• No results found

Självkritik

Arbetets storlek är för litet för att dra några större slutsatser eller för att få ihop någon slags statistiska data.

Vid sammanställningen av svaren till intervjufrågorna märkte vi att vissa frågor kunde formulerats bättre och att vi lämnat ett större utrymme för följdfrågor och förtydligande av svaren. En sak som skulle kunnat framgå bättre är hur dessa elever hade för förväntning på sin matematikinlärning innan det började på Komvux. Även att vi kommer ut som lärarstudenter påverkar också intervjuerna, det kan finnas en vilja att vara till lags och svara rätt från de studerandes sida. Det kan också vara så att det bara de som är positivt inställda som väljer att delat i intervjun då det är lärare som håller i den. Självklart är man som blivande lärare också väldigt färgad i det man läser och ser. Det är lätt att man på det sättet sållar bort saker som är av betydelse.

En erfarenhet vi tar med oss är att vid ett arbete av den här storleken tror vi det kan vara bättre att avgränsa sig mer. Att välja ett mindre område och fördjupa sig ytterligare inom det, för att få ett tydligare resultat. Att vi var två kan både vara positiv och negativ. Det kan innebära att vi har två olika syner vilket gör det lättare att se flera perspektiv, det kan också innebära att vi båda bekräftar varandras syn så att det blir mer trovärdigt i våra ögon.

Litteraturen är det lätt att den bara riktar in sig på det vi vill bevisa och inte ger utrymme för annan information. Vi tror dock att vi har försökt vara öppna för att ta emot den information som varit relevant. Det samma gäller på att vi till stor del har litteratur som har bearbetaretat forskningen och inte själva ursprungsartiklarna eller uppsatserna. Detta leder till att det kunskap kan falla bort på vägen eller att den omskrivs på ett sätt som inte var tanken från forskaren. Detta gör att det blir mindre säkerhet i våra resultat och även i våra källor. Det är något som vi borde har varit bättre på att gå tillbaka och hitta ursprunget i stället för att lita på en författare till en bok.

Även den tid som har gått mellan att uppsatsen påbörjades och till dess komplettering gjordes är något som bör tas upp. Kompletteringen borde ha slutförts mer skyndsamt.

Källförteckning

Adler, B. (2001). Vad är dyskalkyli? : [en bok om matematiksvårigheter] : [orsaker, diagnos

och hjälp] (1. uppl.. ed.). Höllviken: NU-förl.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur

Beckne, R. (1995). Studieavbrott i svensk skola : En uppföljningsstudie av en årskull elever

från 10-26 års ålder = [Dropouts in the Swedish school] : [a follow-up study of an age group of students from 10-26 years of age] (Studies in educational sciences, 2). Stockholm: HLS.

Butterworth, B. (2000). Den matematiska människan: Om vår medfödda förmåga att räkna -

och om siffrornas roll i vår kultur och historia. Stockholm: Wahlström & Widstrand.

Boaler, J., & Trägårdh, E. (2011). Elefanten i klassrummet: Att hjälpa elever till ett lustfyllt

lärande i matematik (1. uppl.. ed.). Stockholm: Liber

Dahl, H. & Gren, M. (2016) Skiftande attityd och motivation vid arbetet med matematik. Malmö: Malmö Högskola

Denscombe, M. (2000). Forskningshandboken : För småskaliga forskningsprojekt inom

samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Gustafsson, Mouwitz, & Mouwitz, Lars. (2002). Vuxna och matematik : Ett livsviktigt

ämne (NCM-rapport, 2002:3). Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning,

Göteborgs univ.

Gifford, S., & Rockliffe, F. (2012). Mathematics difficulties: Does one approach fit all? Research in Mathematics Education, 14(1), 1-15.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur

Imsen, G. (2000). Elevens värld : Introduktion till pedagogisk psykologi (3., [uppdaterade och utvidgade] uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Imsen, G., Almqvist, I., & Johansson, J. (1999). Lärarens värld : Introduktion till allmän

didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skolan och behandling. (Forskning i

fokus, nr. 19) Kalmar: Myndigheten för skolutveckling

Kant, J. (2011) Yrke: Lärare – om alla elevers rätt till kunskap. Optimal, Sundbyberg. Karabudak, B. & Basli, E. ( 2013) Motivation till matematik – En studie om hur några elever

resonerar kring sina mål och lärarens insatser till motivation. Examensarbete,

Karlsson, N & Kilborn, W. (2015) Konkretisering och undervisning i matematik –

Matematikdidaktik för lärare. Studentlitteratur, Lund

Latterell, C.M. & Wilson, J.L. (2016). Stories about math: An analysis of students’

mathematical autobiographies. International Journal of Research in Education and Science

(IJRES), 2(2), 279-285.

Lennerstad, H., & Ljungblad, A. (2012). Matematik och respekt - i praktiken (1. uppl.. ed.). Stockholm: Liber.

Löwing, M. (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. Acta Universitatis Gothoburgensis, Göteborg

Moghaddam, M., Nilsson, S., & Stankiewicz, O. (2000) Matematikk & undervisning (pp. 53-

61) Århus: Clemenstrykkeriet

Muller M., Yankelewitz, D. & Maher C. (2011) Sense Making as Motivation in Doing

Mathematics: Results from Two Studies. The Mathematics Educator 2011, Vol. 20, No. 2, 33–

43

Skolverket. (2011). Lesson study och learning study samt IKT i matematikundervisningen :

En utvärdering av matematiksatsningen (Skolverkets rapport, 367). Stockholm: Skolverket :

Fritze [distributör].

Skolverket (2003). Lusten att lära- med focus på matematik – nationella

kvalitetsgranskningar. 2001-2002. Örebro : db grafiska.

Skolverket. (2013). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket : Fritze [distributör].

Skolverket (2012) Läroplan för vuxenutbildningen 2012. Stockholm: Skolverket : Fritze SOU 2004:97. Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Betänkande av matematikdelegationen. Stockholm 2004

Stadler, E. (2007) Lärarrollen – att undervisa i matematik. I Holmstrand, L. (red.),

Lärarrollen – tankar från forskningcirklar. (pp. 25-31) Rapporter från Växjö universitet nr

3/2007

Take, Y. (2015) Participation in municipal adult education in Sweden. – Why and how is the

second chans taken? Göteborg: Göteborgs universitet Department of education and special

education.

Internet

[1] Kommunal vuxenutbildning (Komvux), 2005-05-20. Skolverket

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&skolform=32&inf

otyp=2&id=32

[2] Gymnasiekursplan för matematik, 2008-05-20. Skolverket

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=8&skolfo

rm=21&id=MA&extraId=

[3]Matematik, 2017-05-19. Skolverket https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och- program/subject.htm?subjectCode=MAT&lang=sv&tos=gy

[4] Gymnasiekursplan för matematik, 2008-05-20. Skolverket

http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?sprak=SV&ar=0708&infotyp=8&skolform=21&id =MA&extraId=

[5] Motivation en viktig nyckel till elevers skolframgång, 2017-05-14. Skolverket

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-larande/motivation- en-viktig-nyckel-till-elevers-skolframgang-1.230660

Bilaga 1

Related documents