• No results found

Sjukpenning ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom

In document Socialförsäkringen i siffror 2015 (Page 54-58)

z

y Antal mottagare av sjukpenning Fram till år 2002 ökade antalet mot­

tagare av sjukpenning, med bland annat en starkt ökande långtidssjuk­

frånvaro. Därefter minskade antalet mottagare av sjukpenning fram till år 2010 då det åter började öka.

Totalt fick omkring 560 000 person er sjukpenning någon gång under år 2014, varav 64 procent var kvinnor och 36 procent var män. Detta motsvarar 10 procent av alla registr­

erade försäkrade i åldrarna mellan 16 och 64 år.

z

y Andel ersatta sjukpenningdagar med partiell omfattning

I början av 2000­talet ökade andelen utbetalda dagar med partiell omfatt­

ning. Detta kan bland annat förklaras av att regeringen i början av 2000­talet tydliggjorde att Försäkringskassan skulle använda partiell sjukskrivning i större utsträckning. Efter 2007 har dock andelen minskat igen.

Omkring 31 respektive 24 procent av de utbetalda dagarna med sjuk­

penning för kvinnor och män betalades ut med partiell omfattning år 2014, och det är framförallt vanligt bland person­

er med en psykisk diagnos.

3URFHQW

z

y Pågående fall med sjukpenning efter ålder och diagnosgrupp i december 2014

För både kvinnor och män med sjukpenning i december 2014 var psykiska sjukdomar och sjukdomar i muskler m.m. bland de vanligaste diagnosgrupp erna. Psykiska sjuk­

domar motsvarade 47 procent av

alla fall för kvinnor och 35 procent av alla fall för män i december 2014.

Motsvarande siffra för sjukdomar i muskler m.m. var 22 respektive 27 procent för kvinnor och män.

Antal mottagare Antal dagar Medelbelopp, i medeltal kronor per dag Ålder Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män

16–24 15 103 10 826 54 54 430 508

„Sjukpenning år 2014 Av de 27,7 miljarder kronor som betala des ut i sjukpenning år 2014 (exklusive samverkansmedel) gick 62 procent till kvinnor och 38 procent till män. Det genomsnittliga ersatta

snittliga antalet sjukpenningdagar ökar i regel med stigande ålder både för kvinnor och för män. En anled­

ning till detta är ökad risk för sjukdom och längre tid för återhämtning med

.YLQQRU 0¦Q

z

y Pågående sjukfall per län i december år 2014 I riket hade kvinnor och män i åldrarna

16–64 år totalt 42 respektive 22 på­

gående sjukfall per 1 000 registrerade försäkrade. Ett sjukfall definieras som en sammanhängande period där er­

sättning betalats ut med sjukpenning och/eller rehabiliteringspenning.

Jämtlands län har flest pågående sjukfall per 1 000 registrerade försäk­

rade kvinnor och män. Bland kvinnor motsvarar det 58 och bland män 29 på­

gående sjukfall per 1 000 registrerade försäkrade. En del av de regionala variationerna kan bero på skillnader i åldersfördelning eller skillnader i hälsa, livs­ och arbetsvillkor.

39,9–44,7 44,8–49,6 49,7–54,5 54,6–59,4 35,0–39,8

20,3–22,5 22,6–24,8 24,9–27,1 27,2–29,4 18,0–20,2

Kvinnor Män

Regler 2014

En person kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Sjukpenning kan även betalas ut vid medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att förebygga sjukdom eller att förkorta sjukdomstiden.

Under de första 14 dagarna i en sjukperiod får en anställd sjuklön av sin arbetsgivare, dock inte för den allra första dagen som är en karensdag.

Om nedsättningen av arbetsförmågan kvarstår även efter sjuklöneperioden kan en anställd få sjukpenning från Försäkringskassan. För arbetslösa betalar Försäkringskassan ut sjuk­

penning efter en dags karens, medan egenföretagare normalt har en karens­

tid på 7 dagar. Egenföretagare har även möjlighet att välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar.

Sjukpenning på normalnivå, motsvarande knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), kan betalas ut under 364 dagar inom en ramtid om 450 dagar. Sjukpenning kan som högst baseras på inkomst motsvar­

ande 7,5 prisbasbelopp. År 2014 motsvarade det 708 kronor per dag vid hel sjuk penning på normalnivå.

Om nedsättningen av arbetsförmågan kvarstår efter 364 dagar kan sjukpen­

ning betalas ut i ytterligare 550 dagar i form av sjukpenning på fortsätt­

ningsnivå. Ersättningen motsvarar då knappt 75 procent av SGI. År 2014 motsvarade det en maximal ersättning på 664 kronor per dag vid hel sjukpen­

ning på fortsättningsnivå. Personer med allvarliga sjukdomar kan sjuk­

penning på normalnivå för obegränsad tid motsvarande 80 procent av SGI.

Arbetslösa kan inte få sjukpenning med högre belopp än det som mot­

svarar det högsta dagpenningbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen. År

2014 var det 486 kronor per dag vid hel sjukpenning för arbetslösa.

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning görs enligt den så kallade rehabiliteringskedjan. För en anställd ska arbetsförmågans nedsättning under de första 90 dagarna bedömas i förhållande till det vanliga arbetet.

Efter 90 dagar bedöms arbets­

förmågans nedsättning även i för­

hållande till om personen kan utföra något annat arbete hos arbetsgivaren.

Efter 180 dagar har den anställde en­

bart rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra något arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. Det gäller dock inte om Försäkringskassan bedömer att hen med stor sannolik­

het kommer att kunna gå tillbaka till arbete hos arbetsgivaren inom 365 dagar. Då bedöms arbetsför­

mågans nedsättning i förhållande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan mot sådant arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden kan bedömningen göras i förhållande till arbete hos arbets givaren även efter dag 365 trots att den försäkrade bedöms ha arbets­

förmåga i ett arbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden. För egenföre tagare görs en prövning mot det vanliga arbetet fram till och med dag 180. Därefter prövas arbetsför­

mågans nedsättning i förhållande till sådant arbete som normalt förekom­

mer på arbetsmarknaden om det inte med stor sannolikhet kan antas att hen kommer att kunna återgå i arbete inom 365 dagar eller om det kan anses oskäligt att bedöma arbetsförmågan i förhållande till normalt före­

kommande arbeten. För arbetslösa prövas arbetsförmågans nedsätt­

ning alltid i förhållande till sådant arbete som normalt förekommer på arbets marknaden.

In document Socialförsäkringen i siffror 2015 (Page 54-58)

Related documents