4 Hur fordrans uppkomst vid offentligt ackord ska bestämmas
4.9 Situation 8: Skadeståndsgrundande omständighet inträffar före ansökningen
Parterna ingår ett avtal. En omständighet, som enligt avtalet ger borgenären rätt till skadestånd, inträffar och fullbordas före ansökan om företagsrekonstruktion.
4.9.1 Principen om fordrans väsentliga grund
Fordran uppkommer vid tidpunkten då parterna ingår avtalet eftersom det är förenligt med rättspraxis och då det inte finns några omständigheter i fallbeskrivningen som motiverar en annorlunda bedömning.224 Det medför att fordran omfattas av ett offentligt ackord eftersom parterna ingår avtalet före ansökningen.
224 I NJA 1989 s 185 (leasingavtalen), där principen om fordrans väsentliga grund användes, ansåg HD att skadeståndsfordringarna uppkom redan då parterna ingick avtalet och inte då den
skadeståndsgrundande omständigheten inträffade. Se även NJA 1990 s 110 (skadestånd för lån som betalades tillbaka i förtid).
4.9.2 Ändamålsprincipen
Om en skadeståndsgrundande omständighet föreligger före ansökan om företagsrekonstruktion, uppkommer fordran före den kritiska tidpunkten. Detta eftersom syftet med ett offentligt ackord är att gäldenären ska kunna driva igenom ett tvångsackord samt då inga insolvensrättsliga principer talar emot detta. Vidare talar inte några av omständigheterna i fallet för att fordran uppkommer efter ansökningen. Det får därför anses rimligt med hänsyn till lagens ändamål att fordran uppkommer före ansökningen.225 Skadeståndsfordran omfattas sålunda av ett offentligt ackord i detta fall.226 Viss liknelse kan göras med situation 1 där borgenären fullgör sin prestation före ansökningen. I det fallet uppkommer fordran före ansökan om företagsrekonstruktion.
4.9.3 Principen om en aktiv fordran
Det krävs rimligen att en skadeståndsgrundande omständighet inträffar för att en avtalspart ska kunna göra gällande en skadeståndsfordran.227 Fordran uppkommer enligt denna princip då den skadeståndsgrundande omständigheten är fullbordad eftersom fordran då är aktiv.228 Eftersom den skadeståndsgrundande omständigheten är fullbordad före ansökan om företagsrekonstruktion, uppkommer fordran före
ansökningen och ingår därmed i ett offentligt ackord. Visserligen härrör
skadeståndsfordran ursprungligen från avtalet men eftersom fordran vilar på en i avtalet direkt upptagen förpliktelse som inte är uppfylld, är förpliktelsen för gäldenären att betala skadestånd att betrakta som en sekundär förpliktelse. Borgenärens korresponderande fordran är således en sekundär fordran. Det ger stöd åt uppfattningen att fordran inte kan göras gällande vid tidpunkten då parterna ingår avtalet.
4.9.4 Principen om varaktiga avtal
Eftersom det inte framgår om avtalet är av varaktig karaktär eller inte, kommer situationen i detta avsnitt att behandlas utifrån ett antagande om att så kan vara fallet. Eftersom anhängare av denna princip förordar att fordringar som kan härledas till en före ansökningen fullgjord prestation, borde samma resonemang gälla avseende skadeståndsfordringar. Det innebär att skadeståndsfordran ingår i ett offentligt ackord i detta fall eftersom den skadeståndsgrundande omständigheten inträffar och fullbordas före ansökan om företagsrekonstruktion.
4.9.5 En kompromissande princip behövs – en kommentar om tillämpningarna
Även om det verkar rimligt att, i enlighet med t ex principen om en aktiv fordran, fordran uppkommer då den skadeståndsgrundande omständigheten är fullbordad kan det leda till otillfredsställande konsekvenser. Om en skadeståndsfordran som grundas
225 Persson & Karlsson-Tuula, Företagsrekonstruktion – i teori och praktik, s 112. 226 Se Arnesdotter, Om betalningsinställelse och offentligt ackord, s 294.
227 Det råder avtalsfrihet avseende vad som kan utgöra skadeståndsgrundande omständigheter, se Hellner & Radetzki, Skadeståndsrätt, s 25. Enligt Ramberg & Ramberg, Allmän avtalsrätt, s 234 torde kontraktsrättsligt skadestånd utgå om en part inte uppnår det resultat som denne åtagit sig att göra. 228 Jfr med vad som tycks gälla för utomobligatoriska skadeståndsfordringars uppkomst, se Heidbrink, Grundläggande fordrings- och skadeståndsrätt, s 154 f. Heidbrink menar att utomobligatoriska skadeståndsfordringar anses uppkomma vid den tidpunkt då den skadegörande handlingen företas.
på en av gäldenären fullbordad handling uppkommer vid tidpunkten för avtalsbrottet får gäldenären, åtminstone i teorin, en möjlighet att bryta ofördelaktiga avtal före ansökan om företagsrekonstruktion. På det sättet kan gäldenären få borgenärens skadeståndsfordran nedskriven eftersom skadeståndsfordran då omfattas av ett offentligt ackord.229 Det får anses otillfredsställande att en part sätts i en bättre situation genom sitt avtalsbrott än tidigare.230 Det bör emellertid nämnas att ett sådant scenario är mindre troligt därför att en gäldenär torde ha svårt att skaffa sig ett bättre avtal med någon annan kort inpå en företagsrekonstruktion. Förutom det riskerar gäldenären badwill.231
Trots att principen om fordrans väsentliga grund är en konkret metod för att bestämma fordrans uppkomst, gör dess brist på flexibilitet den mindre lämplig i detta fall. För att bryta ”avtalspresumtionen” krävs det att parterna i tillräckligt hög utsträckning förfogar över fordrans uppkomst. Det innebär att endast inre omständigheter kan medföra att något annat än avtalet utgör den väsentliga grunden. Resultatet blir visserligen detsamma om den skadeståndsgrundande omständigheten i sig utgör den väsentliga grunden, eftersom den inträffar och fullbordas före ansökningen. Beroende på vad det rör sig om för omständighet som utlöser skadeståndsansvaret, är det emellertid möjligt att hävda att parternas rådighet över fordrans uppkomst är den väsentliga grunden. Det skulle t ex kunna vara fallet om gäldenären avsiktligen eller genom vårdslöst beteende förorsakar borgenären skada. Således verkar det uteslutet att yttre omständigheter kan påverka fordrans uppkomst, vilket kanske är ett för snävt synsätt eftersom det sannolikt finns yttre omständigheter som i hög utsträckning ger upphov till en fordran.
Vad gäller ändamålsprincipen är det tydligt att den inte tar sikte på en faktisk tidpunkt för fordrans uppkomst. Principen är resultatorienterad. Det är fördelaktigt att ändamålsprincipen inte nödvändigtvis kräver att den skadeståndsgrundande omständigheten är fullbordad för att fordran ska föreligga. Vid exempelvis skadeståndsgrundande handlingar kan fordran enligt ändamålsprincipen uppkomma redan då gäldenären företar handlingen. Det är en fördel då det rör sig om en perdurerande skadeståndsgrundande handling, eftersom man inte måste vänta in tidpunkten då handlingen är fullbordad för att göra gällande skadeståndsfordran. I annat fall riskerar borgenären att alltför omfattande skador inträffar innan fordran kan göras gällande. Likt rubriken till detta avsnitt gör gällande behövs en princip som kan kompromissa mellan olika intressen. Ändamålsprincipen får anses göra det.
Principen om en aktiv fordran är relativt enkel att tillämpa i detta fall. Distinktionen mellan primära och sekundära förpliktelser är bra eftersom den ger stöd åt resultatet. Vid mer tveksamma fall kan distinktionen vara behjälplig för att bestämma fordrans uppkomst. Det borde inte vara tillräckligt att den skadeståndsgrundande omständigheten, t ex en skadeståndsgrundande handling, enbart är påbörjad utan det måste krävas att den är fullbordad. Även om principen är en konkret metod är den möjligen för strikt och den är inte särskilt lämplig om den skadeståndsgrundande handlingen är perdurerande.
229 Arnesdotter, Om betalningsinställelse och offentligt ackord, s 294. 230 Hagelberg, JT 2009/10, nr 4, s 916.
Principen om varaktiga avtal leder förvisso till ett rimligt resultat men eftersom den inte är väl anpassad för andra situationer än då fordran grundar sig på en fullgjord prestation, är den mindre lämplig i denna situation.
4.9.6 Slutsats
Fordrans uppkomst ska i förevarande situation bestämmas genom att tillämpa ändamålsprincipen eftersom den tar hänsyn till såväl inre som yttre omständigheter.