Författarna Agnes Pallarp och Johanna Nordenbäck har i lika stor omfattning bidragit till alla delar av denna litteraturöversikt.
REFERENSER
Adolfsson, A. (2006). Miscarriage: Women’s Experience and its Cumulative Incidence. Doktorsavhandling, Linköpings universitet. Linköping
*Adolfsson, A. (2010). Applying Heidegger’s interpretive phenomenology to women’s miscarriage experience. Psychology Research and Behavior Management, 3, 75–79. doi: 10.2147/PRBM.S4821
Adolfsson, A., & Kjellström, B. (2014). EKO-modellen: en personalhandbok om förlorad
graviditet. Älvsjö: Effektum.
Adolfsson, A., & Larsson, P.-G. (2006). Cumulative incidence of previous spontaneous abortion in Sweden in 1983–2003: A register study. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica, 85(6), 741–747. doi: 10.1080/00016340600627022
Ancker, T., Gebhardt, A., Andreassen, S., & Botond, A. (2012). Early bereavement: women’s experiences of miscarriage. Nordic Journal of Nursing Research & Clinical
Studies, 32(1), 32–36. doi: 10.1080/07399330490444821
Aoun, S. M., Breen, L. J., Howting, D. A., Rumbold, B., McNamara, B., & Hegney, D. (2015). Who Needs Bereavement Support? A Population Based Survey of Bereavement Risk and Support Need. PLOS ONE, 10(3), e0121101. doi: 10.1371/journal.pone.0121101 *Baird, S., Gagnon, M. D., deFiebre, G., Briglia, E., Crowder, R., & Prine, L. (2018). Women’s experiences with early pregnancy loss in the emergency room: A qualitative study. Sexual & Reproductive Healthcare, 16, 113–117. doi: 10.1016/j.srhc.2018.03.001 Bardos, J., Hercz, D., Friedenthal, J., Missmer, S. A., & Williams, Z. (2015). A National Survey on Public Perceptions of Miscarriage: Obstetrics & Gynecology, 125(6), 1313– 1320. doi: 10.1097/AOG.0000000000000859
*Bellhouse, C., Temple-Smith, M., Watson, S., & Bilardi, J. (2019). “The loss was traumatic… some healthcare providers added to that”: Women’s experiences of
miscarriage. Women and Birth, 32(2), 137–146. doi.org/10.1016/j.wombi.2018.06.006 Berg, A., Dencker, K. &, Skärsäter, I. (1999). Evidensbaserad omvårdnad: Vid behandling
av personer med depressionssjukdomar (Evidensbaserad omvårdnad,1999:3). Stockholm:
SBU, SFF.
Bhat, A., & Byatt, N. (2016). Infertility and Perinatal Loss: When the Bough Breaks.
Current Psychiatry Reports, 18(3), 31. doi: 10.1007/s11920-016-0663-8
Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H. & Wangel, A. (2019). Obstetrik och gynekologi:
för sjuksköterskor. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Brandt, J. S., Cruz Ithier, M. A., Rosen, T., & Ashkinadze, E. (2019). Advanced paternal age, infertility, and reproductive risks: A review of the literature. Prenatal Diagnosis,
Breeze, C. (2016). Early pregnancy bleeding. Australian Family Physician, 45(5), 283– 286. Hämtad 5 februari, 2020, från https://www.racgp.org.au/afp
Centrum för personcentrerad vid Göteborgs universitet. (2018). Tillsammans för en bättre
vård. Hämtad från
https://gpcc.gu.se/digitalAssets/1698/1698521_gpcc_broschyr_180829.pdf Cohain, J. S., Buxbaum, R. E., & Mankuta, D. (2017). Spontaneous first trimester miscarriage rates per woman among parous women with 1 or more pregnancies of 24 weeks or more. BMC Pregnancy and Childbirth, 17(1), 437. doi: 10.1186/s12884-017- 1620-1
Cronenwett, L.R., & Barnsteiner, J. (2017). A National Initiative: Quality and Safety Education for Nurses. I G. Sherwood, & J. Barnsteiner, J. (Red.), Quality and Safety in
Nursing: A Competency Approach to Improving Outcomes. (2., [rev.] ed.) Hoboken, N.J.:
John Wiley & Sons.
Cullberg, J. (2006). Kris och utveckling. (5. omarb. och utök. utg.) Stockholm: Natur och kultur.
DeBackere, K. J., Hill, P. D., & Kavanaugh, K. L. (2008). The Parental Experience of Pregnancy After Perinatal Loss. Journal of Obstetric, Gynecologic & Neonatal Nursing,
37(5), 525–537. doi: 10.1111/j.1552-6909.2008.00275.x
*Due, C., Obst, K., Riggs, D. W., & Collins, C. (2018). Australian heterosexual women’s experiences of healthcare provision following a pregnancy loss. Women and Birth, 31(4), 331–338. doi: 10.1016/j.wombi.2017.11.002
*Edwards, S., Birks, M., Chapman, Y., & Yates, K. (2018). Bringing together the ‘Threads of Care’ in possible miscarriage for women, their partners and nurses in non-metropolitan EDs. Collegian, 25(3), 293–301. doi: 10.1016/j.colegn.2017.09.004
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., Carlsson, J., Dahlin-Ivanoff, S., Johansson, I.-L., Kjellgren, K., Lidén, E., Öhlén, J., Olsson, L.-E., Rosén, H., Rydmark, M., & Sunnerhagen, K. S. (2011). Person-Centered Care—Ready for Prime Time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. doi:
10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008
*Emond, T., Montigny, F., & Guillaumie, L. (2019). Exploring the needs of parents who experience miscarriage in the emergency department: A qualitative study with parents and nurses. Journal of Clinical Nursing, 28(9–10), 1952–1965. doi: 10.1111/jocn.14780 Farquhar, C. M. (2005). Ectopic pregnancy. The Lancet, 366(9485), 583–591. doi: 10.1016/S0140-6736(05)67103-6
Farren, J., Jalmbrant, M., Ameye, L., Joash, K., Mitchell-Jones, N., Tapp, S., Timmerman, D., & Bourne, T. (2016). Post-traumatic stress, anxiety and depression following
miscarriage or ectopic pregnancy: A prospective cohort study. BMJ Open, 6(11), e011864. doi: 10.1136/bmjopen-2016-011864
Folkhälsomyndigheten. (2017). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i
Sverige 2017. Hämtad från https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-
material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige- 2017/?pub=60999
Freud, S. (1957). The standard edition of complete psychological works of Sigmund Freud. London: Hogarth. Hämtad från http://www.english.upenn.edu/~cavitch/pdf-
library/Freud_MourningAndMelancholia.pdf
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Tredje upplagan., ss 141–153). Lund:
Studentlitteratur.
Friberg, F. & Öhlen, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. I M. Henricson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., ss.
301–324). Lund: Studentlitteratur.
Förenta Nationerna. (2015). Globala målen för hållbar utveckling. Hämtad 5 februari, 2020, från https://fn.se/globala-malen-for-hallbar-utveckling/
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., ss. 411–420). Lund: Studentlitteratur.
Hollins Martin, C., & Forrest, E. (2013). Bereavement care for childbearing women and
their families: An interactive workbook. Abingdon, Oxon: Routledge.
Jansson, C. (2018). Experiences of Miscarriage. Doktorsavhandling, Uppsala universitet. Uppsala.
Karlsson, E. K., Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., ss. 81–98). Lund:
Studentlitteratur.
Kersting, A., & Wagner, B. (2012). Complicated grief after perinatal loss. Dialogues in
Clinical Neuroscience, 14(2), 187–194. Hämtad från https://www.dialogues-cns.org/
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter
inom hälso- och vårdvetenskap. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.
*Larivière-Bastien, D., deMontigny, F., & Verdon, C. (2019). Women’s Experiences of Miscarriage in the Emergency Department. Journal of Emergency Nursing, 45(6), 670– 676. doi: 10.1016/j.jen.2019.06.008
*Linnet Olesen, M., Graungaard, A. H., & Husted, G. R. (2015). Deciding treatment for miscarriage—Experiences of women and healthcare professionals. Scandinavian Journal
MacConnell, G., Aston, M., Randel, P., & Zwaagstra, N. (2013). Nurses’ experiences providing bereavement follow-up: An exploratory study using feminist poststructuralism: Nurses’ experiences providing bereavement follow-up. Journal of Clinical Nursing, 22(7– 8), 1094–1102. doi: 10.1111/j.1365-2702.2012.04272.x
Maconochie, N., Doyle, P., Prior, S., & Simmons, R. (2007). Risk factors for first trimester miscarriage-results from a UK-population-based case-control study. BJOG: An
International Journal of Obstetrics & Gynaecology, 114(2), 170–186. doi: 10.1111/j.1471-
0528.2006.01193.x
*MacWilliams, K., Hughes, J., Aston, M., Field, S., & Moffatt, F. W. (2016).
Understanding the Experience of Miscarriage in the Emergency Department. Journal of
Emergency Nursing, 42(6), 504–512. doi: 10.1016/j.jen.2016.05.011
Magnus, M. C., Wilcox, A. J., Morken, N.-H., Weinberg, C. R., & Håberg, S. E. (2019). Role of maternal age and pregnancy history in risk of miscarriage: Prospective register based study. BMJ, l869. doi: 10.1136/bmj.l869
Malterud, K. (2018). Kvinnehelse, kjønn og trange livsrom. Tidsskrift for Den norske
legeforening. doi: 10.4045/tidsskr.18.0715
*McLean, A., & Flynn, C. (2013). ‘It’s not just a pap-smear’: Women speak of their experiences of hospital treatment after miscarriage. Qualitative Social Work: Research and
Practice, 12(6), 782–798. doi: 10.1177/1473325012464099
*Meaney, S., Corcoran, P., Spillane, N., & O’Donoghue, K. (2017). Experience of
miscarriage: An interpretative phenomenological analysis. BMJ Open, 7(3), e011382. doi: 10.1136/bmjopen-2016-011382
*Mulvihill, A., & Walsh, T. (2014). Pregnancy Loss in Rural Ireland: An Experience of Disenfranchised Grief. British Journal of Social Work, 44(8), 2290–2306. doi:
10.1093/bjsw/bct078
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. (2017). Lag utan genomslag. Hämtad från https://www.vardanalys.se/wp-content/uploads/2017/03/2017-2-Lag-utan-genomslag- webb.pdf
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom
omvårdnad (2. uppl., ss. 421–438). Lund: Studentlitteratur.
Nanda, K., Lopez, L. M., Grimes, D. A., Peloggia, A., & Nanda, G. (2012). Expectant care versus surgical treatment for miscarriage. Cochrane Database of Systematic Reviews, (3). doi: 10.1002/14651858.CD003518.pub3
National Institute for Health and Care Excellence. (2019). Ectopic pregnancy and
miscarriage: diagnosis and initial management. Hämtad från
https://www.nice.org.uk/guidance/ng126/resources/ectopic-pregnancy-and-miscarriage- diagnosis-and-initial-management-pdf-66141662244037
*Norton, W., & Furber, L. (2018). An exploration of how women in the UK perceive the provision of care received in an early pregnancy assessment unit: An interpretive
phenomenological analysis. BMJ Open, 8(8), e023579. doi: 10.1136/bmjopen-2018- 023579
Nwabuobi, C., Arlier, S., Schatz, F., Guzeloglu-Kayisli, O., Lockwood, C., & Kayisli, U. (2017). hCG: Biological Functions and Clinical Applications. International Journal of
Molecular Sciences, 18(10), 2037. doi: 10.3390/ijms18102037
Näppä, U., Lundgren, A.-B., & Axelsson, B. (2016). The effect of bereavement groups on grief, anxiety, and depression—A controlled, prospective intervention study. BMC
Palliative Care, 15(1), 58. doi: 10.1186/s12904-016-0129-0
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2017). Nursing research: generating and assessing evidence for
nursing practice. (10th ed.) Philadelphia: Wolters Kluwer.
*Punches, B. E., Johnson, K. D., Acquavita, S. P., Felblinger, D. M., & Gillespie, G. L. (2019). Patient perspectives of pregnancy loss in the emergency department. International
Emergency Nursing, 43, 61–66. doi: 10.1016/j.ienj.2018.10.002
Radford, E. J., & Hughes, M. (2015). Women’s experiences of early miscarriage: Implications for nursing care. Journal of Clinical Nursing, 24(11–12), 1457–1465. doi: 10.1111/jocn.12781
Rai, R., & Regan, L. (2006). Recurrent miscarriage. The Lancet, 368(9535), 601–611. doi: 10.1016/S0140-6736(06)69204-0
Rasmark Roepke, E., Matthiesen, L., Rylance, R., & Christiansen, O. B. (2017). Is the incidence of recurrent pregnancy loss increasing? A retrospective register-based study in Sweden. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 96(11), 1365–1372. doi: 10.1111/aogs.13210
Region Kronoberg. (2019). Missfall och uteblivet missfall. Hämtad 30 januari, 2020, från http://dokpub.regionkronoberg.se/OpenDoc.aspx?Id=41221
Region Östergötland. (2018). Missfall och uteblivet missfall. Hämtad 20 februari, 2020, från
http://ledsys.lio.se/Document/Document.aspx?DocumentNumber=12290
Rosebrink, M., Zekaj, M., & Adolfson, A. (2012). Women’s experience of early pregnancy, after having experience one or several miscarriages earlier in live. Nordic
Journal of Nursing Research & Clinical Studies, 32(2), 4–8. doi:
10.1177/010740831203200202
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori
och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., ss. 375–390). Lund:
*Rowlands, I. J., & Lee, C. (2010). ‘The silence was deafening’: Social and health service support after miscarriage. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 28(3), 274–286. doi: 10.1080/02646831003587346
Rull, K., Nagirnaja, L., & Laan, M. (2012). Genetics of Recurrent Miscarriage: Challenges, Current Knowledge, Future Directions. Frontiers in Genetics, 3. doi:
10.3389/fgene.2012.00034
Schreiber, C. A., Creinin, M. D., Atrio, J., Sonalkar, S., Ratcliffe, S. J., & Barnhart, K. T. (2018). Mifepristone Pretreatment for the Medical Management of Early Pregnancy Loss.
New England Journal of Medicine, 378(23), 2161–2170. doi: 10.1056/NEJMoa1715726
*Séjourné, N., Callahan, S., & Chabrol, H. (2010). Support following miscarriage: What women want. Journal of Reproductive and Infant Psychology, 28(4), 403–411. doi: 10.1080/02646830903487375
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Riksdagen.
SFS 1998:204. Personuppgiftslag. Stockholm: Riksdagen.
Socialstyrelsen. (2019). Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom. Hämtad från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella- riktlinjer/2019-5-12.pdf
Stratton, K. & Lloyd, L. (2008), Hospital‐based interventions at and following miscarriage: Literature to inform a research‐practice initiative. Australian and New Zealand Journal of
Obstetrics and Gynaecology, 48: 5-11. doi: 10.1111/j.1479-828X.2007.00806.x
Stroebe, M.S. (Red.) (2008). Handbook of bereavement research and practice: advances in
theory and intervention. (1. ed.) Washington: American Psychological Association.
Svensk förening för obstetrik och gynekologi. (2011). Medicinska riktlinjer för behandling
av missfall. Hämtad från
https://www.sfog.se/media/51363/73f_medicinska_r_d_missfall__3_.pdf
Svensk förening för obstetrik och gynekologi. (2019). SFOG Riktlinjer. Hämtad från https://www.sfog.se/media/336307/sfog-riktlinjer-2019-01-04.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). Svensk sjuksköterskeförening om omvårdnad och
god vård. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2016). Svensk sjuksköterskeförening om personcentrerad
vård. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svenska Akademiens ordbok. (2011). Uppleva. Hämtad den 31 januari, 2020, från https://www.saob.se/artikel/?seek=upplevelse&pz=2#U_U517_37750
Sveriges kommuner och regioner. (2014). (O)jämställdhet i hälsa och vård. Hämtad från https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-052-8.pdf
Taran, F.-A., Kagan, K.-O., Hübner, M., Hoopmann, M., Wallwiener, D., & Brucker, S. (2015). The Diagnosis and Treatment of Ectopic Pregnancy. Deutsches Aerzteblatt Online. doi: 10.3238/arztebl.2015.0693
The Oxford English dictionary on CD-ROM. (2009). Oxford University Press. Trevino, K. M., Litz, B., Papa, A., Maciejewski, P. K., Lichtenthal, W., Healy, C., & Prigerson, H. G. (2018). Bereavement Challenges and Their Relationship to Physical and Psychological Adjustment to Loss. Journal of Palliative Medicine, 21(4), 479–488. doi: 10.1089/jpm.2017.0386
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Volgsten, H., Jansson, C., Darj, E., & Stavreus-Evers, A. (2018). Women’s experiences of miscarriage related to diagnosis, duration, and type of treatment. Acta Obstetricia et
Gynecologica Scandinavica, 97(12), 1491–1498. doi: 10.1111/aogs.13432
Västra Götalandsregionen. (2020). Rutin: Blödning i tidig graviditet, missfall - vägledning. Hämtad 30 januari, 2020, från
https://alfresco.vgregion.se/alfresco/service/vgr/storage/node/content/21803/Bl%C3%B6dn ing%20i%20tidig%20graviditet%20-%20missfall.pdf?a=false&guest=true
Wallace, R. R., Goodman, S., Freedman, L. R., Dalton, V. K., & Harris, L. H. (2010). Counseling women with early pregnancy failure: Utilizing evidence, preserving preference. Patient Education and Counseling, 81(3), 454–461. doi:
10.1016/j.pec.2010.10.031
*Wijesinghe, P., Herath, R., & Abeysundara, I. (2013). A qualitative study on patients’ perceptions of expectant management of first trimester incomplete miscarriage. Ceylon
Medical Journal, 57(4), 145. doi: 10.4038/cmj.v57i4.5078
Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad
omvårdnad: En bro mellan forskning och klinisk praktik (4:e uppl.). Lund:
World Health Organization (2020). Constitution of the World Health Organization. Hämtad från https://www.who.int/governance/eb/who_constitution_en.pdf
World Medical Association. (2018). WMA Declaration of Helsinki - Ethical Principles for
Medical Research Involving Human Subjects. Hämtad den 25 januari, 2020, från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for- medical-research-involving-human-subjects/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (Tredje upplagan., ss 59–82). Lund:
I
BILAGA A