Den etnografiska metoden som har använts har bestått av observationer och informella samtal, vilka har varit tidskrävande att genomföra. Observatörerna är väl medvetna om att det skett viktiga sociala processer i klassrummen som kan ha förbisetts. En orsak till det är att det är att det är svårt för en observatör att i en och samma stund fokusera på uppemot trettio personer samtidigt. Inledningsvis var det svårt att hitta en bra teknik för att observera och samtidigt anteckna observationerna. En svaghet i studien är att den genomförts av två olika observatörer som uppmärksammar olika företeelser och tolkar företeelserna på olika sätt.
Observatörernas förkunskap måste tas med i beräkning, då deras förutfattade meningar om det troliga utfallet för studien fanns redan initialt. De förutfattade meningarna byggde på att förväntningar fanns om att stora skillnader skulle kunna utläsas mellan skolorna. Ett neutralt förhållningssätt i materialbearbetningen har eftersträvats för att inte låta de personliga förutfattade meningarna påverka slutresultatet. Tidsperioden för observationerna var två veckor, vilket gav mycket material men dock en begränsad möjlighet till att se större relevanta mönster i klassrummen. Det hade varit intressant att ha en längre observationsperiod då beteendemönster kunde urskiljas mot slutet av observationsperioden. En orsak kan vara att lärarna började vänja sig vid observatörernas närvaro efter en tid och släppte då sina fasader. I efterhand hade det varit intressant att kunna få underlag för att jämföra hur eleverna ligger till i exempelvis ett läsutvecklingsschema, då detta skulle kunna användas för att ge en
fingervisning av hur elevernas kunskaper ser ut som en del av deras humankapital.
Ytterligare en aspekt som måste tas i beaktning för resultaten är att det saknas information om vilken inverkan lärarna har haft på eleverna sedan skolstarten. Dessutom var eleverna inte jämnåriga, eleverna på skola ett gick i årskurs 2 medan eleverna på skolan två gick i årskurs 3, vilket leder till att direkta jämförelser mellan elevernas kunskaper inte kan göras.
6.5
Avslutande reflektioner
Det är viktigt att ha i åtanke att formandet av humankapital är en livslång process av lärande. Skoltiden är en relativt kort period i individernas liv, det livslånga lärandet fortsätter givetvis efter skoltidens slut. Oavsett vilka erfarenheter individerna får med sig från skoltiden finns det utrymme för att humankapitalet ska kunna utvecklas. Studien har påvisat att det finns stora skillnader i humankapitalöverföringen i skolorna, vilket är viktigt att belysa för att förstå den problematik som finns i hur det svenska utbildningssystemet är utformat. Skolans uttalade mål
53
om att individanpassa skolgången har en begränsad räckvidd på grund av begränsade resurser och stora barngrupper. Dessutom har eleverna olika erfarenheter med sig redan innan skolan, vilket ger dem olika startpunkter i kunskapsutvecklingen. De elever som avslutar skolan med ett sämre utvecklat humankapital kommer troligen att få arbeta hårdare än de med ett bättre utvecklat humankapital, om de strävar efter yrken av akademisk karaktär som har en hög kravbild. Studien har visat på skillnader i hur lärare formar elevers humankapital, alla aspekter har inte undersökts och studien gör inte anspråk på att täcka in alla de tänkbara delar som kan påverka humankapitalets utveckling. Slutsatsen är dock solklar, alla elever har inte samma förutsättningar. De kan inte stöpas i samma form!
54
REFERENSER
Bourdieu. P, Passeron. J (1970). Moderna klassiker. Lund: Arkiv förlag Bourdieu. P (1994). Praktiskt förnuft. Göteborg: Daidalos AB
Broady, D. (2007). Trettio år efteråt – ett återbesök hos den dolda läroplanen. Kritisk
utbildningstidsskrift nr. 127, 7-12. Hämtad den 18 mars 2016 från:
http://krut.a.se/pdf/Krut_127.low.pdf
Bryman A, (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB
Coleman, J. S. (1988). Social Capital in the Creation of Human Capital. American Journal of
Sociology, 95-120. Hämtad den 28 februari 2016 från:
http://www.jstor.org/stable/2780243
Creswell W, J. (2007) Qualitative Inquiry & Research Design: Choosing Among Five
Approaches. Thousand Oaks: Sage Publications.
Esiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Wängnerud, L. (2012) Metodpraktikan. Stockholm: Norstedts juridik.
Eriksson, A. (2009) Om teori och praktik i lärarutbildning. Göteborg: Göteborgs universitet Acta Universitatis gothoburgensis.
Fevre, R., Rees, G., Gorard, S. (2006) Some Sociological Alternatives to Human Capital Theory and their Implications for Research on Post-Compulsory Education and Training.
Journal of Education and Work, 12:2, s.117-140. Hämtad 3 mars 2016 från:
http://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/1363908990120201
Hultkrantz, L. (2015). Att utvärdera sociala investeringar. Stockholm: SNS förlag. Idvall. M, Schoug. F (2003). Kunskapssamhällets marknad. Lund: Studentlitteratur Jackson, C. (2014) Three Essays on the Role of Teacher Working Conditions in Shaping
Human Capital. Doctoral thesis in Philosophy. College Park: Faculty of the Graduate
School of the University of Maryland, College Park. Hämtad den 21 mars 2016 från:
http://hdl.handle.net/1903/15183
Jennings, J.L., DiPrete, T.A. (2010). Teacher Effects on Social and Behavioral Skills in Early Elementary School. Sociology of Education, 83(2), 135-159. Hämtad den 18 mars 2016 från: http://www.jstor.org/stable/25677188
Kullberg, B. (2014) Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Kvist, J. (2013). The post-crisis European social model: developing or dismantling social investments? Journal of International and Comparative Social Policy. s. 91-107. Hämtad den 3 mars 2016 från:
55
McCrory Calarco, J. (2014) Coached for the Classrooms: Parents' Cultural Transmission and Children's Reproduction of Educational Inequalities. American Sociological Review 2014. Vol. 79(5) s. 1015-1037. Hämtad den 9 mars 2016 från:
http://asr.sagepub.com/content/early/2014/08/22/0003122414546931
Midouhas, E, Kuang, Ye, Flouri, Eirini (2014) Neighborhood human capital and development of children’s emotional and behavioral problems: The mediating role of parenting and schools. Health and Place 27 (2014) s.155-161 Hämtad 2016-03-29 från:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24607874
Murchison, J, M. (1973) Ethnography essentials: designing, conducting, and presenting your
research. San Francisco: Jossey-Bass
Nilsson, I., Ackerby, S., Orrevad, H., Bokström, T. (2012). Värdet av en god uppväxt, sociala
investeringar för framtidens välfärd. Stockholm: Sverige Kommuner och Landsting.
Hämtad den 1 mars 2016 från: http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7164-810-
5.pdf
OECD (2007) OECD Insights Human Capital: How What You Know Shapes Your Life. Paris: OECD Hämtat den 28 mars 2016 från: http://www.oecd-
ilibrary.org/docserver/download/0107101e.pdf?expires=1463955071&id=id&accname=g uest&checksum=6BE2DAF7C6BF10600DC6DF3472DA68C9
Parcel, L., Dufur, M. (2001) Capital at Home and at School: Effects on Child Social Adjustment
Journal of Marriage and Family, March 2001, 63(1):32-47. Hämtad den 28 februari
2016 från: http://www.jstor.ord/stable/3599957
Shahidul, S. M., Zehadul Karim, A. H. M, Mustari, S. (2015) Social Capital and Educational Aspiration of Students: Does Family Social Capital Affect More Compared to School Social Capital? International Education Studies; Vol. 8, No. 12; 2015 s. 255-260. Canadian Center of Science and Education Hämtad den 26 februari 2016 från: http://dx.doi.org/10.5539/ies.v8n12p255
Skolverket. (2011). Läroplanen. Stockholm: Läroplanen. Hämtad den 14 mars 2016 från: http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Skolverket. (2011) Lärarlegitimation. Hämtad den 18 mars 2016 från:
http://www.skolverket.se/kompetens-och-
fortbildning/lararlegitimation/artikelarkiv/lararlegitimation-fran-1-juli-2015-1.240028
Statistikcentralen (2016) Begrepp och definitioner. Hämtad 14 juni 2016 från:
http://www.tilastokeskus.fi/meta/kas/sosioekon_asema_sv.html
Västerås Stad, Konsult och Service (2014) Välfärdsindikatorer 2014: Indikatorer som beskriver
välfärden i Västerås. Västerås: Västerås Stad, Konsult och Service . Hämtad den 20
mars 2016 från:
http://www.vasteras.se/download/18.3ff54ef414ba63027dc19fd/1424768201756/04+-
56
Västerås Stads statistiska databas (2012) Disponibel inkomst efter bostadsområde, hushållstyp,
år och enhet. Hämtad den 18 mars 2016 från:
57
Bilaga A - Frågeguide
Lärarens roll
Om du bortser från kunskapskraven inom de olika ämnena, hur mycket tror du att du formar barnens övriga färdigheter?
Vad tycker du är din roll i formandet av elevernas färdigheter? Hur hanterar du elever som inte har gjort sina läxor?
Blir du besviken när eleverna inte uppnår de förväntade kunskapskraven? Upplever du att alla elever har samma förutsättningar?
Hur hanterar du att vissa barn tar mer plats än andra? Om en elev behöver hjälp hur lätt eller svårt är det i så fall?
Finns det en tanke med placeringen av eleverna, hur ofta byter ni? Hur många av eleverna lever inte upp till förväntat resultat?
Lärarnas drivkraft
Vad har du för utbildning, hur länge har du arbetat som lärare? Varför blev du lärare?
Vad är det bästa med ditt jobb?
Föräldrarnas roll
Hur ser ett bra samarbete ut mellan skolan och hemmet enligt dig? Upplever du att eleverna i din klass har engagerade föräldrar?
Är det vissa föräldrar som utmärkande är mer engagerade eller mindre engagerade? Påverkar engagemangsnivå från föräldrarna den dagliga verksamheten i skolan? När föräldrarna hör av sig vad hör de då av sig om?
Socioekonomisk bakgrund
Hur upplever du bostadsområdet som skolan ligger i?
58
Bilaga B- Observationslista
Skolmiljön
Skolgård
Var skolan ligger
Vad finns att göra på gården Hur ser det ut inne i klassrummet Hur ser övriga miljön ut
Inne i klassrummet
Ljudnivå
Koncentration hos eleverna
Hjälpmedel för de som inte vill bli störda, övriga hjälpmedel, finns det specialundervisning
Hur stora klasser är det
Finns det extra rum för den som vill sitta ifred
Är det samarbete mellan barnen eller jobbar de bara självständigt Hur länge får barnen vänta på hjälp när de räcker upp handen Räcker eleverna upp handen
Brukar föräldrar vara med i skolan
Konflikthantering, tillrättavisande, de barn som tar mest plats hur hanteras de, får alla elever hjälp.
Behandlas barnen lika
Syns den dolda läroplanen, iså fall hur. Lotsning (förenkla för att komma fram till målet), metainlärning (lär sig att det är för svårt för att en ska fatta), Det pedagogiska T.et (de begåvade eleverna sitter längst fram, och i mitten raden)
59
Bilaga C- Missivbrev
Hej!
Vi är två studenter från det samhällsvetenskapliga programmet vid Mälardalens
högskola. Vi studerar just nu vår sjätte och sista termin av vår utbildning, vilket innebär
att vi nu håller på att skriva ett avslutande examensarbete. Tanken med vårt
examensarbete är att vi ska få en bredare kunskap och förståelse om hur pedagogik
utvecklas i klassrummet.
Vi hoppas att med er hjälp få vara en aktiv del av den pedagogiska processen i
skolmiljön, genom att inta rollen som lärarassistenter under ca två veckors tid. Studien
är planerad att genomföras under april månad och kommer centreras till pedagogik i
tidiga åldrar, med andra ord gärna inom en lågstadieklass. Det material som samlas in
av oss kommer behandlas med största möjliga konfidentialitet, vilket innebär att det i
slutarbetet inte kommer att framgå vilken skola eller klass som studien genomfört i,
ingen av de personer som har deltagit kommer heller att kunna identifieras. Det
insamlade materialet kommer enbart att användas till denna studie.
Vi är tacksamma för svar från er så snart som möjligt. Tveka inte att höra av er om ni
har frågor eller funderingar, vi kommer gärna och presenterar oss och besvarar era
eventuella frågor. Det går även bra att ta kontakt med vår handledare på Mälardalens
högskola Hans Ekholm om ni så önskar.
Med vänlig hälsning Jenny Timlin och Carolina Lehtonen
Kontaktuppgifter
Carolina Lehtonen cln13009@student.mdh.se
Jenny Timlin jtn13004@student.mdh.se
61
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00
Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00