Självkritik - Finansiella rådgivare: en studie av faktorer som kan påverka en finansiell rådgiv

7. Slutsatser

7.5 Självkritik

Ett flertal saker hade kunnat göras för att öka studiens validitet. Studien har ett syfte som kan tyckas vara alltför brett att besvara med endast 34 enkätsvar.

Kritik kan riktas mot undersökningsmodellen, då det kan framkomma information som antyder att beståndsdelar i modellen inte passar in. Vi har dock utifrån den information vi hade vid modellens uppbyggnad argumenterat för varje beståndsdel i modellen

Ett problem var även att testa modellen empiriskt. Några beståndsdelar såsom legitimitet var svårt att mäta och därför gav sämre resultat, därför hamnade legitimitet lite i skymundan i analysen och slutsatserna.

Kritik kan även ges mot modellens faktoranalys och regressionsanalys. Faktoranalysen skapades även om många, såsom Hair et al. (2010), skriver att datamaterial i denna typ av studie inte är lämpligt för en faktoranalys. Vidare påvisade regressionsanalyserna resultat som kan ses som tvivelaktiga. Därför upprättades slutsatsen främst på material från analys av medelvärde och mönster i enkätsvaren. Eriksson et al. (2009) genomförde en liknande studie, vilket vi anser skapar mer reliabilitet till vår studie.

Den låga svarsgraden, vilket innebär en otydlighet i analysen gör att det inte kan skapas en generalisering av svaren.

Litteraturförteckning

Alvehus, J. (2012). 4 myter om professionella organisationer . Lund: Studentlitteratur . Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber

AB.

Alvesson, M., & Willmott, H. (2002). Identitiy regulation as organizational control:

Producing the appropriate individual. Journal of Management Studies, 620-644.

Anderson-Gough, F., Grey, C., & Robson, K. (2000). In the name of the client: The service ethic in two professional services firms . Human Relations, 1151-1174.

Andersson, L., & Bratteberg, J. (2000). Incitamentprogram - Belöningsformer för anställda – vinstdelning, optioner, försäkringar mm. Uddevalla: Björn Lundén Information AB.

Andrén, C.-J. (1997). Föreställningar om kunder - om hur personal i banker föreställer sig och agerar mot kunder. Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet: Gothenburg Research Institute .

Arvidsson, P. (2005). Styrning med belöningssystem - två fallstudier om effekter av belöningssystem. Stockholm: Erlanders Gotab.

Ashforth, B. E., & Mael, F. (1989). Social Identity Theory and the organization . Adademy of Managment , 20-39.

Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H. (2011). Den nya ekonomistyrningen. Malmö: Liber AB.

Barber, B. M., & Odean, T. (2001). Boys will be boys: Gender overconfidence, and common stock investment. The Quarterly Journal of Economics, 116, 261-292.

Binswanger, J., & Carman, K. G. (2012). How real people make long-term decisions: The case of retirement preparation. Journal of Economic Behavior & Organization, 81, 39-60.

Blacker, F. (1995). Knowledge, Knowledge work and organizations: An overview interpretation. Organization Studies, 16, 1021-1046.

Bolton, P., Freixas, X., & Shapiro, J. (2007). Conflicts of interest, information provision, and competition in the financial services industry. Journal of Financial Economics, 85, 297-330.

Bryman, A., & Bell, E. (2011). Business research methods. (Vol. 3). Oxford: Oxford University Press.

Byrne, A. (2007). Employee saving and investment decisions in defined contribution pensionplans; survey evidents from the UK. Financial Services Review, 16, 19-40.

Cain, D. M., Loewenstein, G., & Moore, D. A. (2005). The Dirt on Coming Clean: Perverse Effects of Disclosing Conflicts of Interest. Journal of Legal Studies, 34, 1-24.

Casali, G. L. (2011). Developing a Multidimensional Scale for Ethical Decision Making.

Journal of Business Ethics, 104, 485-497.

Clarkson, M. B. (1995). A stakeholder framework for analyzing and evaluating corporate social performance. Academy of Management Review, 20, 92-117.

Crofts, M. (den 10 Mars 2016). Dagens Nyheter. Hämtat från http://www.dn.se:

http://www.dn.se/ekonomi/sa-ska-privatpersoner-lattare-fa-ratt-mot-bankens-daliga-rad/

Cumming, D., Dannhauser, R., & Johan, S. (2015). Financial market misconduct and agency conflicts: A synthesis and future directions. Journal of Corporate Finance, 34, 150-168.

Deegan, C., & Unerman, J. (2011). Financial accounting theory. Berkshire: McGraw-HIll Education.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandbok - för småskaliga forskningsprojek inom samhällsvetenskaperna. (2:de upplaga). Lund: Studentlitteratur AB.

DiMaggio, P. J., & Powell, W. W. (1983). The iron cage revisited: institutional isomorphism and collective rationality in organization fields. American Sociological Review, 48, 147-160.

Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda - multivariat analys. Lund : Studentlitteratur AB.

Djurfeldt, G., Larsson, R., & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda:

Samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2:a uppl.). Lund:

Studentlittratur AB.

Eisenhardt, K. M. (1989). Agency Theory: An Assessment and Review. Academy of Management Review, 14, 57-74.

Ejvergård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur AB.

Eriksson, K., Persson, A. H., & Söderberg, I. (2009). Bankrådgivningsrelationen och rådgivningslagen. Stockholm, ISSN 1653-7335: Stockholm kungliga högskola, centrum för bank och finans.

Evetts, J. (2011). A new professionalism? Challenges and opportunities. Current Sociology, 406 – 422.

Feldman, M. S. (2000). Organizational routines as a source. Organizational science, 11, 611-629.

Freidson, E. (2001). Professionalism the third logic . Oxford: Blackwell Publishers.

Glass, A. (2007). Understanding generational differences for competitive success.

Industrial and Commercial Training, 39, 98-103.

Greve, J. (2014). Ekonomistyrning principer och praxis. (2:de uppl.9). Malmö:

Studentlitteratur AB.

Grey, C. (1998). On being a professional in a "Big six firm" . Accounting, organizations and society, 569-587.

Grönroos, C. (2008). Service management och marknadsföring: Kundorienterat ledarskap i service konkurrensen . Malmö: Liber AB.

Gummesson, E. (2002). Relationsmarknadsföring: från 4 P till 30 R. Malmö: Liber ekonomi.

Hackethal, A., Haliassos, M., & Jappelli, T. (2012). Financial advisors: A case of babysitters? Journal of Banking & Finance, 36, 509-524.

Hair, J. F., Black, W. C., & Babin, B. J. (2010). Multivariate Data Analysis: A Global Perspective. (7:de. uppl.). Upper Saddle River: NJ: Pearson Education.

Halek, M., & Eisenhauer, J. G. (2001). Demography of risk aversion. The Journal of Risn and Insurance, 64, 1-24.

Hansen, J.-I. C., & Leuty, M. E. (2012). Work values across generations. Journal of Career Assessment, 20, 34-52.

Harris, L. C. (2002). The emotional labour of barristers: An exploration of emotional labour by status professionals. Journal of Management Studies(39), 553-584.

Hartman, J. (2001). Grundad teori - teorigenerering på empirisk grund. Lund:

Studentlitteratur.

Hillman, A. J., & Keim, G. D. (2001). Shareholder value, stakeholder management, and social issues: What's the bottom line? Strategic Management Journal, 22, 125-139.

Holme, I. M., & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik - om kvalitativa och kvantitativa metoder. (2:de uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Inderst, R., & Ottaviani, M. (2012a). Financial advice. Journal of Economic Literature, 50, 494-512.

Inderst, R., & Ottaviani, M. (2012b). How (not) to pay for advice: A framework for consumer financial protection. Journal of Financial Economics, 105, 393-411.

Ivarsson, L. (2005). Vad betyder kundfokus?: en studie av närhet kompetens och teknik.

Karlstad: Universitetstryckeriet.

Johnson, D. M., Herrmann, A., & Huber, F. (2006). The Evolution of Loyalty Intentions.

Journal of MArketing, vol 70, nr 2, 122-132.

Kohn, A. (1993). For Best Results, Forget the Bonus. New York Times.

Korling, F. (2010). Rådgivningsansvar -särskilt avseende finansiell rådgivning och investeringsrådgivning. Stockholm: Jure Förlag AB.

Kotler, P., & Armstrong, G. (2012). Principles of marketing. Boston: Pearson Prentice Hall.

Körner, S., & Wahlgren, L. (2015). Statistiska metoder. (3:de uppl.). Lund:

Studentlitteratur AB.

Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. Gleerups Utbildning AB.

Lind, R. (2014). Vidga vetandet: En introduktion till samhällsvetenskaplig forskning . Lund: Studentlitteratur AB.

Ljungberg, A. &. (2012). Processbaserad verksamhetsutveckling. VARFÖR - VAD - HUR?

(2:de uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Maister, D. (2003). Managing The Professional Service Firm . London : Simon & Schuster UK Ltd.

Merchant, K. A., & Van der Stede, W. A. (2012). Management control systems-Performance measurement, evalution and incentives . (3:de uppl.). Essex: Pearson Education Limited.

Nofsinger, J. R., & Varma, A. (2007). How analytical is your financial advisor? Financial Services Review, 16, 245-260.

Nord, G., & Thorell, P. (2006). Intressekonflikter och finansiella marknader. Uppsala:

Iustus Förlag.

Nordenflycht, V. A. (2010). What is a professional service firm? Towards a theory and taxonomy of knowledge-intensive firms. Acadamy of Management Review, 155-174.

Pallant, J. (2013). SPSS survival manual: a step by step guide to data analysis using IBM SPSS. (5:de uppl.). Maidenhead: McGraw-Hill.

Parasuraman, A., Berry, L., & Zeithaml, V. (1991). Understanding Customer Expectations of Service. Sloan Management Review, 39-48.

Parasuraman, A., Zeithaml, V., & Berry, L. (1990). Delivering quality service: Balancing customer perceptions and expectations. USA: The Free Press.

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur AB.

Patel, R., & Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur.

Ross, S. A. (1973). The economic theory of agency: The principal's problem. American Ekonomic Assosiation, 63, 134-139.

Sah, S., & Lowenstein, G. (2012). More affected=More neglected: Amplifi cation of bias in advice to the unidentified and many. Social Psychological and Personality Science, 3, 365-372.

Samuelson, L. A. (2004). Controllerhandboken. Stockholm: Teknikföretagen:

Industrilitteratur.

Sappington, D. E. (1991). Incentives in principal-agent relationships. Journal of economic perspectives, 5, 45-66.

Saunders, M., Lewis, P., & Thornhill, A. (2012). Research methods for business students.

New york: Pearson Education Limited.

Schwart, J., Luce, M. F., & Ariley, D. (2011). Are consumers too trusting? The effects of relationships with expert advisers. Journal of Marketing Research, 48, 163-174.

Scott, R. W. (2008). Institutions and organizations. Ideas and Interests. Third Edition.

Thousand Oaks: California: Sage publications, Inc.

SOU. (2014:4). Det måste gå att lita på konsumentskyddet. Stockholm: Elanders Sverige AB.

SOU. (2015:2). Värdepappersmarknaden MiFID II och MiFIR. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Stendardi, E. J., Graham, J. F., & O'Reilly, M. (2006). The impact of gender on the personal financial planning process. Humanomics, 22, 223-238.

Suchman, M. C. (1995). Managing legitimacy: strategic and institutional approaches. The academy of management review, 20(3), 571-610.

SwedSec. (den 19 Mars 2016). Hämtat från Swedsec.se:

http://www.swedsec.se/tester/radgivare/licensieringstestet/

SwedSec. (den 4 Maj 2016). Hämtat från SwedSec.se: http://www.swedsec.se/om-swedsec/om-oss/swedsec-licensiering-ab/

Söderberg, I.-L. (2012a). Gender stereotyping in financial advisors ’ assessment of customers. Journal of Financial Services Marketing, 17, 259–272.

Söderberg, I.-L. (2012b). Financial advisory services: Exploring relationships between consumer and financial advisors. (Doktorsavhandling) Kungliga Tekniska Högskolan, Centrum för Bank och Finans.

Söderberg, I.-L. (2013). Relationships between advisor characteristics and consumer preceptions. International journal of Bank, 31, 147-166.

Söderberg, I.-L., Sallis, J. E., & Eriksson, K. (2014). The dark side of trust and the light side of working alliances in financial services. International Journal of Bank, 32, 245-263.

Tan, J., & Richard, L. (2015). An agency theory scale for financial services. Journal of Services Marketing, 29, 393-405.

Tse, T. (2011). Shareholder and stakeholder theory: after the financial crisis. Qualitative Research in Financial Markets, 3, 51-63.

Wallace, J. E. (1995 ). Organizational and professional commitment in professional and nonprofessional organiations. Administrative Science Quarterly , 228-255.

Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Webley, P. L., & Craig, M. (2001). Commitment among ethical investors: An experimental approach. Journal of Economic Psychology, 22, 27-42.

Bilaga 1 Intervjuguide

Vi intervjuade två finansiella rådgivare. Första rådgivare var en kvinna som är 29 år och arbetar på en bank (eftersom det är anonymt säg inte vilken bank). Kvinnan har magisterutbildningen inom redovisning samt SwedSec-licens i två år. Hennes jobberfarenhet inom yrket är tre år. Den andra rådgivare som intervjuades var en 34-årig man som arbetar i ett annat bankföretag. Han har också magisterutbildning och varit SwedSec-licensierad i fyra år. Hans jobberfarenhet inom yrket var 6 år. Nedan följer intervjuguiden och argument till varför vi valde att ställa frågorna, samt potentiella följdfrågor. Det var en semistrukturerad intervju som genomfördes.

Personlig information

- Berätta om Er själv.

(Följdfrågor: varför valde ni att arbeta som rådgivare? Vad har ni för utbildning? ) -Har ni licens från SwedSec eller liknande institut?

(Följdfrågor: Hur fick du den? Varför skaffade du den?)

Argument: Dessa frågor ställs för att få en överblick om respondenten.

Din roll som finansiell rådgivare

-Kan du berätta vad det innebär för dig att jobba som finansiell rådgivare?

(Följdfrågor: Hur ser du på din egen roll? Vad är syftet med rådgivningen?)

Argument: Detta är en öppen fråga, vi vill se vad respondenten anser är betydande för att arbeta som rådgivare, sedan specificerar vi med följdfrågor. Vi vill även fånga den professionella synen.

-Vilka arbetsuppgifter har ni gentemot kunder?

(följdfrågor: Vilket ansvar har du gentemot kunden? Vad förväntar sig kunden av en rådgivare? Vilka egenskaper ska en rådgivare ha från ett kundperspektiv? Vilket ansvar har ni gentemot kunden? Hur påverkar kunden Ert agerande?)

Argument: Denna fråga ställs för att utforska respondentens tankar kring kundens krav, d.v.s. det som i vår modell är kundvärdet.

-Kan du beskriva en vanlig rådgivningssituation och ditt agerande i den.

(Följdfrågor: Förklara processen, Påverkas rådgivningen av kunden? Påverkas den av arbetsgivaren? Vad påverkar rådgivningen?)

Argument: Denna fråga ställs för att veta hur rådgivarens process av rådgivning går till, vi kan härleda vilka faktorer som spelar roll i agerandet.

-Hur informeras kunder om intressekonflikter?

(Följdfrågor: Hur reagerar kunder vid intressekonflikter?)

Målsättning

-Beskriv er arbetsgivares förväntningar på er.

(Följdfrågor: Finns målsättningar och hur utrycks de?)

Argument: Denna fråga ställs för att veta om respondenten kan ange faktorer från arbetsgivaren som ställer krav på respondentens agerande.

-Hur tycker du målsättningarna påverkar dig?

(Följdfråga: varför, varför inte? Hur påverkar arbetsgivarens målsättningar Ert agerande?)

Argument: Denna fråga ställs för att se hur mycket målsättningar från arbetsgivaren påverkar rådgivaren.

-Finns det belöningssystem som är relaterade till förväntningarna?

(Följdfrågor: Har ni individuell eller gruppbelöning? Vad anser Ni om provision?

Påverkar provision kundförhållandet?)

Argument: Denna fråga ställs för att få respondentens version av belöningssystem och dess inverkan

Har ni hamnat i dilemma där kundens krav på rådgivning motverkar arbetsgivarens förväntningar?

(Följdfråga: Beskriv situationen?)

Argument: Denna fråga ställs för att utreda om respondenten upplever att kunden har krav som motsäger de förväntningar som arbetsgivaren har på rådgivaren.

SwedSec

87 -Vad innebär licensiering för Er som rådgivare?

(Följdfråga: Påverkar det Ert agerande? Hur påverkar kraven som licensierad dig?) -Vad anser kunden och arbetsgivaren om Er som licensierad?

(Följdfråga: Påverkar det trovärdigheten ur kundensperspektiv? Ställs det mer krav från arbetsgivaren? Ställs det mer krav från kunden?)

Argument: Dessa frågor ställs för att veta hur licensiering kan påverka agerandet och dess effekt.

Mer om rådgivning

-Vilka förväntningar har kunden på sin rådgivare?

(Följdfråga: Varför anlitar de en rådgivare? Förväntar de sig lojalitet, pålitlighet, avkastning osv? Hur påverkas dessa av intressekonflikten till arbetsgivaren?)

Argument: vi kommer specialisera oss på frågor gällande kunden om respondenten ej har besvarat de tidigare.

-Hur ofta har kunder rätt uppfattning/förståelse om de finansiella råden Ni ger dem?

(Följdfrågor: Varför tror ni att kunder har annorlunda uppfattning? Vad tror ni om kunders uppfattning gällande provision?)

-Anser Ni att kunder har rimliga förväntningar på Er som finansiell rådgivning?

(Följdfråga: Kan ni leva upp till förväntningarna? Varför, varför inte?)

Argument: Här förtydligas vad respondenten anser kunden förväntar sig, samt om rådgivare kan leva upp till förväntningarna.

Bilaga 2 Följebrev

Hej!

Med tanke på din position som finansiell rådgivare, inbjuder vi Er att medverka i en kort enkätundersökning. I Sverige debatteras det över den finansiella rådgivarens situation.

Både massmedia och lagstiftare har åsikter om rådgivaren, men få bryr sig om att utröna hur rådgivare tänker och agerar i rådgivningssituationen. Vårt arbete, där vi ber dig medverka med din erfarenhet, har till syfte att förklara rådgivarens agerande utifrån sin professionalism och sin plats i företaget och inför kunden.

För att besvara enkäten ska Ni klicka på länken som återfinns längre ner. Enkäten tar ungefär 4-5 minuter att besvara och består av ”instämmer-instämmer inte” frågor på en sjugradig skala, samt en rangordningsfråga på slutet. Informationen kommer att behandlas enligt forskningsetiska riktlinjer, vilket innebär att all data aggregeras så att ingen individ eller företag kan identifieras.

Som tack för att Ni har deltagit har Ni möjlighet att vid enkätens slut be om att få ta del av studiens resultat, vilket vi hoppas finns i Ert intresse. Vi är tacksamma om Ni besvarar enkäten!

Klicka på länken nedanför för att besvara enkäten.

https://www.webbenkater.com/s/31359fd

Vi hoppas Ni vill besvara enkäten innan 11 Maj Tack på Förhand!

Med vänliga hälsningar Per Granberg & Tung Dang,

Vid frågor kan Ni kontakta oss på följande sätt.

Mejl: per.tung.uppsats@outlook.com

Telefonnummer: XXXXXXXX (Borttaget för anonymiteten i uppsatsen)

Bilaga 3 Påminnelse följebrev

Hej!

Vi har tidigare kontakta Er gällande vår undersökning på dig som finansiell rådgivare. Med tanke på din position som finansiell rådgivare, inbjuder vi Er att medverka i en kort enkätundersökning. I Sverige debatteras det över den finansiella rådgivarens situation.

Som tack för att Ni har deltagit har Ni möjlighet att vid enkätens slut be om att få ta del av studiens resultat, vilket vi hoppas finns i Ert intresse. Vi är tacksamma om Ni besvarar enkäten!

Klicka på länken nedanför för att besvara enkäten.

https://www.webbenkater.com/s/31359fd

Ert svar betyder mycket för oss! Denna enkät är öppen fram till den 11:e Maj Tack i förhand!

Med vänliga hälsningar Per Granberg & Tung Dang,

Vid frågor kan Ni kontakta oss på följande sätt.

Mejl: per.tung.uppsats@outlook.com

Telefonnummer: XXXXXXXX (Borttaget för anonymiteten i uppsatsen)

3. Hur många år har du jobbat som finansiell rådgivare?

4. Vad är din utbildningsnivå?

 Grundskola

 Gymnasium

 Kandidatexamen

 Magisterexamen

 Masterexamen eller högre 5. Vad är din ersättnings struktur?

 Endast fastlön

 Endast provisionsbaserad lön

 Blandning mellan fast lön och provisionsbaserad lön 6. Har du SwedSec-licens?

8. Kryssa till vilken grad de här påstående överensstämmer med din åsikt som finansiell rådgivare (1-instämmer inte alls, 7- instämmer helt)

 Jag är tydlig med att förklara för kunden varför produkten jag rekommenderar är anpassad efter kundens individuella mål

 En långvarig kundrelation ökar min vilja att ge bättre rekommendationer till kunder

 Jag känner mig ofta pressad att sälja företagets prdukter

 Min arbetsgivare betonar betydelsen av att upprätthålla förtroendet för företagets intressenter, t.ex. kunder, Finansinspektionen, samhället

 Syftet med min rådgivning är att sälja företagets produkter

 Vid kundkontakt arbetar jag för att ge kunden känslan av att deras ekonomiska avkastning kan bli bra

 Jag arbetar för att få en grundlig förståelse om mina kunders finansiella mål med rådgivning

 Företagets belöningssystem påverkar mina rekommendationer till kunder

 Det är viktigt för mig att kunder tydligt förstår vad ”incitament vid rådgivning” innebär

 Min arbetsgivare låter mig ha frihet att själv bestämma vilka produkter jag rekommenderar till kunder

 När jag har kundkontakt är jag intresserad av att vad min kund har för övriga intressen t.ex mat, sport, hobby

In document Finansiella rådgivare: en studie av faktorer som kan påverka en finansiell rådgivare (Page 86-99)