Antal mottagare av sjukpenning.
Under mitten av 1990talet sjönk antalet mottagare av sjuk penning för att därefter öka. Efter en period mellan år 1997 och 2002, med bland annat en starkt ökande lång
tidssjukfrånvaro, minskade antalet mottagare av sjukpenning åter igen varje år. Antal kvinnor med sjuk
penning har under tidsperioden alltid varit fler än antal män.
Totalt fick drygt 470 000 person
er sjukpenning någon gång under år 2010. Detta motsvarar omkring 8 procent av alla registrerade för
säkrade i åldrarna mellan 16 och 64 år.
Andel ersatta sjukpenning dagar med partiell omfattning. I början av 2000talet ökade andel en ut
betalda dagar med partiell omfatt
ning. Detta kan bland annat för
klaras av att regeringen i början av 2000talet tydliggjorde att Försäk
ringskassan skulle använda partiell sjukskrivning i större utsträckning.
Omkring 32 respektive 25 procent av de utbetalda dagarna med sjukpenning för kvinnor och män betalades ut med partiell om
fattning år 2010.
Kvinnor Män Antal
0 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000
2010 2005
2000 1994
Kvinnor Män Procent
0 10 20 30 40
2010 2005
2000 1994
Pågående fall med sjukpenning efter ålder och diagnosgrupp i december 2010. För både kvinnor och män med sjukpenning i de
cember 2010 var psykiska sjuk
domar och sjukdomar i muskler m.m. bland de vanligaste diagnos
grupperna. Psykiska sjukdomar motsvarade 34 procent av alla fall för kvinnor och 24 procent av alla fall för män år 2010. Motsvarande siffra för sjukdomar i muskler m.m.
var 23 respektive 25 procent för kvinnor och män.
Antal mottagare Antal dagar Medelbelopp, i medeltal kronor per dag Ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män
16–24 10 863 8 467 61 60 394 476 Sjukpenning år 2010. Av drygt 16,2
miljarder kronor som betalades ut i sjuk penning år 2010 (exklusive samverkansmedel) gick 58 procent till kvinnor och 42 procent till män.
Av mottagarna var 62 procent kvinnor och 38 procent män. Det genomsnittliga ersatta dagbeloppet för män var 9 procent högre än för kvinnor, vilket bland annat beror på skillnader i kvinnor och mäns inkomstnivå.
Det genomsnittliga antalet sjukpenningdagar stiger i regel
med ökande ålder för både kvinnor och män. En av anledningarna är att risken för att en sjukdom leder till en längre tids återhämtning stiger med högre ålder. Det kan också vara fråga om att personer som har varit yrkes aktiva under en längre tid har utsatts för en större sammanlagd belastning. För ålders
gruppen 60 år eller äldre sjunker antalet sjukpenningdagar något jämfört med yngre.
24,6– 26,5 26,6– 28,5 28,6–30,5 30,6–32,4 22,8–24,5
14,1–15,0 15,1–16,0 16,1–17,0 17,1–18,1 13,3–14,0
Kvinnor Män
Pågående sjukfall per län i decem
ber år 2010. I riket hade kvinnor och män i åldrarna 16–64 år totalt 26 respektive 15 pågående sjukfall per 1 000 registrerade försäkrade.
Ett sjukfall definieras som en sam
manhängande period där ersätt
ning betalats ut med sjukpenning och/eller rehabiliteringspenning.
Västernorrlands och Jämtlands län är de som har flest pågående sjukfall per 1 000 registrerade försäkrade kvinnor och män. Detta beror bland annat på att medel
åldern är högre i länen i norra Sverige jämfört med övriga län. Det kan även förklaras av skillnader i hälso, livs och arbetsvillkor mellan länen.
En person kan få hel, tre fjärde
dels, halv eller en fjärdedels sjuk
penning om inkomsterna uteblir på grund av sjukdom. Avgörande är i vilken grad arbetsförmågan är nedsatt på grund av sjukdom.
Sjukpenning kan även betalas ut vid medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstiden.
Under de första 14 dagarna i en sjukperiod får en anställd sjuklön av sin arbetsgivare, dock inte för den allra första dagen som är en karensdag. Om nedsättningen av arbetsförmågan kvarstår även efter det att sjuklöneperioden har löpt ut kan en anställd få sjuk
penning från Försäkringskassan.
Egen företagare har en karenstid på 7 dagar men har även möjlighet att välja en karenstid på 14, 30, 60 eller 90 dagar.
Sjukpenning motsvarande knappt 80 procent av den sjuk
penning grundande inkomsten (SGI) kan betalas ut under 364 dagar inom en period om 450 dagar. Maximal sjukpenning baseras på 7,5 prisbas belopp. År 2010 motsvarar det en maximal ersättning på 676 kronor för en dag under denna period. Om ned
sättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom kvarstår efter denna period kan sjukpenning på fortsättningsnivå i ytterligare 550 dagar betalas ut. Ersättningen mot svarar då knappt 75 pro
cent av SGI. Maximal ersättning baseras på 7,5 prisbasbelopp. År 2010 motsvarar det en maximal ersättning på 634 kronor för en dag under denna period. Personer med allvarliga sjukdomar kan få fler dagar med sjukpenning på normalnivå för obegränsad tid motsvarande 80 procent av SGI.
För arbetslösa gäller speciella
regler för ersättning och år 2010 var maximal ersättning per dag för dessa 486 kronor.
Bedömning av i vilken grad arbetsförmågan är nedsatt och rätten till sjukpenning görs enligt den så kallade rehabiliterings
kedjan. Under de första 90 dagar na görs detta i förhållande till det vanliga arbetet. Efter 90 dagar bedöms rätten till sjuk
penning även i förhåll ande till om den försäkrade kan ut föra något annat arbete hos arbetsgivaren.
Efter 180 dagar har den försäk
rade enbart rätt till sjuk penning om han eller hon inte kan utföra något arbete på arbetsmarknaden.
Det gäller dock inte om Försäk
ringskassan bedöme r att den försäkrade med stor sanno likhet kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren före dag 366. Då bedöms arbetsförmågan i förhållande till ett arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180.
Om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot den reguljära arbetsmarknaden kan bedömningen göras i förhållande till det vanliga arbetet även efter dag 365 trots att den försäkrade bedöms ha en arbetsförmåga i ett arbete på arbetsmarknaden. För egenföretagare görs en prövning mot det egna arbetet fram till dag 180. Där efter prövas han eller hon mot den reguljära arbetsmarknad
en om det inte med stor sanno
likhet kan antas att han eller hon kommer att kunna återgå i sitt vanliga arbete före dag 366 eller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhåll
ande till arbeten på den reguljära arbetsmarknaden. För arbetslösa prövas arbetsför mågan i förhåll
ande till hela arbetsmarknaden från och med dag ett.
Regler 2010