Författare Johanna Sundström och författare Magdalena Vestlin har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.
29
Referenser
Ali, L., Fors, A., & Ekman, I. (2018). Need of support in people with chronic obstructive pulmonary disease. J Clin Nurs, 27(5-6). doi: 10.1111/jocn.14170.
Apps, L., Harrison, S., Williams, JE., Hudson, N., Steiner, M., Morgan, M., & Singh, S. (2013). How do informal self-care strategies evolve among patients with chronic obstructive pulmonary disease managed in primary care? A qualitative study. International Journal of Chronic Obstructive Pulmonary Disease, 9(1), 257—263. doi: https://doi.org/10.2147/COPD.S52691 Astma-allergi-och KOL-sjuksköterskeföreningen och svensk sjuksköterskeförening. (2016). Kompetensbeskrivning- Kompetensbeskrivning för sjuksköterska med specialisering inom astma, allergi och KOL. Från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/astma.allergi.kol.kompetenbeskrivning-.pdf
Bertakis, KD., & Azari, R. (2011). Patient-centered care is associated with decreased health care utilization. J Am Board Fam Med, 24(3), 229-39. doi: 10.3122/jabfm.2011.03.100170 Billhult, A., & Gunnarsson, R. (2012). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (s. 116-126). Lund: Studentlitteratur.
Canals-Borajo, G., Martínez-Andjon, B., Cigüenza-Fuster, ML., Esteva, M., San Martín MA, Roman, M., & Góngora, M. (2010). Spirometry for detection of undiagnosed chronic obstructive pulmonary disease in primary care. Eur J Gen Pract, 16(4), 215-21. doi:10.3109/13814788.2010.518233.
Carlfjord, S., & Lindberg, M. (2008). Asthma and COPD in primary health care, quality according to national guidelines: A cross‐sectional and a retrospective study. BMC Family Practice, 9(36). doi: 10.1186/1471-2296-9-36
Carlström, E., Kvarnström, S., & Sandberg, H. (2013). Teamarbete i vården. I A.-K, Edberg., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå: kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 63-101). Lund: Studentlitteratur.
30 Danielson, E. (2012a). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (s. 336). Lund: Studentlitteratur.
Danielson, E. (2012b). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (s. 164-174). Lund: Studentlitteratur. Distriktssköterskeföreningen i Sverige (2019). Kompetensbeskrivning avancerad nivå distriktssköterska. Hämtad 10 september, 2019, från Swenurse, https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/distriktssjukskoterskor-
kompetensbeskrivning-2019-klar-for-webb.pdf
Early, F., Lettis, M., Winders,S-L., & Fuld,J. (2019). What matters to people with COPD: outputs from Working Together for Change. NPJ Primary Care Respiratory Medicine, 29(11). doi: 10.1038/s41533-019-0124-z
Ekman, I. (2014). Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik. Stockholm: Liber AB.
Ekman, I., & Norberg, A. (2013). Personcentrerad vård: teori och tillämpning. I A-K, Edberg., Ehrenberg, A., Friberg, F., Wallin, L., Wijk, H., & Öhlén, J (Red.), Omvårdnad på avancerad nivå:kärnkompetenser inom sjuksköterskans specialistområden (s. 29-61). Lund: Studentlitteratur.
Fors, A., Blanck, E., Ali, L., Ekberg-Jansson,A., Fu, M., Lindström-Kjellberg, I., Mäkitalo, Å., Swedberg, K., Taft,C., & Ekman,I. (2018). Effects of a person-centred telephone-support in patients with chronic obstructive pulmonary disease and/or chronic heart failure - A randomized controlled trial. PLoS One, 13(8). doi: 10.1371/journal.pone.0203031
Global initiative for chronic obstructive lung disease. (2019). Pocket guide to COPD diagnosis management and prevention- A guide for health care professionals. Från https://goldcopd.org/wp-content/uploads/2018/11/GOLD-2019-POCKET-GUIDE-
31 Graneheim, U-H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 24(2), 105–12. doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001
Gulart, AA.,Munari, AB.,Queiroz, APA., Cani, KC.,Matte, DL., &Mayer, AF. (2017). Does the COPD assessment test reflect functional status in patients with COPD?. Chronic Respiratory Disease, 14(1), 37–44. doi: 10.1177/1479972316661924
Helgason, AR., & Nolert, E. (2015). Sluta-Röka-Linjen: Utvärdering av behandlingsintensitet. Stockholm: Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin. Från http://dok.slso.sll.se/CES/FHG/Tobak/Rapporter/srl-utvardering-av-behandlingsintensitet- 2015.3.pdf
Henricson, M., & Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (s. 130-134). Lund: Studentlitteratur.
Jagorstrand, B., Jonsson, M., & Zakrisson, A.-B. (2012). Arbetsbeskrivning för legitimerad sjuksköterska med inriktning mot astma/allergi/KOL: På uppdrag av Astma, Allergi och KOL- sjuksköterskeföreningen. Hämtad 3 november, 2019, från ASTA: Astma-Allergi- och KOLsjuksköterskeföreningen,
https://www.swenurse.se/contentassets/6adf695627864ae9be5e80510113bf59/arbetsbeskrivni ng-kol-efter-forsta-korr-klar-for-utskrift.pdf
Jones, PW., Harding, G., Berry, P. (2009). Development and first validation of the COPD assessment test. European Respiratory Journal, 34(3), 648–654. doi: 10.1183/09031936.00102509
Kirkevold,M. (2000). Omvårdnadsteorier-analys och utvärdering. Malmö: Studentlitteratur Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (s. 69-92). Lund: Studentlitteratur.
Kull, I., Johansson S G., Lisspers K., Jagorstrand B., Romberg K., Tillberg B., Ställberg B. (2008). Astma/KOL-mottagningar i primärvård ger effektivt omhändertagande.
Läkartidningen, 105(42), 2937–940. Från
32 Kull. I., & Ställberg, B. (2018, 29 januari). Nya kriterier för astma/KOL-mottagningar i primärvården: Patientutbildning, rökslutarstöd och fysisk aktivitet är prioriterat-även fysioterapeut bör inkluderas i teamet. Läkartidningen,115. Från http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/LT/%5BEWLT%5D/EWLT.pdf
Larsson, K. (2014). KOL Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom. Lund: Studentlitteratur.
Lisspers, K., Johansson, G., Jansson, C., Larsson, K., Stratelis, G., Hedegaard, M., & Ställberg, B. (2014). Improvement in COPD management by access to asthma/COPD clinics in primary care: Data from the observational PATHOS study. Respiratory Medicine, 108(9), 1345–54. doi: 10.1016/j.rmed.2014.06.002.
Lisspers, K., Larsson, K., Johansson, G., Janson, C., Costa-Scharplatz, M., Gruenberger, J-B., Uhde, M., Jorgensen, L., Gutzwiller S, F., & Ställberg, B. (2018). Economic burden of COPD in a Swedish cohort: the ARCTIC study. International Journal of COPD, 13, 275–285. doi: 10.2147/COPD.S149633
Lisspers, K., Ställberg, B., Sundh, J., & Janson, C. (2015). Omhändertagande av patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) i Uppsala–Örebroregionen. En rapport från PRAXIS- studien astma/KOL. Arvika: Samverkansnämnden Uppsala–Örebro sjukvårdsregion. Från http://praxisstudien.se/texter/KOL-rapport%20mars%202015.pdf
Löfdahl, C-G., Tilling, B., Ekström, T., Jörgensen, L., Johansson, G., & Larsson, K. (2009). COPD health care in Sweden – A study in primary and secondary care. Respiratory Medicine, 104(3), 404–11. doi: 10.1016/j.rmed.2009.10.007
Marx, G., Nasse, M., Stanze, H., Boakye, SO., Nauck, F., & Schneider, N. (2016). Meaning of living with severe chronic obstructive lung disease: a qualitative study. BMJ Open, 12(6). doi: 10.1136/bmjopen-2016-011555.
Ogunbayo, OJ., Russell, S., Newham, JJ., Heslop-Marshall, K., Netts, P, Hanratty B., & Kaner ,E. (2017). Understanding the factors affecting self-management of COPD from the perspectives of healthcare practitioners: a qualitative study. npj Primary Care Respiratory Medicine, 27(54). doi: 10.1038/s41533-017-0054-6.
33 Polit, D. F., & Beck, C. T. (2008). Nursing research; Generating and Assessing Evidens for Nursing Practice. Philadelphia: J.B. Lippincott Company.
Poochikian-Sarkissian, S., Sidani, S., Ferguson-Pare, M. & Diane Doran, D. (2010). Examining the relationship between patient-centred care and outcomes. Journal of Neuroscience Nursing, 32(4), 14-21. Från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/2126849
Priebe,G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar- grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad (s. 32-50). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL - Stöd för styrning
och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2018-1-36.pdf
SOSFS 2009:6. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Stockholm: Socialdepartementet.
SOU 2001:8. Prioriteringar i vården: Perspektiv för politiker, profession och medborgare. Slutbetänkande från Prioriteringsdelegationen. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Från
https://www.regeringen.se/49b6c2/contentassets/05988c7faece4f5fbd778e5123d01866/priorit eringar-i-varden
Sundh, J., Österlund Efraimsson, E., Janson, C., Montgomery, S., Ställberg, B., & Lisspers, K. (2013). Management of COPD exacerbations in primary care: a clinical cohort study. Prim Care Respir J, 22(4), 393–9. doi: 10.4104/pcrj.2013.00087.
Vetenskapsrådet. (2019). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 30 oktober, 2019, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
34 World Health Organization. (2019). Chronic obstructive pulmonary disease (COPD. Hämtad 27 februari, 2019, från World Health Organization, https://www.who.int/en/news-room/fact- sheets/detail/chronic-obstructive-pulmonary-disease-(copd)
World Medical Association. (2013).WMA declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. Hämtad 28 oktober, 2019, Från https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-
medical-research-involving-human-subjects/
Österlund Efraimsson, E., Hillervik, C., & Ehrenberg, A. (2008). Effects of COPD self-care management education at a nurse-led primary health care clinic. Scand J Caring, 22(2), 178– 85. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00510.x.
Bilaga 1
Intervjuguide
Demografiska frågor:
Hur länge har du arbetat som sjuksköterska? Har du specialistutbildning till distriktssköterska? Har du någon annan specialistutbildning?
Hur länge har du arbetat inom astma/KOL?
Frågeguide
1. Beskriv hur din KOL mottagning är uppbyggd.
2. Hur ser strukturen och flödet i omhändertagandet av patienter med KOL ut på din mottagning?
3. Hur ser den interprofessionella samverkan, d v s samarbetet med andra professioner ut avseende KOL patienterna?
4. Beskriv hur du arbetar utifrån de nationella riktlinjerna för vård av KOL patienter. 5. Beskriv hur arbetet med rökavvänjning ser ut.
6. Berätta hur du hjälper patienter med utbildning och stöd till egenvård i sin KOL sjukdom?
7. Använder du dig av att skriva individuell handlingsplan tillsammans med din patient? Om ja, beskriv detta.
8. Kan du beskriva vad du tycker fungerar bra i arbetet kring KOL patienter på din mottagning?
9. Kan du beskriva eventuella hinder i ditt arbete kring KOL patienter på din mottagning? 10. Är det något mer du vill tillägga innan vi avslutar?
Bilaga 2
Informationsbrev till studiedeltagare
Till Dig som är distriktssköterska och verksam på en astma/KOL mottagning i primärvården. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie genom intervjuer med distriktssköterskor verksamma på en astma/KOL mottagning i primärvården i Dalarna, inför examensarbete vid Högskolan Dalarna.
Studien syftar till att samla mer kunskap om distriktssköterskors erfarenheter av att
implementera de nationella riktlinjerna vid KOL i primärvården. Din medverkan skulle
innebära att Du kommer att kallas till 1 intervju. Tidpunkt för intervjun är flexibel och Du kan själv meddela önskemål när det är som mest lämpligt för Dig. Intervjun beräknas ta omkring 60 minuter. Totalt kommer 8–10 personer att ingå i studien, respektive intervju sker individuellt. Högskolan Dalarna är ansvarig för behandlingen av personuppgifter i samband med examensarbetet. Som deltagare i undersökningen har du enligt Dataskyddsförordningen (GDPR) rätt att få information om hur dina personuppgifter kommer att behandlas. Du har också rätt att ansöka om ett så kallat registerutdrag, samt att få eventuella fel rättade. Vid frågor om behandlingen av personuppgifter kan du vända dig till Högskolans dataskyddsombud. Efter studiens avslut kommer materialet att makuleras genom att sönderstrimlas. Ljudinspelningen kommer att raderas.
Inga uppgifter som Du lämnar kommer att redovisas för den personal som arbetar på Din enhet. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Högskolan Dalarna.
Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta Ditt deltagande utan närmare motivering.
Du kan ta del av det färdiga examensarbetet under början av 2020 om du så önskar. Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga
Med vänlig hälsning
Högskolan Dalarna, Falun 2019-09-13
Johanna Sundström Magdalena Vestlin
Leg.Sjuksköterska Leg.Sjuksköterska
Telefon: 070-6035166 Telefon: 070-6000679
E-post: v18sunjo@du.se E-post:v18magve@du.se
Handledare: Anne Friman E-post: afi@du.se
Bilaga 3 - Skriftligt samtycke
Jag har erhållit skriftlig och muntlig information om studiens metod och syfte. Jag godkänner medverkan i studien och är medveten om att den är frivillig och deltagande kan avbrytas utan förklaring. Jag är införstådd att intervjun kommer att spelas in och att materialet kommer att förstöras efter att studien är färdigställd. Allt material kommer behandlas konfidentiellt.
Ort………..Datum………
Deltagarens namnunderskrift
……….
Namnförtydligande
Bilaga 4 - Etisk egengranskning
Blankett för etisk egengranskning av studentprojekt som involverar människor Projekttitel: Distriktssköterskors erfarenheter av distriktsköterskors erfarenheter av att handha patienter med KOL i primärvården
Studenter: Johanna Sundström och Magdalena Vestlin Handledare: Anne Friman
Ja Tveksamt Nej
1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktionshinder samt personer i beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och elever)?
X
X 2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte
kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?
X 3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på
forskningspersonerna?
X 4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt
eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?
X 5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande
eller avliden människa (t.ex. blodprov)?
X 6 Avser du att behandla känsliga personuppgifter som ingår i
eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
Med känsliga personuppgifter avses, enligt
Personuppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening
X
7 Avser du att behandla personuppgifter som avser lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa
frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (till exempel ett register)?
X