8 Analys av resultat
10.1 Självkritik vid utförande
Vi har i analysen av våra hypoteser tagit upp att vi inte kan uttala oss om korrelation eftersom genomförda korrelationstester visade på signifikans ,000. Vi har ändå valt att verifiera hypotes 2 och 3 vilket kallas för ett typ 1-fel (Sundell, 2012, 11 november). Typ 1-fel innebär att man dragit en slutsats om att det finns en skillnad mellan de tre dimensionerna, vilket vi gjort utifrån vårt resultat, dock kan vi inte uttala oss om denna skillnaden är en korrelation eller en slump. Vad det här beror på vet vi inte. Vi
spekulerar i att det kan ha att göra med vårt kodschema eller sättet vi har kodat eller tolkat på.
När det kommer till hypotes 1 har vi gjort ett så kallat typ 2-fel som innebär att man drar en slutsats om att det inte finns en skillnad när det i själva verket finns en signifikant skillnad (Sundell, 2012, 11 november). Det här grundar vi genom att vårt korrelationstest för hypotes 1 visade på signifikans ,011 med en positiv korrelation på ,050 (se bilaga B) mellan pathos och antalet följare medan vårt resultat pekade på att så inte var fallet. Vi tror det här beror på att Falkenbergs FF och Östersunds SK gav oss ett skevt resultat och på att vi eventuellt skulle kunnat formulera hypotes 1 annorlunda. När vi formulerade hypotes 1 tänkte vi att det skulle vara rättvist att undersöka den
procentuella andelen meddelanden med pathos för varje klubb istället för att se till antalet meddelanden med pathos. Det som blev ett problem var att just Falkenbergs FF och Östersunds FK publicerade så få meddelanden att deras meddelanden med pathos utgjorde en väldigt stor procentuell andel av de publicerade medelandena. För att få ett tillförlitligt resultat hade det krävts att vi analyserat fler meddelanden från en handfull klubbar, men framförallt från de två klubbarna.
Referenser
Alasem, A. (2015). e-Government on Twitter: The use of Twitter by the Saudi Authorities. Electronic Journal of e-Government, 13(1), 67-73.
Albarran, A.B. (2013). Management of Electronic and Digital Media. Wadsworth: Cengage Learning.
Aman, S., & Szpakowicz, S. (2007, september 3-7). Identifying Expressions of Emotion in Text. Paper presenterat på 10th International Conference: TSD 2007, Pilsen,
Tjeckien. doi: 10.1007/978-3-540-74628-7_27
Andersen, P.H. (2001). Relationship development and marketing communication: an integrative model. Journal of Business & Industrial Marketing, 16(3), 167-183.
Ang, L. (2010). Community relationship management and social media. Journal of Database Marketing & Customer Strategy Management, 18(1), 31-38. doi:
10.1057/dbm.2011.3
Aristoteles. (2012). Retoriken. (J. Akujärvi, Övers. 1:a uppl.). Ödåkra: Retorikförlaget AB. (Originalarbete publicerat u.å.)
Auger, G.A. (2014). Rhetorical framing: examining the message structure of nonprofit organizations on Twitter. International Journal of Nonprofit and Voluntary Sector Marketing, 19(4), 239-249. doi: 10.1002/nvsm.1499
Broom, G.M., Casey, S., & Ritchey, J. (1997). Toward a Concept and Theory of Organization-Public Relationships. Journal of Public Relations Research, 9(2), 83-98. doi: 10.1207/s1532754xjprr0902_01
Broom, G.M., Casey, S., & Ritchey, J. (2000). Concepts and theory of organization-public relationships. In J.A Ledingham & S.D. Bruning (Eds.), Public relations as relationship management: A relational approach to the study and practice of public relations (3-22). Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum
Bruning, S.D., & Ledingham, J.A. (1999). Relationships between organizations and publics: Development of a multi-dimensional organization-public relationship scale. Public Relations Review. 25(2), 157-170. Doi: 10.1016/S0363-8111(99)80160-X
Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.
Brynolf, H. (2015). Twittercencus 2015. Hämtad 6 april, 2016, från Intellecta Corporate, http://twittercensus.se/graph2015/
Carvalho, P., Sarmento, L., Silva, M.J., & de Oliveira, E. (2009, 2-6 november). Clues for detecting irony in user-generated contents. I M. Jiang, & B. Yu. Proceedings of the
1st international CIKM workshop on Topic-sentiment analysis for mass opinion. Paper
presenterat på CIKM '09 Conference on Information and Knowledge Management, Hong Kong, Kina (53-56). New York, USA: ACM
Derks, D., Fischer, A.H., & Bos, A.E.R. (2008). The role of emotion in computer-mediated communication: A review. Computers in human behavior, 24(3), 766-785. doi: 10.1016/j.chb.2007.04.004
Dima, T. (2015). European Clubs Football Industri. Is Digital Reach Better Correlated With Sports Or Financial Performance? The Romanian Economic Journal, 18(55), 117-127.
Ekengren, A.M., & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok – hur du lyckas med din uppsats. Lund: Studentlitteratur AB.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts Juridik AB.
Falkheimer, J. (2001). Medier och kommunikation - en introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.
Falkheimer, J., & Heide, M. (2014). Strategisk kommunikation: En introduktion. Lund: Studentlitteratur AB.
Findahl, O., & Davidsson, P. (2015). Svenskarna och internet - 2015 års undersökning av svenska folkets internetvanor. Stockholm: iis.se
Fisher, R.J., & Wakefield, K. (1998). Factors leading to group identification: A field study of winners and losers. Psychology & Marketing, 15(1), 23-40.
Gibbs, C., O’Reilly, N., & Brunette, M. (2014). Professional Team Sport and Twitter: Gratifications Sought and Obtained by Followers. International Journal of Sport Communication, 7(2), 188-213. doi: 10.1123/IJSC.2014-0005
Grandjean, M. (2016). A social network analysis of Twitter: Mapping the digital humanities community. Cogent Arts & Humanities, 3(1). doi:
10.1080/23311983.2016.1171458
Hallahan, K., Holtzhausen, D., Van Ruler, B., Verčič, D., & Sriramesh, K. (2007) Defining Strategic Communication. International Journal of Strategic Communication, 1(1), 3-35. doi: 10.1080/15531180701285244
Halliday, J. (2013, 13 september). How Twitter became a beating pulse of global news. The Guardian. Hämtad 2016-04-03 från
http://www.theguardian.com/technology/2013/sep/13/twitter-rise-pulse-global-news
Hanna. (2014, 12 november). “Vi når bredare på Twitter än Facebook” [Blogginlägg]. Hämtad från http://www.kreafonbloggen.se/2014/11/12/vi-nar-bredare-pa-twitter-an-facebook/
Haythornthwaite, C. (1996). Social Network Analysis: An Approach and Technique for the Study of Information Exchange. Library & Information Science Research, 18(4), 323-342. doi: doi:10.1016/S0740-8188(96)90003-1
Heide, M., Johansson, C., & Simonsson, C. (2012). Kommunikation i organisationer. Malmö: Liber AB.
Heere, B., & James, J.D. (2007). Sports Teams and Their Communities: Examining the Influence of External Group Identities on Team Identity. Journal of Sport Management, 21(3), 319-337.
Holmgren Caicedo, M. (2009). Retorik. Malmö: Liber AB
Hyde, A., Linksvayer, M., kanarinka, Mandiberg, M., Peirano, M., Tarka, S., Taylor, A., Toner, A., & Zer-Aviv, M. (2012). What is collaboration anyway?. In M. Mandiberg (Ed.), Social media reader (s. 53-71). New York: New York University Press.
Hägg, A. (2013). 51 %-regeln: Vad innebär den egentligen?. Hämtad 2016-28-03, från
http://www.karnan.nu/51-regeln-vad-innebar-den-egentligen/
Johannesson, K. (2008). Retorik eller konsten att övertyga. Stockholm: Norstedts.
Kaplan, A.M., & Haenlein, M. (2010). Users of the world, unite! The challenges and opportunities of Social Media. Business Horizons, 53(1), 59-68. doi:
10.1016/j.bushor.2009.09.003
Ki, E-J., Kim, J-N., & Ledingham, J.A. (2015). Public Relations As Relationship Management. New York: Routledge.
Kreafonbloggen. (2013, 22 januari). Forskning i sociala medier väcker etiska frågor [Blogginlägg]. Hämtad från http://www.kreafonbloggen.se/2013/01/22/forskning-i-sociala-medier-vacker-etiska-fragor/
Kwak, H., Lee, C., Park, H., & Moon, S. (2010, April). What is Twitter, a social network or a news media? Paper presented at the 19th International World Wide Web (WWW) Conference, Raleigh, NC.
Ledingham, J.A., & Bruning, S.D. (1998). Relationship Management in Public Relations: Dimensions of an Organization-Public Relationship. Public Relations Review, 24(1), 55-65. doi: 10.1016/S0363-8111(98)80020-9
http://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/sverige/allsvenskan/aik/article16571842.a b
Lee, S.M. (1971). An Empirical Analysis of Organizational Identification. Academy of Management Journal, 14(2), 213-226. doi: 10.2307/255308
Lovejoy, K., & Saxton, G. (2012). Information, Community, and Action: How Nonprofit Organizations Use Social Media. Journal of Computer-Mediated Communication, 17(3), 337-353.
Mannberg-Zackari, C. (2012, 5 december). Studie av bloggar väcker etiska frågor. Curie. Hämtad 2016-04-04 från http://www.tidningencurie.se/22/nyheter/nyheter/2012-12-05-studie-av-bloggar-vacker-etiska-fragor.html
McKee, H.A., & Porter, J.E. (2009) The ethics of internet research: A rhetorical, casebased process. New York: Peter Lang Publications.
McQuail, D. (2010). McQuail’s Mass Communication Theory. London: SAGE Publications Ltd.
Mortazavi, S. (2011). Piratpartiet + sociala medier = Sant?. I M. Nilsson (Red.), Sociala? Medier? En antologi om en ny tid (s. 57-67). Malmö: Manifesto. Nationalencyklopedin [NE]. (2016). Envägskommunikation. Tillgänglig:
http://www.ne.se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/env%C3%A4gskommunikat ion
O’Shea, M., & Alonso, A. D. (2013). Fan moderation of professional sports organisations’ social media content: strategic brilliance or pending disaster?. International Journal of Web Based Communitites, 9(4), 554-570. doi: 10.1504/IJWBC.2013.057219
Phillips, D. (2006). Towards relationship management: Public relations at the core of organisational development. Journal of Communication Management, 10(2), 211-226. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1108/13632540610664751
Poblet, M., & Casanovas, P. (2007). Emotions in ODR. International Review of Law, Computers & Technology, 21(2), 145-156. doi: 10.1080/13600860701492146
Rimkuniene, D., & Zinkeviciute, V. (2014). Social media in communivation of temporary organisations: role, needs, strategic perspective. Journal of Business Economics and Management, 15(5), 899-914. doi: 10.3846/16111699.2014.938360 Scott, O.K.M., & Stanway, A.R. (2015). Tweeting the Lecture: How Social Media Can Increase Student Engagement in Higher Education. Sport Management Education Journal, 9(2), 91-101. doi: 10.1123/SMEJ.2014-0038
Shani, D. (1997). A framework for implementing relationship marketing in the sport industry. Sport Marketing Quarterly, 6(2), 9-15.
Smith, B.G., & Gallicano, T.D. (2015). Terms of engagement: Analyzing public engagement with organizations through social media. Computers in Human Behavior, 53, 82-90. doi: 10.1016/j.chb.2015.05.060
Smith, C.R. (2016). Constructing a Neo-Romantic Rhetorical Theory. Western Journal of Communication, 80(2), 220-237. doi: 10.1080/10570314.2015.1137102
Stieglitz, S., & Dang-Xuan, L. (2013). Emotions and Information Diffusion in Social Media: Sentiment of Microblogs and Sharing Behavior. Journal os Management Information Systems, 29(4), 217-248. doi: 10.2753/MIS0742-1222290408 Strauß, N., Kruikemeier, S. van der Meulen, H., & van Noort, G. (2015). Digital diplomacy in GCC countries: Strategic communication of Western embassies on
Twitter. Government Information Quarterly, 32(4), 369-379. doi: 10.1016/j.giq.2015.08.001
Sublet, V., Spring, C., & Howard, J. (2011). Does Social Media Improve
Communication? Evaluating the NIOSH Science Blog. American Journal of Industrial Medicine, 54(5), 384-394. doi: 10.1002/ajim.20921
Sundell, A. (2012, 11 november). Guide: Statistisk “power” och urvalsstorlek i experimentell design [Blogginlägg]. Hämtad från
https://spssakuten.wordpress.com/2012/11/11/guide-statistisk-power-och-urvalsstorlek-i-experimentell-design/
Svedmark, E. (2012). Att skydda individen från skada: En forskningsetisk balansakt. I H. Kalman & V. Lövgren (Red), Etiska dilemman: forskningsdeltagande, samtycke och utsatthet (s.101-113). Malmö: Gleerups.
Twitter. (2016a). The Twitter Glossary. Hämtad 2016-05-12, från
https://support.twitter.com/articles/166337#
Twitter. (2016b). Posting a Tweet. Hämtad 2016-05-12, från
https://support.twitter.com/articles/15367#
Twitter. (2016c). Retweeting another Tweet. Hämtad 2016-05-12, från
https://support.twitter.com/articles/20169873#
Twitter. (2016d). Liking a Tweet. Hämtad 2016-05-12, från
https://support.twitter.com/articles/20169874#
Twitter. (2016e). Företaget. Hämtad 2016-04-03, från
https://about.twitter.com/sv/company
Two-way communication. (2015, 31 augusti). I Wikipedia. Hämtad 2016-05-15,
Valentini, C. (2007). Global versus cultural approaches in public relationship management: The case of the European Union. Journal of Communication Management, 11(2). 117-133. doi:
http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1108/13632540710747352
van der Wurff, R. (2008). The Impact of The Internet on Media Content. In L. Küng, R.G. Picard & R. Towse (Ed.). The Internet and The Mass Media (s. 65-85). London: SAGE Publications Ltd.
Verhoeven, P., Zerfaß, A., & Tench, R. (2011). Strategic orientation of communication professionals in Europe. International Journal of Strategic Communication, 5(2), 95-117.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wang, Y., & Zhou, S. (2015). How Do Sports Organizations Use Social Media to Build Relationships? A Content Analysis of NBA Clubs’ Twitter Use. International Journal of Sports Communication. 8(2), 133-148. doi: 10.1123/IJSC.2014-0083
Wasserman, S. & Faust, K. (1994). Social network analysis: methods and applications. Cambridge: Cambridge University Press.
Zerfaß, A., & Huck, S. (2007). Innovation, communication, and leadership: New developments in strategic communication. International Journal of Strategic Communication, 1(2), 107-122. doi: 10.1080/15531180701298908
Åblad, L. (2011). Sociala nätverk i en digital värld. I M. Nilsson (Red.), Sociala? Medier? En antologi om en ny tid (s. 11-23). Malmö: Manifesto.