt Åkerman och Svedin (2012) enbart ett fåtal och geografiskt begränsade insatser riktade till densamma. Vad som dock verkar vara den allmänna ståndpunkten är att insatser riktade till målgruppen har en reducerande effekt på efterfrågan av sexköp vilket i
48
förlängningen även bör ha en reducerande effekt på prostitutionen som helhet. Att sexköpare är en hjälpbehövande målgrupp beskrivs genomgående i diskursen om den hjälpbehövande köparen, dock finns skiftande åsikter om vad denna hjälp ska innebära och hur insatser bör utformas och det ges inte heller några konkreta förslag. Gemensamt verkar dock vara uppfattningen om att hjälpen bör leda till en beteendeförändring hos köparen. En anledning till denna otydlighet kan enligt oss vara kampen mellan straff och behandling som ständigt gör sig påmind, och som vidare också kan förklaras av offer-förövardiskursens konstanta närvaro och strävan efter entydighet. Kan en bestraffas och behandlas på samma gång? Kan det bli lättare att bestraffa och behandla parallellt om en avpersonifierar sexköparen och istället belyser dennes handlingar som kriminella; att handlingen ska straffas medan personen som utför handlingen ska behandlas. En annan aspekt är om det kan vara lättare att behandla om den som utför handlingen beskrivs som en individ och inte enbart definieras utifrån en handling. Som ett resultat av vår analys kan vi se båda dessa perspektiv som möjliga och det är till syvende och sist en fråga om vilka diskurser som får starkast fäste i opinionen. Motsättningen mellan radikal- och queerfeminismen som formade debatten kring införandet av sexköpslagen har även starkt präglat synen på sexualitet. Detta är även något som avspeglas i diskurserna om sexköpare och som lett till en polarisering; offer-förövardiskursen inrymmer en typ av offer, säljaren. Detta påverkar enligt oss även vilka insatser som blir möjliga att utforma och erbjuda till sexköpare och huruvida ett förändringsarbete inom socialt arbete kan bedrivas eller inte.
Vidare var motiveringen till att inte straffbelägga säljaren att denne inte skulle avskräckas att söka hjälp. Med denna logik är det rimligt att resonera kring huruvida en köpare med ett upplevt hjälpbehov ges möjlighet till hjälp då denne riskerar att bestraffas i processen. Vi ställer oss frågan till hur detta eventuellt påverkar målgruppens efterfrågan av insatser.
I vår studie har vi funnit att målgruppen sexköpare är ett ständigt ämne för politisk och samhällelig debatt. Majoriteten av den tidigare forskningen har främst fokuserat på den säljande parten och befäst en offer-förövardiskurs. Vi anser i likhet med den tidigare forskningen att det finns en stor brist på studier om sexköpare och hjälpande insatser till dessa. Detta är något vi uppfattar som bekymmersamt då evidens tyder på att efterfrågan styr utbudet och att det bör satsas mer på preventiva insatser riktade mot sexköpare.
En problematik med att skriva om ett kontroversiellt ämne som detta är att vi riskerar att försköna bilden av prostitution. Vi vill inte på något sätt legitimera prostitution som företeelse utan hoppas snarare på att vår studie kan bidra till ett mer vidgat perspektiv där konsekvenser av de dominerande diskurserna om sexköpare medvetandegörs och i förlängningen hur det kan påverka det faktiska sociala arbetet med målgruppen. Vi ser detta som en del i att hitta nya lösningar på ett socialt problem.
49
REFERENSER
Austin, J. L. (1975). How to do things with words: the William James lectures delivered at Harvard University in 1955. (2. ed.) Oxford: Clarendon.
Bergström, G., & Boréus, K. (2012). Diskursanalys. I Bergström, G., & Boréus, K. (red.). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys (3 uppl.). (s. 353-417). Lund: Studentlitteratur.
Bernstein, E. (2001). The Meaning of the Purchase: Desire, Demand and the Commerce of Sex. Ethnography 2(3), 389–420. Tillgänglig: http://www.jstor.org.ezp.sub.su.se/stable/24047764 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Burr, V. (2003). Social constructionism. (2. ed.) London: Routledge.
Butler, J. (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.
Erikson, J. (2011). Strider om mening: en dynamisk frameanalys av den svenska sexköpslagen. [Elektronisk resurs]. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2011. Tillgänglig: http://uu.diva-
portal.org/smash/get/diva2:451413/FULLTEXT01.pdf
Folkhälsomyndigheten (2016). Utmaningar i preventionsarbetet. Hämtad 2017-10-04 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/hiv-och-sti- prevention/preventionsgrupper/personer-som-koper-och-saljer-sex/
Foucault, M. (2002 [1976]). Sexualitetens historia. Bd 1, Viljan att veta. ([Ny utg.]). Göteborg: Daidalos. Foucault, M. (2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings bokförlag Symposion.
Gemzöe, L. (2015). Feminism. Stockholm: Bilda.
Gould, A. (2001). The criminalisation of buying sex: the politics of prostitution in Sweden. Journal of Social Policy, 30(3), 437-456. doi: https://doi.org/10.1017/S0047279401006316
Huysamen, M. & Boonzaier, F. (2015). Men’s constructions of masculinity and male sexuality through talk of buying sex. Culture, Health & Sexuality, 17(5), 541-554. doi:
http://dx.doi.org/10.1080/13691058.2014.963679
Kulick, D. (2005). Four hundred thousand Swedish perverts. GLQ: A journal of lesbian and gay studies, 11(2), 205-235. Tillgänglig: http://glq.dukejournals.org.ezp.sub.su.se/content/11/2/205 Kuosmanen, J. (2011). Attitudes and perceptions about legislation prohibiting the purchase of sexual
services in Sweden. European journal of social work, 14(2), 247-263. doi: http://dx.doi.org.ezp.sub.su.se/10.1080/13691451003744341
Laclau, E. & Mouffe, C. (2008 [1985]). Hegemonin och den socialistiska strategin. Göteborg: Glänta. Lernstedt, C. (2010). Finns det grader i helvetet? Om köp (och försäljning) av sex. Nordisk tidsskrift for
kriminakvidenskab, 97(3), 466-481. Tillgänglig: https://tidsskrift.dk/NTfK/article/view/71775/103736
Lundin, E. (2008). Konsten att hitta sin teori. I Wästerfors, D. & Sjöberg, K. (red.). Uppdrag: Forskning: konsten att genomföra kvalitativa studier. (s. 85–113). Malmö: Liber.
Länsstyrelsen i Stockholms län (2015). Prostitutionen i Sverige 2014: en omfattningskartläggning. Rapport 2015:10. Stockholm: Länsstyrelsen i Stockholms län.
50
Nationalencyklopedin [NE] (2017). Köp av sexuell tjänst. Tillgänglig:
http://www.ne.se.ezp.sub.su.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/köp-av-sexuell-tjänst Niemi, J. (2010). What we talk about when we talk about buying sex. Violence Against Women, 16(2),
159–172. doi: https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/1077801209355239
Plumridge, E. W., Chetwynd, S. J., Reed, A. J., & Gifford S. J. (1997). Discourses of Emotionality in Commercial Sex: The Missing Client Voice. Feminism & Psychology 7(2), 165–181. doi: https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1177/0959353597072002
Prop. 1997/98:55. Kvinnofrid. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet.
Prop. 2005/06:60. Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Stockholm: Socialdepartementet.
Rogers, J. (2012). Anti-Oppressive Social Work Research: Reflections on Power in the Creation of Knowledge, Social Work Education, 31(7), 866-879, doi: 10.1080/02615479.2011.602965 Rubin, G. (2012 [1984]). Deviations: a Gayle Rubin reader [Elektronisk resurs].
Sandell, G. (red.) (1996). Könsköparna: varför går män egentligen till prostituerade? Djupanalys av män som köper sex. Stockholm: Natur och kultur.
Sanders, T. (2008). Male Sexual Scripts: Intimacy, Sexuality and Pleasure in the Purchase of Commercial Sex. Sociology, 42(3), 400–417. Tillgänglig: http://www.jstor.org.ezp.sub.su.se/stable/42857141 SFS 2011:517. Förbud mot köp av sexuell tjänst. Stockholm: Justitiedepartementet.
Skr. 2007/08:167. Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Visby: Justitiedepartementet, Socialdepartementet.
SOU 1981:71. Prostitutionen i Sverige – bakgrund och åtgärder: betänkande. Stockholm: LiberFörlag/Allmänna förl..
SOU 1995:15. Könshandeln: betänkande. Stockholm: Fritze.
SOU 2010:49. Förbud mot köp av sexuell tjänst – en utvärdering 1999 – 2008. Stockholm: Fritze. SOU 2016:42 Ett starkt straffrättsligt skydd mot köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp
av sexuell handling, m.m.. Stockholm: Fritze.
Yttergren, Å., & Westerstrand, J. (2016). The Swedish legal approach to prostitution. Trends and
tendencies in the prostitution debate. Nordic journal of feminist and gender research, 24(1), 45- 55. doi: 10.1080/08038740.2016.1143252
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur. Wreder, M. (2007). Ovanliga analyser av vanliga material. I Börjesson, M., & Palmblad, E. (Red.).
Diskursanalys i praktiken (1 uppl.). (s. 29-51). Malmö: Liber.
Åkerman, I. & Svedin, C., G. (2012). Ett års kontakter med prostitutionsenheterna (KAST) – En
beskrivning av insatser till personer med erfarenhet av Köp av Sexuella Tjänster/problematiskt sexuellt beteende (KAST): Delrapport 4 ur Prostitution i Sverige – Kartläggning och utvärdering av prostitutionsgruppernas insatser samt erfarenheter och attityder i befolkningen. Linköping: Linköping University Electronic Press.