Till största del har studien skrivits tillsammans av både Isabelle och Johanna och gemensam bearbetning av all text har gjorts. För att ta stöd och hjälp av varandra i processen och för en enhetlig studie har Isabelle och Johanna alltid suttit tillsammans och skrivit, dock vid varsin dator. I bakgrunden hade däremot Isabelle ansvarat för att skriva om livskvalitet och
personcentrerad omvårdnad. Johanna hade ansvar för avsnitten gällande särskilt boende och den äldre personens åldrande. Metoden delades upp så Isabelle hade ansvar för design och urval medan Johanna hade datainsamling och analys. Etiskt övervägande skrevs tillsammans.
I resultatet ansvarade Isabelle för att göra alla tabeller och figurer, och Johanna skrev
tillhörande text. Det fanns en gemensam föreställning genom hela skrivprocessen hur arbetet skulle utföras och både Isabelle och Johanna har varit lika delaktiga i denna studie.
Referenser
Asakawa, K., Feeny, D., Senthilselvan, A., Johnson, J. A., & Rolfson, D. (2009). Do the determinants of health differ between people living in the community and in institutions?.
Social Science & Medicine, 69(2009), 345–353. doi:10.1016/j.socscimed.2009.05.007 Barò, E., Ferrer, M., Vàzquez, O., Miralles, R., Pont, A., Esperanza, A., Cervera. A. M. &
Alonso, J. (2006). Using the Nottingham Health Profile (NHP) among older adult inpatients with Varying Cognitive Function. Quality of Life Research, 15(4), 575–585.
doi:10.1007/s11136-005-3691-0
Billhult, A. (2017a). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 99–110). Lund:
Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017b). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 265–273). Lund:
Studentlitteratur.
Billhult, A. (2017c). Analytisk statistik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 265–273). Lund: Studentlitteratur.
Bowling, A. (2009). The Psychometric Properties of the Older People’s Quality of Life Questionnaire, Compared with the CASP-19 and the WHOQOL-OLD. Current Gerontology and Geriatrics Research, 2009, 1–12. doi:10.1155/2009/298950
Bowling, A., Banister, D., Sutton, S., Evans, O., & Windsor, J. (2002). A multidimensional model of the quality of life in older age. Aging & Mental Health, 6(4), 355–371. doi:
10.1080/1360786021000006983
Bowling, A., Windsor, J. (2001). Towards the good life. Journal of Happiness Studies, 2(1), 55–81. doi: 10.1023/A:1011564713657
Brodtkorb, K. (2010). Hjälp med personlig hygien – möte och möjlighet. I M. Kirkevold, K.
Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: god omsorg till den äldre patienten (s. 146–155). Stockholm: Liber
Cummins, R. (2015). Understanding Quality of Life in Medicine: A New Approach. Journal of the American College of Nutrition, 34(1), 4–9. doi: 10.1080/07315724.2015.1080099.
Edling, C. & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.
Edvardsson, D. (Red.). (2010). Personcentrerad omvårdnad i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Edvardsson, D., Petersson, L., Sjogren, K., Lindkvist, M., & Sandman, P-O. (2013).
Everyday activities for people with dementia in residential aged care: associations with person-centredness and quality of life. International Journal of Older People Nursing, 9(4), 269–276. doi: 10.1111/opn.12030
Edvardsson, D., Sandman, P-O., & Rasmussen, B. (2005). Sensing an atmosphere of ease – a tentative theory of supportive care settings. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(4), 344–353. doi:10.1111/j.1471-6712.2005.00356.x
Einarsson, J. (2009). Språksociologi. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Ernsth Bravell, M., Westerlind, B., Midlöv, P., Östgren, C-J., Borgquist, L., Lannering, C., &
Mölstad, S. (2010). How to assess frailty and the need for care? Report from the Study of Health and Drugs in the Elderly (SHADES) in community dwellings in Sweden. Archives of Gerontology and Geriatrics, 53(2011), 40–45.
Falk, H., Persson, L-O., & Wilk, H. (2007). A psychometric evaluation of a Swedish version of the Quality of Life in Late-Stage Dementia (QUALID) scale. International
Psychogeriatrics, 19(6), 1040–1050. doi: 10.1017/S1041610207005777
Folkhälsomyndigheten. (2013). Åldrande befolkning. Hämtad 28 september, 2017, från Folkhälsomyndigheten, https://www.folkhalsomyndigheten.se/seniorguiden/halsosamt-aldrande/aldrande-befolkning/
Förenta nationerna. (2015). World population ageing. Hämtad 5 oktober, 2017, från
http://www.un.org/en/development/desa/population/publications/pdf/ageing/WPA2015_Repo rt.pdf
Gerritsen, D. L., Steverink, N., Ooms, M. E., de Vet, H. C. W., & Ribbe, M. W. (2007).
Measurement of overall quality of life in nursing homes through self-report: the role of cognitive impairment. Quality of Life Research, 16(6), 1029–1037. doi: 10.1007/s11136-007-9203-7
Gustafson, Y., & Olofsson, B. (2012). Den åldrande kroppen. I A. Norberg, B. Lundman, &
R. Santamäki Fischer (Red.), Det goda åldrandet (s. 149–175). Lund: Studentlitteratur Hall, S., Opio, D., Dodd, R. H., & Higginson, I. J. (2011). Assessing quality-of-life in older people in care homes. Age and Ageing, 40(4), 507–512. doi: 10.1093/ageing/afr027
Hellström, Y., Andersson, M., & Hallberg, I. R. (2004). Quality of life among older people in Sweden receiving help from informal and/or formal helpers at home or in special
accommodation. Health and Social Care in the Community, 12(6), 504–516. doi:
10.1111/j.1365-2524.2004.00519.x
Hellström, Y., & Hallberg, I. R. (2001). Perspectives of elderly people receiving home help on health, care and quality of life. Health and Social Care in the Community, 9(2), 61–71.
doi: 10.1046/j.1365-2524.2001.00282.x
Hauge, S. (2010). Omvårdnad i särskilt boende. I M. Kirkevold, K. Brodtkorb & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: god omsorg till den äldre patienten (s. 218–233).
Stockholm: Liber.
Hedman, A., & Jansson, W. (2015). Äldrevård och äldreomsorg. Harlow: Pearson.
IBM Corporation. (2016). IBM SPSS Statistics for Windows, Version 24.0. Armonk, NY:
IBM Corporation.
Kane, R. A. (2001). Long-Term Care and a Good Quality of Life: Bringing Them Closer Together. The Gerontologist, 41(3), 293–304. doi: https://doi.org/10.1093/geront/41.3.293 Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Lund: Studentlitteratur.
Lagergren, M., Fratiglioni, L., Rahm Hallberg, I., Berglund, J., Elmståhl, S., Hagberg, B., … Wimo, A. (2004). A longitudinal study integrating population, care and social services data.
The Swedish National study on Aging and Care (SNAC). Aging Clinical and Experimental Research, 16(2), 158–168. doi: 10.1007/BF03324546
Lindahl, B., & Skyman, E. (2014). Kroppen, kroppslig vård och hygien. I A-K. Edberg & H.
Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder: hälsa och ohälsa (s. 121–145). Lund: Studentlitteratur McCormack, B., Borg, M., Cardiff, S., Dewing, J., Jacobs, G., Janes, N. ... Wilson, V. (2015).
Person-centredness – the ‘state’ of the art. International Practice Development Journal 5(1), 1–15.
Netuveli, G., & Blane, D. (2008). Quality of life in older ages. British Medical Bulletin, 85(1), 113–126. doi: https://doi.org/10.1093/bmb/ldn003
Netuveli G., Wiggins R. D., Hildon Z., Montgomery S. M., & Blane D. (2006). Quality of life at older ages: evidence from the English longitudinal study of aging. Journal of
Epidemiological Community Health Studies, 60(4) 357–363. doi: 10.1136/jech.2005.040071 Olsson, H & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa
perspektiv. Stockholm: Liber.
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2012). Nursing Research – Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. Philadephia: Lippincott Williams & Wilkins.
Raphael, D., Brown, I., Renwick, R., Cava, M., Weir, N., & Heathcote, K. (1997). Measuring the quality of life of older persons: a model with implications for community and public health nursing. International Journal of Nursing Studies, 34(3), 231–239. doi:
http://dx.doi.org/10.1016/S0020-7489(97)00010-2
Rockwood, K., Abeysundera, M. J., & Mitnitski, A. (2007). How should we grade frailty in nursing home patients? Journal of the American Medical Directors Association, 8(9), 595–
603. doi: 10.1016/j.jamda.2007.07.012
Rodriguez-Blazquez, C., Forjaz João, M., Prieto-Flores, M-E., Rojo-Perez, F., Fernandez-Mayoralas, G., & Martinez-Martin, P. (2012). Health status and well-being of older adults living in the community and in residential care settings: Are differences influenced by age?
Aging & Mental Health, 16(7), 884–891. doi: 10.1080/13607863.2012.684664
Ruths, S., Staand, J., & Nygaard, H. (2003). Multidisciplinary medication review in nursing home residents: what are the most significant drug-related problems? The Bergen District Nursing Home (BEDNURS) study. Quality and Safety in Health Care, 12(3), 176–180. doi:
10.1136/qhc.12.3.176
Santamäki Fischer, R., Lundmark, B., Gustafson., Y., & Norberg, A (2012). Vård och omsorg för ett gott åldrande. I A. Norberg, B. Lundman & R Santamäki Fischer (Red.), Det goda åldrandet (s. 259–272). Lund: Studentlitteratur.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen. (2006). Vård om omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9266/2007-131-12_200713112.pdf socialstyrelsen 2006
Socialstyrelsen. (2011). Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18227/2011-1-12.pdf
Socialstyrelsen. (2012a). Vägledning om kunskapsområden för specialiserade arbetsuppgifter inom äldreomsorgen. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18572/2012-1-22.pdf Socialstyrelsen. (2012b). Äldreomsorgens nationella värdegrund – ett vägledningsmaterial.
Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18615/2012-3-3.pdf Socialstyrelsen. (2013). Socialstyrelsen: Termbanken. Hämtad 3 oktober, 2017, från Socialstyrelsen, http://termbank.socialstyrelsen.se/showterm.php?fTid=759
Socialstyrelsen (2016a). Statistik om särskilt boende. Stockholm: Socialstyrelsen. Från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20404/2016-12-5.pdf Socialstyrelsen. (2016b). Vård och omsorg av äldre: Jämförelse mellan kommuner och län.
Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20058/2016-3-1.pdf Socialstyrelsen (2016c) Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016: En rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende.
Stockholm: Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20356/2016-10-2.pdf Socialstyrelsen. (2017). Vård och omsorg om äldre: Lägesrapport 2017. Stockholm:
Socialstyrelsen. Från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20469/2017-2-2.pdf Socialstyrelsen. (n.d.). Statistikdatabas för äldreomsorg. Hämtad 9 oktober, 2017, från Socialstyrelsen http://www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/aldreomsorg
Soriano, C. A. F., Sarmiento, W. D., Songco, F. J. G., Macindo, J. R. B., & Conde, A. R.
(2016). Socio-demographics, spirituality, and quality of life among community-dwelling and institutionalized older adults: A structural equation model. Archives of Gerontology and Geriatrics, 66, 176–182. doi: 10.1016/j.archger.2016.05.011
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening. Från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf
Statistiska Centralbyrån. (2017). Medellivslängd efter kön 1960–2016 och prognos 2017–
2060. Hämtad 7 oktober, 2017, från
http://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/befolkning/befolkningsframskrivningar/befolkningsframskrivningar/pong/tabell-och-diagram/sveriges-framtida-befolkning-20162060/medellivslangd-efter-kon-och-prognos/
Tabali, M., Ostermann, T., Jeschke, E., Dassen, T., and Heinze, C. (2013). Does the care dependency of nursing home residents influence their health-related quality of life? -A cross-sectional study. Health and Quality of Life Outcomes, 11(41), 1–10. doi: 10.1186/1477-7525-11-41
Top M., & Dikmetas E. (2012). Quality of life and attitudes to ageing in Turkish older adults at old people's homes. Health Expect, 18(2), 288-300. doi: 10.1111/hex.12032
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
WHO. (1997). WHOQOL: Measuring quality of life. Hämtad 5 oktober, 2017, från WHO, http://www.who.int/mental_health/media/68.pdf
WHO. (2002). Proposed working definition of an older person in Africa for the MDS Project.
Hämtad 5 oktober, 2017, från http://www.who.int/healthinfo/survey/ageingdefnolder/en/
WHO. (n.d.). What is "active ageing"?. Hämtad 23 oktober, 2017, från WHO, http://www.who.int/ageing/active_ageing/en/
Weiner, M. F., Martin-Cook, K., Svetlik, D. A., Saine, K., Foster, B., & Fontaine, C. S.
(2000). The Quality of Life in Late-Stage Dementia (QUALID) Scale. American Medical Directors Association, 1(3), 114–116.
Wiggins R. D., Higgs P. F. D., Hyde M., & Blane D. B. (2004). Quality of life in the third age: key predictors of the CASP-19 measure. Ageing and Society, 24(2004), 693–708. doi:
10.1017/S0144686X04002284
Äldrecentrum. (2011). QUALID - instrument för att skatta livskvalitet. Hämtad 15 oktober, 2017, från http://www.aldrecentrum.se/Utbildning1/Spridning-av-demensriktlinjer/QUALID---instrument-for-att-skatta-livskvalitet/
Bilaga 1 QUALID
Bilaga 2 Korstabell - QoL och åldersgrupper
Tabell 7. Korstabell avseende QUALID relaterat till åldersgrupper visat i procent.
1. spontant en gång eller flera gånger per dag 70,0 76,1 74,9
2. spontant, färre än en gång per dag 82,2 82,4 82,4
3. bara som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 5,5 8,7 8,0
4. bara som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 6,4 4,2 4,7
5. sällan eller aldrig 10,0 2,6 4,1
Verkar ledsen <0,572
1. sällan eller aldrig 67,3 68,6 68,3
2. bara som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 12,7 10,5 11,0
3. bara som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 2,7 5,4 4,8
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 9,1 10,1 9,9
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 8,2 5,4 6,0
Gråter <0,244
1. sällan eller aldrig 84,5 84,5 84,5
2. bara som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 9,1 5,6 6,3
3. bara som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 0,9 1,4 1,3
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 1,8 6,1 5,2
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 3,6 2,3 2,6 Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag, verkar olycklig eller
smärtpåverkad
<0,898
1. sällan eller aldrig 55,5 57,6 57,2
2. mindre än en gång per dag 18,2 18,0 18,1
3. minst en gång per dag 19,1 18,3 18,4
4. nästan halva dagen, varje dag 6,4 4,4 4,8
5. det mesta av dagen 0,9 1,6 1,5
Verkar känna fysiskt obehag, så som att sitta bekvämt och hela tiden ändra sittställning
<0,401
1. sällan eller aldrig 64,5 70,7 69,5
2. mindre än en gång per dag 13,6 15,2 14,9
3. minst en gång per dag 13,6 8,9 9,9
4. nästan halva dagen, varje dag 5,5 3,3 3,7
5. det mesta av dagen 2,7 1,9 2,0
Uttalar sig om, eller visar tecken på att vara missnöjd, olycklig eller ha det obekvämt
<0,574
1. sällan eller aldrig 64,5 70,0 68,9
2. endast som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 10,0 10,5 10,4
3. endast som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 5,5 5,6 5,6
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 10,0 6,1 6,9
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 10,0 7,7 8,2
Är irriterad eller aggressiv <0,161
1. sällan eller aldrig 65,5 74,7 72,8
2. endast som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 12,7 9,1 9,9
3. endast som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 4,5 6,1 5,8
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 8,2 5,2 5,8
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 9,1 4,9 5,8
Tycker om att äta mat <0,491
1. vid de flesta måltider och mellanmål 87,3 82,7 83,6
2. två gånger per dag 4,5 7,0 6,5
3. minst en gång per dag 4,5 6,6 6,1
4. mindre än en gång per dag 0,9 2,3 2,0
5. sällan eller aldrig 2,7 1,4 1,7
Tycker om beröring/kroppskontakt <0,000
1. nästan alltid; tar själv initiativ till kroppskontakt 20,0 37,2 33,7
2. mer än halva tiden; tar ibland initiativ till kroppskontakt 19,0 19,9 19,7
3. halva tiden; tar aldrig initiativ till kroppskontakt, men visar inte motstånd till kroppskontakt
40,0 33,0 34,5
4. mindre än halva tiden; visar ofta att han/hon inte vill ha kroppskontakt 5,5 4,9 5,0 5. sällan eller aldrig; visar nästan alltid att han/hon inte vill ha kroppskontakt 15,5 4,9 7,1
Tycker om att umgås eller vara med andra <0,037
1. nästan alltid; tar själv nästan alltid initiativet till gemenskap med andra 30,9 36,3 35,2 2. mer än halva tiden; tar ibland själv initiativet till gemenskap med andra 20,9 27,6 26,3 3. halva tiden; tar aldrig själv initiativet men sotsätter sig inte gemenskap
med andra
24,5 23,9 24,0
4. mindre än halva tiden; motsätter sig ofta gemenskap med andra 13,6 7,3 8,6 5. sällan eller aldrig; motsätter sig alltid gemenskap med andra 10,0 4,9 6,0
Verkar lugn och harmonisk <0,564
1. nästan alltid; varje dag 53,6 59,7 58,5
2. mer än halva tiden av varje dag 21,8 21,1 21,2
3. halva tiden varje dag 10,9 10,5 10,6
4. mindre än halva tiden varje dag 10,9 6,6 7,4
5. sällan eller aldrig 2,7 2,1 2,2
Vald signifikans för Chi2-test p-värde 0,05.
Bilaga 3 Korstabell – QoL och kön
Tabell 8. Korstabell avseende QUALID relaterat till kön visat i procent.
Män
1. spontant en gång eller flera gånger per dag 75,0 74,8 74,9
2. spontant, färre än en gång per dag 6,0 9,5 8,4
3. bara som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 9,5 7,3 8,0
4. bara som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 6,0 4,1 4,7
5. sällan eller aldrig 3,6 4,3 4,1
Verkar ledsen 0,05
1. sällan eller aldrig 77,4 64,2 68,3
2. bara som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 8,3 12,2 11,0
3. bara som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 3,6 5,4 4,8
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 7,1 11,1 9,9
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 3,6 7,0 6,0
Gråter 0,004
1. sällan eller aldrig 92,9 80,8 84,5
2. bara som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 4,8 7,0 6,3
3. bara som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 0,0 1,9 1,3
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 1,2 7,0 5,2
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 1,2 3,3 2,6 Har ett ansiktsuttryck som visar på obehag, verkar olycklig eller
smärtpåverkad
0,032
1. sällan eller aldrig 66,1 53,1 57,2
2. mindre än en gång per dag 13,7 20,1 18,1
3. minst en gång per dag 16,1 19,5 18,4
4. nästan halva dagen, varje dag 4,2 5,1 4,8
5. det mesta av dagen 0,0 2,2 1,5
Verkar känna fysiskt obehag, så som att sitta bekvämt och hela tiden ändra sittställning
0,842
1. sällan eller aldrig 70,8 68,8 69,5
2. mindre än en gång per dag 14,9 14,9 14,9
3. minst en gång per dag 9,5 10,0 9,9
4. nästan halva dagen, varje dag 2,4 4,3 3,7
5. det mesta av dagen 2,4 1,9 2,0
Uttalar sig om, eller visar tecken på att vara missnöjd, olycklig eller ha det obekvämt
0,604
1. sällan eller aldrig 73,2 66,9 68,9
2. endast som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 10,1 10,6 10,4
3. endast som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 4,2 6,2 5,6
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 5,4 7,6 6,9
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 7,1 8,7 8,2
Är irriterad eller aggressiv 0,703
1. sällan eller aldrig 69,6 74,3 72,8
2. endast som svar på extern stimulans; mindre än en gång per dag 10,7 9,5 9,9
3. endast som svar på extern stimulans; minst en gång per dag 7,7 4,9 5,8
4. utan någon särskild anledning; mindre än en gång per dag 6,0 5,7 5,8
5. utan någon särskild anledning; en gång eller mer än en gång per dag 6,0 5,7 5,8
Män n=168
Kvinnor n=369
Totalt n=537
p-värde
Tycker om att äta mat 0,027
1. vid de flesta måltider och mellanmål 89,9 80,8 83,6
2. två gånger per dag 4,2 7,6 6,5
3. minst en gång per dag 1,8 8,1 6,1
4. mindre än en gång per dag 2,4 1,9 2,0
5. sällan eller aldrig 1,8 1,6 1,7
Tycker om beröring/kroppskontakt 0,001
1. nästan alltid; tar själv initiativ till kroppskontakt 26,2 37,1 33,7
2. mer än halva tiden; tar ibland initiativ till kroppskontakt 19,0 20,1 19,7
3. halva tiden; tar aldrig initiativ till kroppskontakt, men visar inte motstånd till kroppskontakt
35,1 34,1 34,5
4. mindre än halva tiden; visar ofta att han/hon inte vill ha kroppskontakt 6,5 4,3 5,0 5. sällan eller aldrig; visar nästan alltid att han/hon inte vill ha kroppskontakt 13,1 4,3 7,1
Tycker om att umgås eller vara med andra 0,003
1. nästan alltid; tar själv nästan alltid initiativet till gemenskap med andra 25,0 39,8 35,2 2. mer än halva tiden; tar ibland själv initiativet till gemenskap med andra 26,2 26,3 26,3 3. halva tiden; tar aldrig själv initiativet men sotsätter sig inte gemenskap med
andra
28,8 22,2 24,0
4. mindre än halva tiden; motsätter sig ofta gemenskap med andra 13,1 6,5 8,6
5. sällan eller aldrig; motsätter sig alltid gemenskap med andra 7,7 5,1 6,0
Verkar lugn och harmonisk 0,724
1. nästan alltid; varje dag 61,9 56,9 58,5
2. mer än halva tiden av varje dag 19,6 22,0 21,2
3. halva tiden varje dag 10,1 10,8 10,6
4. mindre än halva tiden varje dag 7,1 7,6 7,4
5. sällan eller aldrig 1,2 2,7 2,2
Vald signifikans för Chi2-test p-värde 0,05.