Självmonitorering som stöd till att bli en partner i vården men innebär också ett ansvar

Deltagarna i studien uttryckte att de vill se den digitala vården som ett komplement till den traditionella vården och inte som en ersättning. Atkin och Barret (2012) visar att digital teknik är ett användbart komplement till vården av patienter med hjärtsvikt. Digital teknik kan förbättra patientens livskvalitet och optimera användning och följsamhet av läkemedel (Atkin & Barret, 2012). Genom digital teknik knyts patienten tydligare till

primärvården och den vård som ges där, detta är positivt för patienten och anhöriga. Kontaktsjuksköterskan och husläkaren i kombination med den information som patienten samlar in genom självmonitorering kan ligga till grund för ökad trygghet och personcentrerad vård. I förlängningen kan antalet vårddygn på sjukhus minskas och patienten slipper långa resor i samband med vårdbesök. McBain et al. (2015) har i sin studie sett att självmonitorering eventuellt kan leda till en ökning av hälso- och

sjukvårdstjänster inom andra delar av hälso- och sjukvårdskedjan exempelvis genom att besöken i slutenvården minskar medan kontakten med

primärvården ökar (McBain et al., 2015).

I studien berättar patienterna att de genom självmonitorering blir en del i teamet. De lyfter också fördelarna med självmonitoreringen i samband med att de har sökt vård akut. Insamlade mätvärden låg till grund vid kontakten med hälso- och sjukvården och gav en helhetsbild av hur patienten mår. Mäkitalo (2019) skriver att genom självmonitorering i hemmet får både patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen tillgång till mätvärden genererade under en längre tid. Patienten blir delaktig genom den egna

dokumentationen (Mäkitalo, 2019). En delaktig patient är viktigt för hela sjukvården men framför allt för patienter med kronisk sjukdom. Är patienten delaktig finns stora möjligheter till att förebygga försämring (Myndigheten för vårdanalys, 2014). Personcentrerad vård gör patienten till en viktig samarbetspartner. Med hjälp av digital teknik kan personcentrerad vård underlättas exempelvis genom att patienten får tillgång till evidensbaserad information och möjlighet till enkel kommunikation med hälso- och sjukvården (Melander Wikman, 2012).

Genom självmonitorering i hemmet blir patienten en mer tydlig medaktör och expert på sin sjukdom vilket är en del av den personcentrerade vården. Vid ett besök hos exempelvis distriktsköterskan har patienten aktivt samlat mätvärden som ligger till grund för samtalet och fortsatt behandling. Genom att självmonitorering beskrevs bidra till att öka patientens kunskap blir distriktsköterskans roll förändrad, kanske till en mer jämbördig part och ett partnerskap skapas. Mäkitalo (2019) beskriver att relationen mellan hälso- och sjukvården och patienten förändras om patienten blir mer aktiv i sin roll. (Mäkitalo, 2019).

Patienter och anhöriga i studien precis som i Milos Nymberg et al. (2019) studie uttryckte en rädsla för att digital teknik ska ersätta mänsklig kontakt och fysiska besök. Sävenstedt och Florin (213) säger att det digitala mötet påverkar möjligheten till närhet och närvaro. Det är viktigt att

distriktsköterskan och andra professioner inom hälso- och sjukvården trots digital teknik kan var “närvarande” i mötet med patienten istället för att “vara där” utan känslomässig närhet.

Inställningen till självmonitorering är komplext, i intervjuerna framkom att det både är en förmån att kunna kontrollera och skicka in sina värden men också ett ansvar. Resultat stämmer väl överens med Mathar et al. (2014)

studie som visar att digital teknik ger trygghet och säkerhet men också ställer krav på patienten att rapportera till hälso- och sjukvården samt vara nåbar vilket påverkade patientens vanliga rutiner (Mathar et al., 2014). Deltagarna kunde beskriva självmonitoreringen till en början som tjatig och att det kunde vara skönt att inte självmonitorera. Men beskrev också att det med tiden blev en rutin. Fördelarna med självmonitorering övervägde nackdelarna och deltagarna var mycket noga med att mätvärdena skulle bli rätt. Personer med kronisk sjukdom kan känna att de får ökad kontroll över sin sjukdom med hjälp av digital teknik. Patienten blir också delaktig i den egna vården vilket är en del i den personcentreade vården (Nilsson, 2017). Karlsen et al. (2019) menar att anhöriga fyller en viktig funktion i vården av den äldre. Digital teknik kan bli ytterligare en börda och ett ökat ansvar för de anhöriga. Men genom att vara delaktig och positiv till digital teknik uppfylldes den äldre patientens önskemål om ökad självständighet (Karlsen et al., 2019).

9 Slutsats

Självmonitorering i hemmet med hjälp av en mobil plattenhet upplevdes bidra till ökad trygghet för den äldre patienten med hjärtsvikt och för anhöriga. Patienter och anhöriga upplevde den mobila plattenheten som en länk mellan sig och hälso- och sjukvården samt som en enkel och snabb kontaktväg till primärvården. Självmonitorering i hemmet beskrevs bidra till kontroll. Anhöriga upplevde sig inte längre som ensamma i vården kring den äldre med hjärtsvikt. Möjligheten att kunna kontrollera mätvärden och att svara på frågor om sitt mående beskrevs bidra till ökad kunskap om sjukdomen enligt patient och anhöriga. Deltagarna ville se

självmonitoreringen som ett komplement till den traditionella vården. Tekniska problem och bristande stöd till egenvård skapade oro och deltagarna ansåg att självmonitoreringen medförde ett ansvar. Trots

teknikproblem och en rädsla för uteblivna fysiska möten med hälso-och sjukvården valde deltagarna att fortsätta självmonitorera i hemmet.

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar med en ökande äldre befolkning där fler lever längre med kroniska sjukdomar. Patienten behöver bli mer delaktig samt behöver ta ett större ansvar för den egna vården. Studiens resultat pekar på att äldre patienter med hjärtsvikt och deras anhöriga genom självmonitorering i hemmet upplever trygghet, beskrivs få en ökad kunskap om sin sjukdom och behandling samt tar ett större ansvar för sin hälsa genom att utföra avancerad egenvård i hemmet.

9.1 Kliniska implikationer

Denna studie bidrar till ökad kunskap kring patienter och anhörigas erfarenheter av att självmonitorera i hemmet. Vårdpersonal i hälso- och sjukvården kan med hjälp av studien få ny kunskap kring de möjligheter och svårigheter som äldre patienter med hjärtsvikt och anhörig ser i samband med självmonitorering i hemmet.

9.2 Förslag på vidare forskning

Författarna ser ett behov av kompletterande forskning kring

självmonitorering i hemmet och kontakten med hälso- och sjukvården med hjälp av digital teknik. Digital teknik i hälso- och sjukvården utvecklas snabbt vilket ger möjligheter men skapar också utmaningar för patient, anhörig och vårdpersonal. Genom att även se på kontaktsjuksköterskans arbete i primärvården och distriktssköterskans arbete i hemsjukvården samt deras upplevelser och erfarenheter av kontakten med patienter och anhöriga som självmonitorerar kan en fördjupad bild av digitaliserad vård i hemmet ges.

10 Referenslista

Antonicelli, R., Testarmata, P., Spazzafumo, L., Gagliardi, C., Bilo, G., Valentini, M., Olivieri, F. & Parati, G. (2008). Impact of telemonitoring at home on the management of elderly patients with congestive heart failure. Journal of telemedicine and telecare. 14(300-305) doi:10.1258/jtt.2008.071213.

Atkin, P & Barret, D. (2012) Benefits of telemonitoring in the care of patients with heart failure. Nursing standard.27(4), 44-48.

Audulv, Å. (2019). Egenvård. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt. (3. uppl., s. 111-111) Lund:

Studentlitteratur.

Behm, L. & Gustafsson, S. (2017). Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser för de allra äldsta. I Drevenhorn, E. (red.) (2017). Hemsjukvård. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B. (2017). Att möta familjer inom vård och omsorg (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Blomqvist, K (2017). Förutsättningar för personcentrerade möten. I Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (red.) (2017). Omvårdnad & äldre. (1. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Brodin, G. (2006). Egenvårdens ansikten Om egenvård från kvacksalveri till patientdemokrati och e-health. Uppsala: Universitetstryckeriet.

Cuviva. (2019). Cuviva - Demokratisk digitalisering för hållbar vård och omsorg. Hämtad 2019-09-18 från:

https://picta.lindholmen.se/sites/default/files/content/resource/files/cuviva_metis_for um_190312.pdf

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande: i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur.

Danielson, E (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I Henricson, M. (red) (2017). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Dehlin, O. & Rundgren, Å. (2014). Geriatrik. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur. E-hälsomyndigheten (2018). Vad är e-hälsa? Hämtad 2018-10-25 från:

https://www.ehalsomyndigheten.se/om-oss/vad-ar-e-halsa/

Ekman, I. & Norberg, A. (2013) Personcentrerad vård – teori och tillämpning. I Edberg, A. (red.) (2013). Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Elo, S., Kääriäinen, M., Kanste, O., Pölkki, T., Utriainen, K., & Kyngäs, H. (2014). Qualitative Content Analysis: A Focus on Trustworthiness. SAGE Open, 4(1), SAGE Open, 05 February 2014, Vol.4(1).

Folkhälsomyndigheten (2018). Digital teknik för social delaktighet bland äldre personer. Hämtad 19-10-21 från:

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/77f20aba933e42978c44fea6968 9a7e2/digital-teknik-for-social-delaktighet-bland-aldre-personer.pdf

Frennert, S A., Forsberg, A. & Östlund, B (2013). People's Perceptions of a Telehealthcare System: Relative Advantage, Compatibility, Complexity and Observability. Journal of Technology in Human Services, 31(3), 218-237. Doi:10.1080/15228835.2013.814557

Fridlund, B. & Mårtensson, J. (2017). Kritisk incident teknik. I Henricson, M. (red) (2017). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Hedberg, B, & Nygårdh, A. (2108). Patientdelaktighet och medverkan hos vuxna med fysisk ohälsa. I Eldh, A.C. (red.) Delaktighet och patientmedverkan. (Upplaga 1., s.126) Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M. (2017). Diskussion. I Henricson, M. (red) (2017). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Henricson, M & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I Henricson, M. (red) (2017). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Hjärt- och Lungfonden. (2018). Hjärtsvikt - Vad är det? Hämtad 2018-10-25 från https://www.hjart-lungfonden.se/Sjukdomar/Hjartsjukdomar/Hjartsvikt/

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30). Stockholm: Riksdagen.

Jeon, Y-H., Kraus, SG., Jowsey, T. & Glasgow, NJ. (2010) The experience of living with chronic heart failure: a narrative review of qualitative studies. BMC Health services research. 10(77). doi:10.1186/1472-6963/10/77/prepub.

Jiang, X., Ming, WK. & You, JHS. (2019) The cost- effektiveness of digital health inteventions on the management of caridiovacular diseases: systematic review. J Med Internet Res, 21(6). doi: 10.2196/13166

Johansson, L. (2007). Anhörig - omsorg och stöd (1 uppl). Lund: Studentlitteratur. Karlsen, C., Moe, CE., Haraldstad, K. & Thygesen, E. (2019). Caring by telecare? A hermeneutic study of experiences among older adults and their family caregivers. Journal of clinical nursing, 28(1300-1313) doi.10.1111/jocn.14744.

Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier: analys och utvärdering. (2., [omarb. och utvidgade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Kirkevold, M., Brodtkorb, K., Hylen Ranhoff, A., Bolinder-Palmér, I. & Olsson, K. (2018). Geriatrisk omvårdnad: God omsorg till den äldre patienten (2 uppl.). Stockholm: Liber.

Kristensson, J & Jakobsson, U (2010). Olika perspektiv på åldrandet. I Ekwall, A. (red.) (2010). Äldres hälsa och ohälsa: en introduktion till geriatrisk omvårdnad. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 26 oktober 2018 från: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2003:460

Lundman, B. & Hällgren Granheim, U (2012). Kvalitativ innehållsanalys. I

Granskär, M. & Höglund – Nielsen, B. (red) (2012). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (2. Uppl). Lund: Studentlitteratur.

Maeng, DD., Starr, E S., Tomcavage J F., Sciandra, J., Salek, D. & Griffith, D. (2014). Can telemonitoring reduce hospitalization and cost of care? A health plans experience in managing patients with heart failure. Population health managment. 17(6). doi: 10.1089/pop.2103.0107.

Malterud, K. (2014). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Malterud, K., Siersma, VK. & Guassora, AD. (2015). Sample size in qualitative interview: Guided by informations power. Qualitative health research. (1-8) doi:10.1177/1049732315617444.

Mathar, H., Fastholm, P. & Sandholm, N (2014). A qualitative study of televideo comsultations for COPD patients. British Journal of Nursing, 24(4). 205-209. doi: 10.12968/bjon.2015.24.4.205

McBain, H., Shipley, M. & Newman, S (2015). The impact of self-monitoring in chronic illness on healthcare utilisation: a systematic review of reviews. BM Helt Serv Res, 15(565). doi: 10.1186/s12913-015-1221-5

McCabe, C. & Timmins, F. (2015). Grundläggande kommunikation: inom omvårdnad. Lund: Studentlitteratur.

Melander Wikman, A (2012). Definitioner och modeller för e-hälsa. I Gard, G. & Melander Wikman, A. (red.) (2012). E-hälsa: innovationer, metoder, interventioner och perspektiv. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Milos Nymberg, V., Borgström Bolmsjö, B., Wolff, M., Calling, S., Gerward, S. & Sandberg, M (2019). ´Having to learn this so late in our lives…´ ´Swedish elderly patients´ beliefs, experiences, attitudes and expectations of e-health in primary health care. Scandinavian journal of primary health care, 37 (1). 41-52. doi:10.1080/02813432.2019.1570612

Myndigheten för vård-och omsorgsanalys. (2019). Gränslösa möjligheter, gränslösa utmaningar? Behov av digitala stöd hos personal och patienter i cancervården. (2019:5). Stockholm: ÅTTA.45 Tryckeri.

Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I Henricson, M. (red) (2017). Vetenskaplig teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Mäkitalo, Å. (2019). E-hälsa och självrapportering – ett pedagogiskt perspektiv. I Erlingsdóttir, G., & Sandberg, H. (Red.). På tal om e-hälsa (s. 135-150). Lund: Studentlitteratur AB.

Myndigheten för vårdanalys. (2014). VIP i vården? Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom (2014:2). Stockholm: TMG Sthlm.

Nilsson, C (2017). Användning av informations- och kommunikationsteknik som stöd inom hemsjukvård. I Drevenhorn, E. (red.) (2017). Hemsjukvård. (2. Uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Norberg, A., Lundman, B. & Santamäki Fischer, R. (2012). Det goda åldrandet. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Orozco-Beltran, D., Sánchez-Molla, M., Sanchez, J. J. & Mira, J. J (2017). Telemedicine in primary care for patients with chronic conditions: The ValCrònic quasi-expermital study. Journal of Medical Internet Research, 19(12). e400. doi: 10.2196/jmir.7676

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur. Persson, H. (2012). Hjärtsvikt. Livsfarligt tillstånd, förbättrade utsikter. I

Rosenqvist, M & Tornvall, P. (red.) (2012). Hjärtat. Stockholm: University Press. Petersen, C., Weeks, W B., Norin, O. & Weinstein, JN (2019). Development and implementation of a person-centered, technology-enhanced care model for managing chronic conditions: Cohort study. JMIR Mhealth Uhealth, 19(7).

doi:10.2196/11082

Polit, D.F. & Beck, C.T. (2016 [2017]). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (10th ed.). Philadelphia: Wolters Kluwer.

Regeringskansliet. (2014). Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar. Stockholm: Regeringskansliet.

Regeringskansliet & SKL. (2016). Vision e-hälsa 2025. Stockholm: Regeringskansliet.

Riegel,B., Dunba, S B., Fitzsimons, D., Freedlande, KE., Leef, C S., Middletong, S., Strömberg, A., Vellonei, E., Webber, D E & Jaarsma, T. (2019). Self-care research: Where are we now? Where are we going? International Journal of Nursing Studies, 2019(10), 22-31. doi: https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.103402 0020-7489 Rämgård, M & Wijk, H (2017). Platsens betydelse vid vården av äldre. I Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M. & Wijk, H. (red.) (2017). Omvårdnad & äldre. (1. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Sand, A-B M. (2007). Äldreomsorg - mellan familj och samhälle (1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Santamäki Fischer, R. (2019). Tröst och trygghet. I Friberg, F. & Öhlén, J. (red.) Omvårdnadens grunder Perspektiv och förhållningssätt. (3. uppl., s. 443-464) Lund: Studentlitteratur.

SKL (2019a). Välfärdsteknik inom social omsorg. Hämtad 19-10-21 från:

https://skl.se/integrationsocialomsorg/socialomsorg/digitaliseringinomsocialtjansten /valfardstekniksocialomsorg.2335.html

SKL (2019b). Invånarnas inställning till digital service i välfärden 2018. Hämtad 19-10-20 från:

https://skl.se/naringslivarbetedigitalisering/digitalisering/publikationer/invanarnasin stallningtilldigitalservice2018.16155.html#5.534c2dac1635cf82e32cc168,5.534c2da c1635cf82e32cc133,5.534c2dac1635cf82e32cc151,5.534c2dac1635cf82e32cc186,5 .534c2dac1635cf82e32cc1fa

Socialstyrelsen (2012). Anhöriga som ger omsorg till närstående – omfattning och konsekvenser. Hämtad 2019-09-16 från:

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-8-15.pdf.

Socialstyrelsen (2013). Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård. Hämtad 19-10-18 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/meddelandeblad/2013-4-17.pdf

Socialstyrelsen (2016). Det här är e-hälsa. Hämtad 2018-11-19 från: https://div.socialstyrelsen.se/det-har-ar-e-halsa

Socialstyrelsen (2019a). Stöd till anhöriga och anhörigstöd. Hämtad 2019-09-18 från: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/jamlik-halsa-vard-och- omsorg/stod-till-anhoriga/

Socialstyrelsen (2019b). Egenvård. Hämtad 2019-11-09 från: https://patientsakerhet.socialstyrelsen.se/risker/riskomraden/egenvard

SOU 2019:42. Digifysiskt vårdval Tillgänglig primärvård baserad på behov och kontinuitet. Stockholm: Elanders Sverige AB.

Strömberg, A. (red.) (2005). Vård vid hjärtsvikt. Lund: Studentlitteratur Svensk sjuksköterskeförening, SSF. (2018). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Danagårds.

Sävenstedt, S & Florin, J (2013). Informations och kommunikationsteknik. I Edberg, A. (red.) (2013). Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Westin, J. (2018). Greta greppar gärna kontrollen. Vårdfokus, (10), 30-32. Wikström, G. (2014). Fysiologi. I Wikström, G. (red.) (2014). Hjärtsvikt. Lund: Studentlitteratur.

Öberg, U., Orre, C-J., Isaksson, U., Shimmer, R., Larsson, H. & Hörnsten, Å. (2018). Swedish primary healthcare nurses’ perceptions of using digital eHealth

services in support of patient self‐management. Scand J Caring 32(2); 961–970. doi: 10.1111/scs.12534

11 Bilagor