I GIS-miljö är Geokalkyl uppbyggt i 3 förberedande och 13 genomförande steg (”tools”) vars beräkningar styrs av valda inparametrar, exempelvis mått för typsektioner, á-priser och geoteknisk terrängklass. Dessa inpara-metrar är valda med defaultvärden som går att justera och projektanpassa. Dessutom tillkommer ett antal steg för att skapa de slutliga visualisering-arna och presentationsdokumenten.
Geokalkyls ”processteg”
33 De defaultvärden avseende á-priser som ligger i Geokalkylverktyget är
svåra att härleda både geografiskt och till tid. De bygger på uppgifter från byggandet av Bottniabanan och Haparandabanan, projekt som pågick 1999 till 2010 respektive 2004 till 2012.
För detta uppdrag har jordartstolkningen i plan och profil utförts utifrån jordartskarta, jorddjupskarta, flygfoton och geoteknisk erfarenhet. Där det funnits att tillgå, har tidigare geotekniska undersökningar och brunnsdata översiktligt vägts in i jordartstolkningen (se kapitel 5 ovan)
Geokalkylen kan ses som tre delar:
1. Den mest omfattande hanterar geotekniska förstärknings-åtgärder, schakt och fyll, vilka beräknas noggrant och granskas av geotekniker. 2. BEST (exkl. ballast) hanteras mer schablonmässigt utifrån sträckning
och antal spår.
3. Posten ’Övrigt’ i verktyget innefattar broar, tunnlar, trummor m.m.. Här utförs en granskning av Geokalkylens automatiska tolkningar för att säkerställa korrekta åtgärder. Nedan följer beskrivningar av metodi-ken för mark och övrigt.
34
8.1 Masshantering och geoteknik
Baserat på underlaget och en höjdsatt linje beräknar Geokalkyl mängder för olika typåtgärder inom kategorierna fyll, schakt och förstärkningsåtgär-der. Geokalkyl tar även hänsyn till olika massors användbarhet i banbygget och beräknar utifrån det massbalans och transportbehov av massor. Där profillinjen går 12 meter eller djupare under markytan föreslås berg-tunnel som standard. I detta uppdrag har standard för att berg-tunnel ska föreslås ändrats till minst 25 meter under markytan. Anses exempelvis djup skärning som bättre alternativ till tunnel eller hög bank istället för bro har detta justeras manuellt. Exempelvis har bro- och tunnellägen setts över grovt och anpassats till rådande topografi och infrastruktur. Tunnel-längderna har dessutom setts över mer ingående i profil för att, med det underlag som funnits tillgängligt, se till att 15 meters bergtäckning över rälsöverkant ska råda.
I Geokalkyl finns en omfattande villkorsmatris som anger behov av geotek-niska förstärkningsåtgärder utifrån jordtyp och mäktighet, dvs hur långt det är ned till fast underlag. Villkorsmatrisen anger också vilka typer av förstärkningsåtgärder som behöver vidtas på respektive segment (normalt 20 meterssegment).
Verktyget innehåller uppgifter om kostnad respektive klimatpåverkan för olika maskintyper och fordon, samt för de olika geotekniska förstärknings-metoderna, allt relaterat till hur mycket massor eller ytor det omfattar. Beräkningarna som görs i GIS-miljö för linjealternativen förs sedan in i en Excelfil där villkorsbilaga m.m. redan finns. I Excelfilen görs ytterligare beräkningar för att få fram förstärkningsmetoder, kostnader, CO2e och energi-åtgång utfördelade på sträckan. Verktyget hanterar som standard sektioner om 20 meter.
De sista arbetsstegen i Geokalkyl utmynnar i att resultaten redovisas gra-fiskt.
Geokalkyl beräknar hur mycket byggbara massor som finns i projektet. Projektkostnaden påverkas av tillgång till byggbara massor inom projektet eftersom inköpta resp omfördelade massor skiljer i pris.
Ballast hanteras därför som banunderbyggnad (normalt hör ballast till BEST).
35
8.2 BEST
BEST (Bana, El, Signal och Tele) består av Slipers, räls med infästningar, kontaktledning, signalsystem inklusive andel i signalställverk, kanalisa-tion med signal och teleledningar. Observera att i Geokalkyl räknas även kontaktledningsfundament till BEST, trots att det normalt ligger i banun-derbyggnaden.
8.3 Övrigt (korsande objekt m.m.)
För delen ”Övrigt” föreslår Geokalkyl automatiskt anläggningar där linjeal-ternativet korsar vägar, vattendrag eller dylikt. Dessa förslag är justerbara och en manuell genomgång behövs för att se om alla behov av korsande objekt finns med, samt att där det behövs korrigera anläggningstypen. I arbetet med Värmlandsbanan har den manuella tolkningen gjort att ett antal järnvägsbroar bytts ut mot vägbroar för att passa bättre med den omgivande topografin och vissa broar har ersatts med parallell-vägar för att minska på antalet korsande objekt.
Efter detta manuella steg körs ett ”tool” som sträckindelar anläggningen. Detta genererar anläggningstyp för respektive segment (och i vissa fall delar av ett segment) som utgör underlag för verktygets beräkningar av kostnader och klimatpåverkan.
36
Släntutfall - rött = skärning, grönt = bankning.
Ett bra underlag för att se vilka fastigheter som berörs och vilka areor det handlar om.
8.4 Exempel Skattkärr
Detaljkartor över ett utsnitt ur en av delsträckorna vi-sar hur Geokalkyl möjliggör att belysa den föreslagna linjen ur många olika aspekter.
38
Södra landfästet bro över Säveln
70 m väst om Karlslundsgatan Södra landfästet
bro över Bråtsjön Västra landfästet
bro över Värmeln
Västra landfästet bro över Norsälven
Västra landfästet bro över Norsälven
Östra sidan av Länsväg 699 Hynboholm grustaget 70 m norr om grind “Edane V“ ca km 385+300 Nytorpen ca km 389+750 Arvika Spårgatan Solvik ca km 395+600 Alternativ
Tunnel under Högboda
Alternativ
Genom Kil C
Alternativ
Befintlig sträckning
Alternativ
Förbifart utanför Kil
Särskilt objekt Norsälven ny dsp-bro Alternativ Gryttomstunneln Alternativ Befintlig sträckning 0 1 2 3 4 5km
Geokalkyl dubbelspår Etappgräns
Alternativ sträckning
Geokalkyl tillkommande enkelspår
Schablonberäknat tillkommande enkelspår
Befintlig sträckning
Övriga befintliga trafikverksspår
Alternativ
Kurvrätning Stavnäs bron
39
Geokalkyl dubbelspår Etappgräns
Alternativ sträckning
Geokalkyl tillkommande enkelspår
Schablonberäknat tillkommande enkelspår
Befintlig sträckning
Övriga befintliga trafikverksspår
Alternativ
Kurvrätning Stavnäs bron Rv62 under bron
Våxnäs norr Säterivägen Skårenoret södra landfästet
Stavnäs bron Östervik östra änden av rakspåret GC-bro över jvg Södra landfästet Landfästet söder om Älvgatan Klingerud växel Hynboholm kraftledningen Kil S vid omformarstation
Västra brofästet Alternativ Spångaberget Alternativ Kurvrätning Alternativ
Råtorp längs befintlig bana
Alternativ
I2-skogen dubbelspår tunnel
Värmlandsbanan Kristinehamn - Kil
dubbelspårsutbyggnad
- Åtgärder (dubbelspår, enkelspår, befintlig)
- Geokalkyl resp. Schablonberäknad l
40