Författare Annelie Bodin och författare Sofie Ringlund har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna uppsats.
REFERENSLISTA
Abbott, K.M., Heid, A.R., & Van Haitma, K. (2016). We can´t provide season tickets to the Opera: Staff perception of providing preference-based, person- centered care. Clinical Gerontologist, 39(3), 190-209.
doi:10.1080/07317115.2016.1151968
Andersson, M., & Malmqvist, I. (2014). Att skapa hemkänsla på särskilt boende. I A. H. Wijk (Red.), Vårdmiljöns betydelse. (s. 123-144). Lund: Studentlitteratur.
Algilani, S., Östlund-Lagerström, L., Schoultz, I., Brummer, R., & Kihlgren, A. (2016). Increasing the qualitative understanding of optimal functionality in older adults: a focus group bases study. Biomed Central geriatrics, 16(1). doi:
10.1186/s12877-016-0244-z
Alharbi, T.S.J., Carlström, E., Ekman, I., Jarneborn, A., & Olsson, L-E. (2014). Experiences of person-centred care - patients’perceptions: qualitative study. BMC Nursing,13(28). http://www.biomedcentral.com/1472-6955/13/28
Backman, A., Sjögren, K., Lindkvist, M., Lövheim, H., & Edvardsson, D. (2016). Towards person-centredness in age care – exploring the impact of leadership. Journal of Nursing Management, 24(6), 766-774. doi: 10.1111/jonm.12380
Bangerter, L., Allison, H., Abbott, K., & Van Haitsma, K. (2017). Honoring the everyday preferences of nursing homes residents: perceived choice and satisfaction with care. The Gerontologist, 57(3), 479-486. doi: 10.1093/geront/gnv697
Bangerter, L., Van Haitsma, K., Heid, A., & Abbott, K. (2016). “Make me feel at ease and at home”: Differential care preferences of nursing home residents. The Gerontologist, 54(4), 702-713. doi: 10.1093/geront/gnv026
Björk, S., Lindkvist, M., Wimo, A., Juthberg, C., Bergland, Å., och Edvardsson, D. (2017). Residents’ engagement in everyday activities and its association with
thriving in nursing homes. Journal of Advanced Nursing, 73(8), 1884–1895. doi: 10.1111/jan.13275
Brownie, S., & Nancarrow, S. (2013). Effects of person-centered care on residents and staff in aged-care facilities: a systematic review. Clinical interventions in aging, 8, 1–10. doi: 10.2147/CIA.S38589
Cho, E., Kim, H., Kim, J., Lee, K., Meghani, SH., & Chang, SJ. (2017). Older adult residents’ perceptions of daily lives in nursing homes. Journal of nursing scholarship, 49(5), 495-503. doi: 10.1111/jnu.12314
Danielson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I A. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad, (andra upplagan/s. 143-154). Lund: Studentlitteratur.
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care—Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251.
doi:10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
GPCC Centrum för personcentrerad vård. (2017). Personcentrerad vård. Hämtad 17-11-21 från http://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard
GPCC Centrum för personcentrerad vård. (2018). Om centrum för personcentrerad vård GPCC. Hämtad 2019-02-06 från https://gpcc.gu.se/om-gpcc
Hauge, S. (2010). Omvårdnad i särskilt boende. I A. M. Kirkevold, K. Brodtkorb, & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre. (s. 218-233). Stockholm: Liber.
Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I A. M. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad, (andra upplagan/s. 111-119). Lund: Studentlitteratur.
Hälso- och sjukvårdslag (SFS 2017:30). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
Högskolan Dalarna. (2016). Anvisningar Examensarbeten/studentarbeten Mall för informationsbrev. Hämtad 2017-12-15 från
http://www.du.se/contentassets/7b6232fd6e0a4803a9dcfbf4482cf515/studenter- mall-informationsbrev-rev-2016-04-26.pdf
Kirkevold, M. (2010). Äldre och sjuk. I A. M. Kirkevold, K. Brodtkorb, & A. Hylen Ranhoff (Red.), Geriatrisk omvårdnad: god omsorg och vård till den äldre, (s. 23-28). Stockholm: Liber.
Kitwood, T. (1998). Professional and moral development for care work: Some observations on the process. Journal of moral education, 27( 3).
https://search-proquest-com.www.bibproxy.du.se:8443/docview/232577765?pq- origsite=summon
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I A. M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad, (andra upplagan/s. 57-80). Lund: Studentlitteratur.
Kliniska studier Sverige. (2016). Helsingforsdeklarationen. Hämtad 2019-04-07 från https://www.kliniskastudier.se/for-dig-som-forskar/lagar-och-
regler/helsingforsdeklarationen.html#
Leading health care. (2018). Implementering och mottaglighet av personcentrerad vård. Hämtad 2019-04-19 från http://leadinghealthcare.se/wordpress/wp-
content/uploads/2018/05/LHC_PersoncentreradVa%CC%8Ard-20180524.pdf
Lundman, B. & Hällgren Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I. A. B. Höglund Nielsen & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (tredje upplagan, s. 219-234). Lund: Studentlitteratur.
McCormack, B., Dewing, J., Breslin, L., Coyne-Nevin, A., Kennedy, K., Manning, M., ... Slater, P. (2010). Developing person-centred practice: nursing outcomes arising from changes to the care environment in residential settings for older people. International Journal of Older People Nursing, 5(2), 93–107. doi: 10.1111/j.1748-3743.2010.00216
Milte, R., Ratcliffe, J., Chen, G., & Crotty, M. (2018). What Characteristics of nursing homes are most valued by consumers? A discrete choice experiment with residents and family members. Value Health, 21(7), 843-849. doi:
https://doi.org/10.1016/j.jval.2017.11.004
Moore, L., Britten, N., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M., & Wolf, A. (2017). Barriers and facilitators to the implementation of person-centred care in different healthcare contexts. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(4), 662-673. doi: 10.1111/scs.12376
Naldermirci, Ö., Wolf, A., Elam, M., Lydahl, D., Moore, L., & Britten, N. (2017). Deliberate and emergent strategies for implementing person-centred care: a qualitative interview study with researchers,professionals and patients. BMC Health Services Research, 17(1), 1-10. doi 10.1186/s12913-017-2470-2
Norheim, A., & Guttormsen, A. (2012). Factors that influence patient involvement in nursing homes: staff experiences. Vård i Norden, 32(1), 42–4. https://journals- sagepub-com.www.bibproxy.du.se/doi/pdf/10.1177/010740831203200309
Oxelmark, L., Ulin, K., Chaboyer, W., Bucknall, T., & Ringdal, M. (2018).
Registered Nurses’ experiences of patient participation in hospital care: supporting and hindering factors patient participation in care. Scandinavian journal of caring sciences, 32(2), 612–621. doi: 10.1111/scs.12486
Patientlag (SFS 2014:821). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: generating and assessing evidence for nursing practice. (9.ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer
Health/Lippincott Williams & Wilkins.
Rodriguez-Martin, B., Stolt, M., Katajisto, J., & Suhonen, R. (2016). Nurses’ characteristics and organisational factors associated with their assessments of individualised care in care institutions for older people. Scand J Caring Sci, 30(2), 250–259. doi: 10.1111/scs.12235
Socialstyrelsen. (2011). Bostad i särskilt boende är den enskildes hem. Hämtad 2017-12-13 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18227/2011-1- 12.pdf
Socialstyrelsens föreskrifter om värdegrunden i Socialtjänstens omsorg om äldre (SOSFS 2012:3). Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/18610/2012-2- 20.pdf
Socialstyrelsen. (2019a). Statistik om äldre och personer med funktionsnedsättning efter regiform 2018. Hämtad 2019-04-05 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21242/2019-2- 20.pdf
Socialstyrelsen. (2019b). Öppna jämförelser 2018 - Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län. Hämtad 2019-04-05 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/21197/2019-2- 2.pdf
Socialtjänstlag (SFS 2001:453). Hämtad från Riksdagens webbplats: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Statens offentliga utredning. (2008). Bo bra hela livet. Hämtad 2019-02-26 från https://www.regeringen.se/49b6a7/contentassets/31ff7f2c65644ca8bc677a8ed15c0 d2b/bo-bra-hela-livet-del-1-av-2-sou-2008113
Svanström, R., Andersson, S., Rosén, H., & Berglund, M. (2016). Moving from theory to practice: experience of implementing a learning supporting model designed to increase patient involvement and autonomy in care. BioMed Central, 9(1). doi: 10.1186/s13104-016-2165-5
Svensk sjuksköterskeförening. (2012). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2017-12-07 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2013). Implementering. Hämtad 2019-04-21 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om_implementering_webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Personcentrerad vård. Hämtad 2017-11-21 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_personcentrerad_vard_oktober_2 016.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 2019-01-06 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Sveriges kommuner och Landsting. (2018). Personcentrerad vård i Sverige. Hämtad 2019-02-12 från https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-631- 5.pdf?issuusl=ignore
Sveriges Riksdag. (2003). Översyn av vård och omsorg för äldre - Tio år efter ädelreformen. Hämtad 2017-12-15 från https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/kommittedirektiv/oversyn-av-vard-och-omsorg-for-aldre---tio- ar_GRB140
Van den Pol-Grevelink, A., Jukema, J.S., & Smits, C.H.M. (2012). Person-centred care and job satisfaction of caregivers in nursing homes: a systematic review of the impact of different forms of person-centred care on various dimensions of job satisfaction. International journal of geriatric psychiatry, 2(3), 219–229. doi: 10.1002/gps.2719
Vikström, S., Sandman, P.-O., Stenwall, E., Boström, A.-M., Saarnio, L., Kindblom, K., Edvardsson, D., & Borell, L. (2015). A model for implementing guidelines for person-centered care in a nursing home setting. International Psychogeriatrics, 27(1), 49-59. doi:10.1017/S1041610214001598
Wolf, A., Moore, L., Lydahl, D., Naldemirci, Ö., Elam, M., & Britten, N. (2017). The realities of partnership in person-centred care: a qualitative interview study with patients and professionals. BMJ Open, 7(7). doi:10.1136/bmjopen-2017- 016491
Bilaga 1 Intervjuguide Personfrågor Man/kvinna: Ålder: Specialistutbildning:
Hur många år i yrket:
Frågeområde 1 Partnerskap
Kan du beskriva dina erfarenheter av att arbeta med personcentrerad vård?
Kan du beskriva hur du tar reda på hur brukaren eller anhöriga vill ha vården?
Kan du beskriva hur du gör brukaren och anhöriga delaktiga i vården?
Kan du berätta hur du tar del av brukares och anhörigas kunskaper och upplevelse av sjukdom och hur det påverkar deras liv?
Kan du beskriva hur du som sjuksköterska kan stödja och kompensera för de förluster av funktioner och identitet som brukaren får på grund av skada eller sjukdom?
Följdfrågor: Hur menar du? Kan du utveckla detta? Kan du ge exempel? Vad innebär detta? Vad tänker du om detta?
Frågeområde 2 Patientberättelsen
Kan du beskriva hur du gör för att ta reda på vilket liv brukaren har levt tidigare?
Kan du berätta exempel på hur brukaren kan bibehålla sina intressen när de flyttat till det här boendet?
Kan du berätta hur du använder dig av den
informationen som du får om brukarens tidigare liv och intressen i ditt arbete?
Följdfrågor: Hur menar du? Kan du utveckla detta? Vad innebär detta? Vad tänker du om detta? Vad känner du om detta?
Frågeområde 3 Dokumentation
Kan du beskriva hur du dokumenterar brukarens önskemål om vården i journalsystemet?
Kan du berätta hur ni på enheten dokumenterar livsberättelsen?
När du har en brukare som inte kan kommunicera sina önskemål verbalt om hur de vill ha vården. Kan du beskriva hur du gör för att förmedla den kunskapen till andra som arbetar med brukaren?
Följdfrågor: Hur menar du? Kan du utveckla detta? Vad innebär detta? Vad tänker du om detta? Vad känner du om detta?
Frågeområde 4 “Övriga frågor”
Kan du beskriva om det finns något som du tycker behöver utvecklas på arbetsplatsen för att kunna arbeta mer utifrån brukarens behov?
Är det något du själv vill ta upp som du anser är viktigt i en vård där brukaren står i centrum?
Följdfrågor: Hur menar du? Kan du utveckla detta? Vad innebär detta? Vad tänker du om detta? Vad känner du om detta?
Bilaga 2
Inledande mail till chefer
Ämnesrad: Sjuksköterskor sökes till intervju
Hej!
Vi är två sjuksköterskor som går specialistsjuksköterskeprogrammet Vård av äldre på Högskolan Dalarna.
Vi ska nu skriva vår D-uppsats och kontaktar dig då vi är intresserade utav att intervjua sjuksköterskor som arbetar på somatisk avdelning på särskilt boende. Finns det någon sjuksköterska på din enhet som vi kan kontakta?
Vänligen läs den bifogade filen för mer information.
Mvh
Bilaga 3
Informationsbrev till chef på särskilt boende