Situationstolkningar

Vi har tolkat Kålmasken som en del av det logiska tankesätt i vilket Underlandets karaktärer rör sig i det han inte alls tycker det är konstigt att Alice byter storlek eftersom han är en kålmask.

Leslie (1972:214) menar att Kålmasken symboliserar filosofin i Oxford under samtiden där svampen som är knuten till Kålmasken har en liberalistisk och rationalistisk betydelse:

”The Caterpillar, whom Alice finds smoking on the top of a mushroom must be the symbol of Oxford philosophy /…/ The mushroom must be the Liberalism or

Rationalism of the time, and by nibbling its edge Alice can bring herself to a common- sense stature.”(Leslie 1972:214).

Milner skriver att Kålmasken inte alls berörs av Alice identitetsbekymmer på grund av hennes skiftande kroppsstorlek. Eftersom han själv är en fjärilslarv vet hanatt man är samma person även om man byter fysisk karaktär (Milner 1972:247).

33

Vi har återigen fastnat i den logiska tolkningen och bejakat vår

performanskompetens. Att fjärilslarven inte tycker att personlighet har med form att göra har vi sett som logiskt medan Milner har gjort samma tolkning utan att

benämna logik. Leslie har istället sett en kontextuell betydelse av Kålmasken.

3.2.2 Duvan och Alice som orm

I detta scenario har vi två typer av tolkningar. Den ena är baserad på att Duvan agerar inom det logiska temat i boken med hennes härledningar om att Alice är en orm och syftar till Carrolls skapande av Underlandet som ytterligt logiskt. Detta gör Underlandet normbrytande mot Alice och läsarens verklighet. Den andra utgörs av Alice identitetstvivel där Duvan får Alice att tvivla på sig själv som flicka.

Wullschläger menar att det finns en kristen anspelning om paradiset i boken där Carroll förmodligen undermedvetet har skapat den perfekta platsen för Alice i koppling till den kristna traditionen. Alice som orm blir därför en anknytning till ormen i Edens lustgård (Wullschläger 2001:43).

Kirk skriver att denna situation utgör en form av logisk komik. Anledningen till att Alice och Duvan missförstår varandra är att de inte är tillräckligt logiskt sofistikerade. De har båda endast två termer för situation nämligen ’liten flicka’ och ’orm’, vilket ställer till det för dem eftersom de inte har den tredje termen som borde ha

varit:’liten flicka med en nacke som en orm’. Med den tredje termen hade missförståndet aldrig uppstått (Kirk 1962:67).

Detta är en av få gånger som vi har gjort olika tolkningar på samma scenario. Det intressanta är att i det ena fallet med logiktolkningen så har vi tolkat utifrån ett performansperspektiv och i det andra fallet utifrån ett literary transfer perspektiv i Alice identitet eftersom vi här återigen identifierar oss med Alice i situationen. Ingen av de andra författarna har dock tagit upp någonting om hennes identitet, varvid vi tror att vi har fastnat för en endimensionell tolkning av alla situationer då Alice växlar i storlek.

Vi har uppfattat det logiska i situationen som en logisk härledning (syllogism i Wilsons bemärkelse) medan Kirk menar att det är en brist på logisk sofistikation eftersom de saknar den tredje termen. Vi har alltså snuddat vid det logiska i

34

situationen men utan den rätta kunskapen om ämnet har vi sett det på ett annorlunda sätt.

Wullschläger kopplar till bibeln i sin tolkning. Här ser vi återigen att vi brister i den kontextuella kunskapen kring verket eftersom vi inte har benämnt någon koppling till annan litteratur, vilket annars är vanligt i litteraturanalyser.

3.2.3 Alice möter Grodlakejen

Detta möte har vi tolkat som en del i hur Carroll påvisar logiken i boken. Alice blir irriterad för att hon inte förstår Grodlakejens logiska dialog.

Taylor skriver att mötet med Grodlakejen innebär en karaktärisering av likgiltigheten hos kyrkan under den här tiden, vars dispyter hade en negativ effekt på folket. Han menar att detta påvisas genom att Grodlakejen förklarar för Alice att det inte finns någon poäng med att knacka på dörren eftersom de för ett sådant oväsen där inne att ingen skulle höra henne (Taylor 1952:61).

I denna tolkningssituation har vi inte sett det kontextuella som Taylor benämner eftersom vi har blivit performansblockerade av vårt logiktema. Här kan man se att kunskapen om Carroll som logiker har hämmat vår förståelse i tolkningen.

3.2.4 Alice sitter fast i huset och reflekterar kring att

vara stor och liten, gammal och ung

Vi har tolkat situationen när Alice är fast i huset som att hon inte kan fortsätta utvecklas och lära sig eftersom det inte finns tillgång till böcker samtidigt som hon knappt får plats själv. Vi har anspelat på att situationen kan handla om logik, det är för trångt för att göra läxor och få plats med böcker men samtidigt har vi sett det som om detta kritiserar kunskapssynen, ny kunskap kräver böcker.

Reichertz menar att denna situation är en parodi på den informationsdidaktik som var populär under den aktuella perioden. Genom att situationen framställs som nonsensartad riktar Carroll kritik mot informationslitteraturen som hittat ett starkt fäste i barnböckerna under samtiden och, i Carrolls ögon, hämmade fantasin och det fantasifyllda skrivsättet. Informationslitteratur (Reichertz benämning av

35

populärvetenskap) var litteratur riktad till barn med syftet att vara bildande (Reichertz 1997:22, 49).

Meier skriver att Carrolls böcker vanligen associerar till tiden, karaktärer, händelser och uppväxten, det vill säga saker och situationer som han själv varit i kontakt med i sitt liv. Uppväxten är en stor del av dessa associationer, Meier refererar till

situationen när Alice fastnat i huset ”at least there’s no more room to grow up any more here” /…/ “that’ll be a comfort, one way – never to be an old woman” /…/ ” (Meier 2009:124).Detta kan kopplas till Carrolls längtan tillbaka till sin barndom, vilken han i och för sig fick uppleva genom sina vänner, som faktiskt var barn (Meier 2009:124).

Vi har urskiljt kritik av den dåtida didaktiken i situationen men vi har missat aspekten kring informationsdidaktiken som Reichertz berör. Att vi kopplat Alice resonemang till skolsfären handlar om vår literary transfer-kompetens eftersom vi båda ska bli lärare föll det sig naturligt för oss att detta kritiserade den traditionella kunskapssynen: att kunskapsinlärning sker via böcker och läxor, vilket delvis stöds av Reichertz resonemang. Vi fokuserade enbart på kunskapssynen medan han tog det till en vidare kontextuell nivå eftersom han har kunskapen om vilken typ av

information som användes i skolan under perioden.

Återigen har vi inte analyserat verket psykoanalytiskt och därav har vi missat tolkningen om att hennes resonemang kring ålder skulle handla om Carroll vilket Meier kan göra eftersom han studerat Carroll vilket vi inte gjort. I denna

analyssituation synliggörs olika kompetenser eftersom Meier enbart studerat

författaren (performans), medan vi har studerat betydelsen (literary transfer) utan att dessa två tolkningar utesluter varandra.

3.2.5 Caucus race

Vi har tolkat Carrolls caucus race i boken som ett satiriskt inslag mot politiska valmöten i England där ingen kan spelreglerna och ingen kan fatta beslut samt att Alice får ge priserna som att staten tar alla pengarna.

Empson skriver om caucus race och att detta kan kopplas till lokalpolitiken, racet blir en absurd liknelse för demokratin. Alla kan delta eller välja att avsluta spelet när de

36

vill och alla är vinnare. Alice blir utsedd till prisutdelare vilket markerar att de andra uppfattar henne som en överordnad. Alice fick bara en fingerborg vilket hon blir ledsen över. Detta tolkar Empson som att hon hellre skulle delta i ett aristokratiskt system där alla är henne lika istället för en demokrati där alla kan delta och hon blir tvungen att dela med sig (Empson 1972:346).

Gardner menar att Caucas race är Carrolls anspelning på att kommittémedlemmar generellt bara springer omkring i cirklar utan att tyckas komma någonstans (Gardner 2001:32)

Vår tolkning påminner om forskarnas även om det finns små skillnader. Anledningen till att vår tolkning ligger nära litteraturvetarnas tolkning är att vi har reagerat på ordet Caucas race och därefter sökt betydelsen. Denna tolkningssituation görs genom ett performansperspektiv eftersom vi har reagerat på ordet som något avvikande. Vår literary transfer kompetens synliggörs och i detta avsnitt eftersom vi har gjort

tolkningen att staten tar från dem som har och ger till dem som behöver vilket vi tolkat erfarenhetsmässigt och därmed lagt till en subjektiv prägel precis som litteraturforskarna.

3.2.6 Pepparns och grisbabyns betydelse

I situationen när Alice kommer hem till Hertiginnan och upptäcker att huset är fullt av peppar och en babygris har vi tolkat båda som en samhällskritisk satir över det aristokratiska välståndet.

Gardner skriver att pepparn:”[…]suggests the peppery ill temper of the Duchess.” och att den kunde utgöra en vinkling av de lägre klassernas dåliga föda vars smak ofta maskerades med peppar i det viktorianska samhället (Gardner 2001:62).

Wullschläger tolkar pepparn som en del av ett bestämt mattema i boken där han säger att:”In the Alice books, food is a terror and an indulgence[…]”. Han menar att Carroll själv hade svårt med sina egna matvanor och tyckte till exempel inte om när hans barngäster hade god aptit (Wullschläger 2001:34). Därmed utgör de flesta matreferenser i boken någon form av problematik. Han gör även en tolkning av grisbabyn som han menar är en anspelning på Carrolls ogillande av småpojkar

37

malice that Carroll turned a male baby into a pig, for he had a low opinion of little boys” (Gardner 2001:66).

Taylor hänvisar till Shane Leslie som menar att Kocken som orsakar pepparn i huset är en specifik identifiering av Stanley (vem detta namn syftar till är för oss oklart) som var känd för att ha:”plenty of pepper in his sermons and threw many a verbal missile at the Bishop of Oxford, whose plans he opposed at every turn” (Taylor 1952:60).

Vår tolkning av pepparn och grisbabyn var att dessa markerade välstånd. Vi låste oss i den tolkningen eftersom vi hade en erfarenhet av att pepparn och grisen förr i tiden var en symbol för välstånd och girighet. Här hamnade vi i vad Torrell kallar för en literary transfer blockering. Vi hade inget annat perspektiv än vad vi själva såg som betydelsen av symbolerna i texten.

Vi har missat författarens egen prägel på texten samt tidsepoken till skillnad från Wullschläger och Gardner som tolkar utifrån Carroll själv eftersom de kopplar grisbabyn till Carrolls ogillande av småpojkar samtidigt som Gardner också tillsammans med Leslie påvisar en kontextuell tolkning. Här ser vi vår brist på kunskap om författaren och det samtida och missar Du-perspektivet i texten i enlighet med performanskompetensen.

3.2.7 Domstol

Domstolen har vi helt enkelt tolkat som en del av samhällskritiken och som ett påvisande av orättvisa och oordning i rättsväsendet från Carroll.

Taylor skriver att domstolen i boken syftar till en burlesk skildring av specifika

rättegångar som hade ägt rum innan Carroll skrev boken. Denna skildring menar han innebar alla rättegångar som ägde rum under tiden mellan ’Newman’ rättegången och ’Wilson och William’ rättegången i England (Taylor 1952:61).

Det enda vi har tittat på i fallet med domstolen i boken är att den ter sig väldigt

orättvis. Till skillnad från Taylor som uppfattat att domstolen är en specifik rättegång är vår tolkning direkt kopplat till vår erfarenhet, ett literary transfer perspektiv.

38

3.2.8 Uppfostran

Vi har sett generellt på Alice uppfostran som en del av hennes svårigheter att anpassa sig i Underlandet. Hon hamnar ofta i konflikt med Underlandets karaktärer genom sitt pryda uppförande.

Levin skriver att Alice drar lärdomar kring anpassning under sitt äventyr. I början förnärmar hon både Råttan och fåglarna när hon talar om sin katt, Dinah. Men mot slutet när hon möter den falska Sköldpaddan och Gripen kan hon ändå avhålla sig från att berätta om hur hon brukar äta hummer hemma. Hon har alltså lärt av sina misstag samtidigt som hon har lärt sig om normen i Underlandet (Levin 1972:84). Wullschläger menar att Carroll gör en komedi över viktorianska barn. Han anser att Alice är ett typisk viktorianskt barn som agerar i enlighet med den viktorianska uppväxt som hon har haft. Detta parodiseras genom hennes pryda och respektfulla beteende framförallt på tepartyt. Samtidigt kan detta vara en markör för Carrolls eget liv, han hade nämligen svårt med att passa in (Wullschläger 2001:47-48).

Green skriver om Hertiginnan och hennes moraliska uttalanden. Han menar att detta symboliserar den viktorianska uppfostringsinstansen där ingenting är mer seriöst än moral och såklart reglerna i ett Caucas race (Green 1972:31). Leach menar att

Hertiginnans attitydförändring från elak till snäll och sedan till moraliskt predikande är en symbol för Carrolls attityd till den dåvarande didaktiken (Leach 1972:92). Vi har tolkat Alice anpassningssvårigheter till vårt identitetstema. Vi har kopplat Alice beteende till den dåtida uppfostringssynen utan att veta att denna egentligen handlade om den viktorianska uppfostringsinstansen som Wullschläger och Green nämner. Här har vi återigen snuddat vid en liknande tolkning men utan vetskap om att detta just specifikt är viktorianskt. Även om vi har uppfattat ett didaktikkritiskt tema så har vi tolkat Hertiginnan annorlunda eftersom vi har analyserat henne i ett hierarkiskt perspektiv och därmed fastnat i den tolkningen. Därmed har vi missat vad Carrolls syfte med Hertiginnan var.

Levin menar att Alice drar lärdomar under sin vistelse i Underlandet vilket vi också belyst och detta beror dels på vår förmåga att studera strukturer i texten men även på

39

vår förmåga att identifiera oss med situationerna, alltså både på performans- och literary transfer-kompetens.

3.2.9 Alice storlek och form

Vi har tolkat det som om Alice identitetsbekymmer beror på de fysiska förändringar som sker under tiden i Underlandet. Vår tanke är att hon kopplar sitt fysiska jag till sitt psykiska jag.

Meier (2009:125)talar om Alice storlek och att den symboliserar Carrolls försök att avbilda sin egen Alice genom illustrationer och text i ett försök att återvända till sin egen barndom eller att stanna tiden för de barn som han berättade sina sagor för:

it opened up the possibility to ”freeze”, to arrest his little child friends’ unwelcome

development; and it perhaps enabled him through identification with these eternally young sisters to forget, even suppress, his own fears of “growing up”, […] (Meier 2009:125).

Gardner menar att det finns tolv associationer i boken där Alice växlar storlek, han refererar till Ellmann som menar att detta symboliserar den lilla flickan Alice som Carroll var förtjust i, vilken han inte kunde äkta på grund av hennes låga ålder och den stora Alice som hon snart skulle bli (Gardner 2001:17).

Taylor tolkar situationen då hon växer sig större och mindre genom att äta av två olika sidor från svampen som en illustration av balansgången mellan rationalistisk och kyrklig dogm som man under Carrolls tid behövde ha i lika proportionerför att bli framgångsrik inom Oxfords fakultet (Taylor 1952:49-50). Gardner har en annan tolkning av hennes storleksförändring som en hallucination eftersom hon äter av svampen (Gardner 2001:55).

Vi har tolkat storleken som en markör för hennes identitetstvivel. Till skillnad från Meier och Gardner som båda påpekar att hennes storleksförändring skulle vara en koppling till Carrolls kärlek till bardomen och den verkliga Alice. Vi har inte heller tolkat det ur Taylors kontextuella tolkning. Vår läsning av denna situation förlitar sig i högre grad på literary transfer-kompetensen eftersom vi har identifierat oss med Alice kluvenhet på grund av det hon säger om sinidentitetsförvirring. Här saknar vi kunskap om författaren för att kunna utföra en tolkning utifrån hela den litterära kompetensen.

40

3.2.10

Alice som två personer

I scenariot när Alice bannar sig själv för att gråta och säger att hon gärna låtsas vara två personer, har vi tolkat som en del av Alice uppfostran, vilket leder till att hon agerar som två personer för att uppfostra sig själv.

Monteiro menar att Carroll framställer Alice som identitetssökande, ”curious

child…very fond of pretending to be two people” (Monteiro 2009:105) vilket kan tyda på att den ”riktiga” Alice identitet befinner sig någonstans mellan den påhittade Alice och verkliga Alice. Huvudpersonens identitetsbekymmer och dåliga kroppskontroll kan vara ett sätt för Carroll att beskriva Alice nya respektive gamla jag (Monteiro 2009:105-106).

Vår tolkning i jämförelse med Monteiros skiljer sig eftersom han har gjort en författarkoppling till texten i ett psykoanalytiskt perspektiv. Vi har snarare fastnat i en dimension, det vill säga vår uppfostringstolkning och enbart analyserat

situationen utifrån den. Detta påvisar vår literary transfer-kompetens eftersom uppfostringsstadiet ligger oss som blivande lärare nära till hands.

3.2.11 A cat may look at a king

Vi har tolkat frasen som att Alice menar att katten (som är underordnad kungen) är fri att titta på honom trots denna hierarkiska ordning.

Gardner hänvisar till Morris som har föreslagit att detta kan vara en koppling till den verkliga Alice, det fanns nämligen en bok A Cat May Look Upon a King som Alice kunde ha läst. Samtidigt menar Gardner att frasen kan innebära ”inferiors have certain privileges in the presence of superiors” (Gardner 2001:91).

Här kan man se att vi har gjort en liknande tolkning eftersom vi hade undersökt frasens betydelse vilket påvisar vår performanskompetens.

41

3.2.12 Hunden och katten

Vi har tolkat katten och hunden som en avspegling av Alice verkliga identitet eftersom dessa karaktärer speglar verkligheten utanför Underlandet.

Gardner menar att han, precis som många andra har fått känslan av att hunden är malplacerad i Underlandet. Gardner påpekar att situationen med hunden kan ha en koppling till världen ovanför hålet, han hänvisar till Crutch som har observerat att hunden är den enda invånaren i Underlandet som inte talar vilket gör hundvalpen verklig (Gardner 2001:46).

I Taylors bok refererar han till Shane Leslies tolkning av katten och hunden där Leslie menar att katten är en symbol för katolikerna och hunden en symbol för

protestanterna. Denna tolkning görs utifrån Cheshire-kattens dialog med Alice där den förklarar varför den är galen och jämför sig med en hund. Leslie gör även en annan tolkning av katten då den är hos Hertiginnan och menar att den där skulle kunna syfta på en verklig person: Cardinal Wiseman (Taylor 1952:50,60).

Leach menar att katten är den enda varelsen i Underlandet som erkänner att den är galen och att alla som befinner sig där är galna. Cheshire-katten är även den enda som inte snäser åt Alice:”[…]the Cat accepts her as an equal” (Leach 1972:92). I fallet med hunden stämmer vår analys överens med Gardner. Att vi tolkar lika i denna situation kan bero på att hunden i Underlandet helt enkelt är avvikande från resten av karaktärerna i boken. Här handlar det om en god kännedom om boken för att se det avvikande samt den personliga erfarenheten av att hundvalpen agerar såsom hundar gör i verkligheten. Vår tolkning grundar sig till viss del på

performanskompetens genom att vi tittat på strukturerna i boken och sett någonting avvikande men handlar även om literary transfer-kompetens eftersom vi människor och vår erfarenhet säger oss att djur inte talar.

I det Leslie säger har vi också tolkat dialogen med Cheshire-katten men inte i enlighet med någon särskild betydelse av hunden och katten utan som en del av de

matematiskt logiska härledningarna som vi tror Carroll vill påvisa i boken. Vi har tolkat just dialogen i situationen eftersom vi har velat påvisa logiktemat i boken. Angående de olika tolkningarna kring Cheshire-katten och katten Dinah har vi varit rätt ute i de fall där forskarna har tolkat katten som en trygghetsfaktor för Alice.

42

Literary transfer-kompetensen syns här eftersom vi återigen har identifierat oss med Alice identitet i texten och kopplat ihop den med kattens och hundens betydelse för henne. Men vi har även gjort en tolkning där vi har kollat upp vad ordet Cheshire betyder och därmed tolkat enligt performanskompetensen.