Författare Åsa Trolle-Lindgren och författare Stina Lundholm har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.
39
REFERENSER
Archibald, M., & Barnard, A. (2017). Futurism in nursing: Technology, robotics and the fundamentals of care. Journal of Clinical Nursing, 27, 2473-2480.
doi.org/10.1111/jocn.14081.
Berkhout, A.J.M.B., Boumans, N.P.G., Mur, I., & Nijhuis, F.J.N. (2009). Conditions for successfully implementing resident-oriented care in nursing homes. Scandinavian Journal of
Caring Science, 23, 298-308. doi: 10.1111/j.1471-6712.2008.00623.x
Blomqvist, K., Edberg, A., Ernsth Bravell, M., & Wijk, H. (red.) (2017). Omvårdnad & äldre. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Brownie, S., & Nancarrow, S. (2013). Effects of person-centered care on residents and staff in aged-care facilities: a systematic review. Clinical Interventions in Aging, 8, 1-10.
Brännström, M., & Boman, K. (2014). Effects of person-centred and integrated
chronic heart failure and palliative home care. PREFER: a randomized controlled study.
European Journal of Heart Failure, 16, 1142–1151. doi:10.1002/ejhf.151
Burke, K. G., & Doody, O. (2012). Nurses' perceptions of their role in rehabilitation of the older person. Nursing Older People, 24(2), 33-38. doi: 10.7748/nop2012.03.24.2.33.c8956
Campo, M., & Chaudhury, H. (2011). Informal social interaction among residents with dementia in special care units: Exploring the role of the physical and social environments.
Dementia, 11(3), 401-423. doi: 10.1177/1471301211421189.
Clausen, T., Tufte, P., & Borg, V. (2014). Why are they leaving? Causes of actual turnover in the Danish eldercare services. Journal of Nursing Management, 22, 583-592. doi:
10.1111/j.1365-2834.2012.01484.x.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (Uppl. 2:2, s. 143-154). Lund:
Studentlitteratur.
Elfstrand, T., Corlin, PhD., Kajonius, P.J., & Kazemi, A. (2017). The impact of personality on person-centered care: a study of care staff in Swedish nursing homes. International Journal of
Older People Nursing, 12(2). doi: 10.1111/opn.12132.
Edvardsson, D. (2012). Personcentrerad omvårdnad- definition, mätskalor och hälsoeffekter. I D. Edvardsson (Red.), Personcentrerad omvårdnad. I teori och praktik. (Uppl. 1:3, s. 29-38). Lund: Studentlitteratur AB.
Edvardsson, D., Backman, A., Bergland, Å., Björk, S., Bölenius, K., Kirkevold, M., & Winblad, B. (2016). The Umeå aging and health research programme (U-Age): Exploring person-centered care and health-promoting living conditions for an aging population. Nursing
Research, 36(3), 168-174. doi:10.1177/2057158516645705.
Edvardsson, D., Sandman, P.O., & Borell, L. (2014). Implementing national guidelines for person-centered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived
40
person-centeredness, staff strain, and stress of conscience. Int Psychogeriatric, 26(7), 1171-9. doi:10.1017/S1041610214000258.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., & Stibrant
Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care - Ready for prime time. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 10, 248-251. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008.
Eldh, A. C., Zijpp, T., McMullan, C., McCormack, B., Seers, K., & Rycroft-Malone, J. (2016). 'I have the world's best job' - staff experience of the advantages of caring for older people. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 30(2), 365-373. doi:10.1111/scs.12256.
Fors, A., Gyllensten, H., Swedberg, K., & Ekman, I. (2016). Effectiveness of person-centered care after acute coronary syndrome in relation to educational level: Subgroup analysis of a two-armed randomised controlled trial. International Journal of Cardiology, 221, 957-962. doi.org/10.1016/j.ijcard.2016.07.060.
Friberg, F. (Red.). (2017). Dags för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (Uppl. 3). Lund: Studenlitteratur AB.
GPCC (2015). GPCC Implement - Utveckling av personcentrerad verksamhet [Broschyr]. Hämtad den 30 december, 2017, från: http://gpcc.gu.se/digitalAssets/1572/1572796_svenska- rotated.pdf.
GPCC. (2017). Personcentrerad vård. Hämtad den 27 april, 2019, från https://gpcc.gu.se/om- gpcc/personcentrerad-vard.
GPCC. (2018). Metoder for valida och reliabla mätningar av personcentrering i vårdmiljöer
för äldre personer. Hämtad den 28 april, 2019, från:
https://gpcc.gu.se/forskning/forskningsprojekt/metodmatningivardmiljo.
GPCC.(2019). Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet – GPCC.Hämtad den 17 maj, 2019, från: https://gpcc.gu.se/
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001.
Greenfield, G., Ignatowicz, A., Belsi, A., Pappas, Y., Car, J., & Majeed, A. (2014). Wake up, Wake up! It´s me! It´s my life! Patient narratives on person-centredness in the intergrated care context: a qualitative study. BMC Health Services Research, 14(619), 1-11. doi:
10.1186/s12913-014-0619-9.
Helsingforsdeklarationen. (2013). WMA declaration of Helsinki – Ethical principles for
medical research involving human subjects. Hämtad den 16 januari, 2018, från:
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/.
Henricson, M. (2017). Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom
41
Henricson, M., Billhult, A. (2012). Kvalitativ design. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (Uppl. 1:1, s 129-138). Lund;
Studenlitteratur.
Hiscock, M., & Shuldham, C., (2008). Patient centered leadership in practice. Journal of
Nursing Management, 11, 900-904. doi: 10.1111/j.1365-2834.2008.00961.x. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad den 27 april, 2019, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso-- och-sjukvardslag_sfs-2017-30.
Kitwood, T (1993). Towards a Theory of Dementia Care: The Interpersonal Process. Ageing
& Society, 13(1), 51-67. doi:org/10.1017/S0144686X0000064
Larsson, I., Fridlund, B., Arvidsson, B., Teleman, A., & Bergman, S. (2014). Randomized controlled trial of a nurse-led rheumatology clinic for monitoring biological therapy. Journal
of Advanced Nursing, 70(1), 164-75. doi: 10.1111/jan.12183.
Lundgren, D. (2018). Leadership, psychosocial work environment, and satisfaction with elder
care among care recipients. (Doktorsavhandling, School of Health and Welfare, Jönköping
University). Hämtas från hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:1262213/FULLTEXT01.pdf.
McCormack, D., & McCance, T. (2010). A Theoretical Framework for Person‐Centred Nursing. doi: org/10.1002/9781444390506.ch3.
Medicinsk vetenskap. (2019). Omvårdnad. Hämtad den 21 april, 2019 från: http://www.chi- net.se/omvardnad.html.
Nordin, S., McKee, K., Wijk, H., & Elf, M. (2017). Exploring Environmental Variation in Residential Care Facilities for Older People. Health Environments Research & Design
Journal. 10(2), 49-65. doi: 10.1177/1937586716648703.
Norheim, A., & Guttormsen Vinsnes, A. (2012). Factors that influence patient involvment in nursing homes: staff experiences. Vård i Norden, 32, 42-46. doi:
10.1177/010740831203200309
Olsson, L-E., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2012). Efficacy of person- centered care as an intervention in controlled trials - a systematic review. Journal Of Clinical
Nursing, 22, 456-465. doi: 10.1111/jocn.12039.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2016). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (Uppl. 10). Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Rogers, C.R. (1974[1967]). On becoming a person: a therapist's view of psychotherapy. ([New ed.], repr.) London: Constable.
Schön, P., Lagergren, M., & Kåreholt, I. (2015). Rapid decrease in length of stay in
42
based study. Health and Social Care In the Community, 24(5), 631-638. doi: 10.1111/hsc.12237.
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K., & Edvardsson, D. (2012). Person- centredness and its association with resident well-being in dementia care units. Journal of
Advanced Nursing. 69(10), 2196-2205. doi: 10.1111/jan.12085.
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K., & Edvardsson, E. (2017). Organisational and environmental characteristics of residential aged care units providing highly person-centred care: a cross sectional study. BMC Nursing, 16(1), 1-9. doi: 10.1186/s12912-017-0240-4.
Sjögren, K., Lindkvist, M., Sandman, P-O., Zingmark, K., & Edvardsson, E. (2014). To what extent is the work environment of staff related to person-centred care? A cross-sectional study
of residential aged care. Journal of Clinical Nursing, 24, 1310-1319. doi: 10.1111/jocn.1273.
Sjögren, K. (2013) Personcentrerad vård i särskilda boenden för äldre. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet. Hämtad den 30 december, 2017, från: http://umu.diva-
portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A644045&dswid=6650.
Skott, C. (2004). Berättelsens praktik och teori: narrativ forskning i ett hermeneutiskt
perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen. (2018). Vård och omsorg om äldre. Hämtad den 27 april, 2019, från https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20857/2018-2-7.pdf.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). (2017). Patientdelaktighet i
hälso- och sjukvården. En sammanställning av vetenskapliga utvärderingar av metoder som kan påverka patientens förutsättningar för delaktighet. Hämtad den 27 april, 2019, från
https://www.sbu.se/contentassets/4065ec45df9c4859852d2e358d5b8dc6/patientdelaktighet_i_ halso_och_sjukvarden.pdf.
Suhonen, R., Stolt, M., Gustafsson, M., Katajisto, J., & Charalambous, A. (2014). The associations among the ethical climate, the professional practice environment and
individualized care in care settings for older people. Journal Of Advanced Nursing, 70(6), 1356-1368. doi:10.1111/jan.12297.
Svenska Institutet för standarder (2017). SIS satsar på standardiseringsarbete för
patientdelaktighet i personcentrerad vård. Hämtad den 15 maj 2019, från:
https://www.sis.se/nyheter-och-press/nyheter/sis-satsar-pa-standardiseringsarbete-for- patientdelaktighet-i-personcentrerad-vard/
Svensk Sjuksköterskeförening. (2009). Sjuksköterskans Profession. Hämtad den 20 april, 2019, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-publikationer/om.sjukskoterskans.profession_webb.pdf.
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad den 21 april, 2019, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer- svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
43
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Strategi för kvalitetsutveckling för omvårdnad (pdf). Hämtad den 23 november, 2017, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/kvalitet-
publikationer/strategi-for-kvalitetsutveckling-inom-omvardnad.pdf.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad den 15 oktober, 2017, från:
https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Kompetensbeskrivningar-och- riktlinjer/kompetensbeskrivning-for-legitimerad-sjukskoterska/
Svensk Sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning. Legitimerad sjuksköterska
med specialistsjuksköterskeexamen inom vård av äldre. Stockholm: Riksföreningen för
sjuksköterskan inom äldrevård & Svensk Sjuksköterskeförening. Hämtad den 15 oktober, 2017, från: https://www.swenurse.se/contentassets/4f0b2f399f6c4c649a56a73db77a3340/ssf- aldrekompwebb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Värdegrund för omvårdnad. Reviderad. Hämtad den 20 april, 2019, från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/vardegrund.for.omvardnad_reviderad_2016.pdf:
Wallengren, C., Henricson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till
examination inom omvårdnad. (Uppl. 1:1, s 481-498). Lund; Studentlitteratur AB.
Wijk, H. (2014). Personcentrerad utformning av vårdmiljön. I H. Wijk (Red.), Vårdmiljöns
betydelse. (Uppl. 1:1, s.43-54). Lund: Studentlitteratur AB.
Wiklund, L., & Bergblom, I. (Red). (2012). Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Zhang, B., Wright A.A., Huskamp H.A, Nilsson M.E, Maciejewski M.L, Earle C.C, Block S.D, Maciejewski P.K., & Prigerson H.G (2009). Health Care Costs in the Last Week of Life. Associations With End-of-Life Conversations. Arch Intern Med, 169(5):480-488.
44
Bilaga 1 Intervjuguide Frågor
Beskriv dina upplevelser kring vad som kan påverka tillämpningen av personcentrerad vård på vård- och omsorgsboenden?
Beskriv dina upplevelser av möjligheter för tillämpningen av PCV?
Beskriv dina upplevelser av hinder för tillämpningen av PCV?
Beskriv din upplevelse av kunskapens påverkan för tillämpningen av PCV?
Beskriv dina upplevelser av teamsamverkans betydelse för tillämpningen av PCV?
Beskriv dina upplevelser av vad din egen roll i teamsamverkan har för betydelse i tillämpningen av PCV?
Beskriv dina upplevelser av arbetsmiljöns betydelse för tillämpningen av PCV?
Beskriv dina upplevelser av vilka hinder och möjligheter i arbetsmiljön som du upplever främjar respektive hämmar tillämpningen PCV?
Beskriv din upplevelse kring vilka förutsättningar ni har på din arbetsplats för att kunna arbeta enligt PCV?
Beskriv din upplevelse kring om ni på er arbetsplats har ett systematiskt/strukturerat arbetssätt för tillämpningen PCV?
Följdfrågor
Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du?
På vilket sätt? Hur tänkte du?
45
Bilaga 2