6.2 Förbättringsområden av sjuksköterskornas tidfördelning
7.3.2 Sjuksköterskornas tidfördelning jämfört med tidigare studier
Resultatet av sjuksköterskornas tidfördelning av arbetsuppgifter visar att de lägger 23 % på direkt patienttid, vilket är den näst största kategorin av sjuksköterskornas tidfördelning. Resultatet kan jämföras med Creswick, et al., (2011) och Chow, et al., (2008) studier som genomfördes i Australien och USA där resultatet visar att sjuksköterskorna spenderar 25 % respektive 27 % med patienterna, vilket utgör den största och näst största kategorin av studiernas tidfördelning. Att dessa tidfördelningar består av en ungefär lika stor procentuell del beror på att samtliga studier har observerats på vårdavdelningar där sjuksköterskorna utfört likvärdiga arbetsuppgifter. Hendrickson, et al., (1990), Hobgood, et al., (2005) och Hollingsworth, et al., (1998) påvisar även att sjuksköterskornas procentuella tidfördelning av patienttiden är mellan 26 % till 31 % och utgör en av de tre största kategorierna med avseende på tidfördelningen av arbetsuppgifterna. Detta bedömer författarna som en tillräcklig grund för att säga att examensarbetets resultat av sjuksköterskornas direkta patienttid är trovärdigt.
72
Läkemedelshanteringen för sjuksköterskorna på AVD1 utgjorde den fjärde största tidfördelningen utifrån de olika arbetskategorierna, medan den utgjorde den näst största kategorin i Creswick, et al., (2011) och den tredje största i Chow, et al., (2008). Sjuksköterskorna på AVD1 spenderade endast 10 % av sin arbetstid på att utföra dessa uppgifter, medan sjuksköterskorna i Creswick, et al., och Chow, et al., studier spenderade hela 21 % respektive 17 %. En förklaring till dessa skillnader är att sjuksköterskorna som observerades av Creswick, et al., i USA hade färre administrativa arbetsuppgifter, vilka endast utgjorde 7 % av den totala tidfördelningen, och hade större ansvar kring hanteringen av läkemedel. Sjuksköterskorna på AVD1 och de australienska sjuksköterskorna i Chow, et al., (2008) hade däremot mer omfattande administrativa arbetsuppgifter som upptog totalt 26 % respektive 35 % av tidfördelningen, vilket utgjorde de största kategorierna av tidfördelningen.
Sjuksköterskornas kommunikation på AVD1 och i Creswick, et al., (2011) utgör båda den tredje största kategorin av den totala tidfördelningen av arbetsuppgifterna, totalt 20 % respektive 19 %. Detta visar att sjuksköterskorna på AVD1 spenderar ungefär lika mycket tid på kommunikation som sjuksköterskorna på en vårdavdelning i USA gör. Även Boxerman, et al., (2006) fick ett liknande resultat av sin studie, då sjuksköterskornas tidfördelning för kommunikation var 26 %, vilket utgjorde den största kategorin av en sjuksköterskas totala tidfördelning.
Författarna till detta examensarbete har identifierat som Chow, et al., (2008) och Jetisi och Nilsson (2007) att en förbättrad användning av de befintliga datorprogrammen kan öka effektiviteten av sjuksköterskornas arbetspass. Carlsén (2014) föreslår som författarna att dokumentationsrutinerna för inskrivning av information i journaler bör åtgärdas för att öka effektiviteten, vårdkvaliteten och vårdsäkerheten för patienterna och personalen. Creswick, et al., (2011), DeLucia, et al., (2009) och Svenska Sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet (SSF & SLS, 2013) menar också på att om samarbetet mellan personalen inom vården skulle öka, skulle även antalet gånger som en sjuksköterska blir avbruten under ett arbetspass minska och på så sätt stärka vårdsäkerheten. För att minska på och underlätta sjuksköterskornas letande efter läkemedel ger även Page (2004) som förslag att utveckla datorprogram. Författarna för detta examensarbete menar att denna utveckling av datorprogram kan bidra till att AVD1 och hela medicinkliniken kan få ett bättre system för lagerhantering av läkemedel. Detta visar på att de problem- och förbättringsområden som har identifierats på AVD1 av författarna även förekommer på andra vårdavdelningar och bör därför åtgärdas för att erhålla en bättre tidfördelning.
73
8 SLUTSATS
Resultatet av examensarbetet visar att de tre största tidfördelningskategorierna för både läkarna och sjuksköterskorna utgörs av administrativt arbete, kommunikation och patienttid. Med hänsyn till tidigare studier som har genomförts i liknande syfte har resultatet visat sig vara trovärdigt då tidfördelningarna har varit likvärdiga och gått att jämföra.
För att förbättra tidfördelning behöver AVD1 eliminera de slöserier som uppkommer under en läkares och sjuksköterskas arbetspass, och på så sätt öka läkarnas och sjuksköterskornas effektivitet på AVD1. De största problemområdena som har identifierats utifrån sjukvårdslogistik och Lean av författarna är att AVD1 i dagsläget saknar rutiner och regler för hur journalanteckningarna skall gå till, samt att det även saknas ett lagersystem för hur mycket läkemedel som finns i lager på AVD1 och resten av medicinkliniken. Dessa problemområden leder till onödiga bearbetningar och transporter, vilket transfereras till icke-värdeskapande arbetsuppgifter. Författarna rekommenderar därför att AVD1 och hela medicinkliniken fastställer bestämda dokumentationsrutiner vid införande av information i journalanteckningar för att undvika upprepningar och underlätta sökandet av information. För att få information om vilka läkemedel och hur mycket det finns i lager bör även AVD1 uppdatera och datorisera deras lagerhanteringssystem, och på så sätt underlätta sökningen av läkemedel och även undvika att vissa läkemedel tar helt slut. Genom dessa förbättringar kan tidfördelningen av en läkares och sjuksköterskas arbetsuppgifter förbättras och bidra till fler värdeskapande arbetsuppgifter för patienten.
Tidfördelningen av en läkares och sjuksköterskas arbetsuppgifter kan även förbättras genom att användning av Leans 5S i förråd för att underlätta sökande av olika redskap som används vid patientrelaterade arbetsuppgifter. Genom att också tydliggöra att rapportering pågår i de olika teamrummen kan antalet gånger en sjuksköterska blir avbruten och rapporteringens längd minskas, då ingen information behöver återupprepas. Datorerna på AVD1 skulle också kunna genomgå en uppdatering för att minska på de icke-värdeskapande arbetsuppgifter som uppstår i samband med att olika program tar lång tid att starta. Genom att också öka antalet skrivare på AVD1 och flytta på telemetridatorn kan en minskning av störningsmoment i det gula teamrummet ske. Författarna rekommenderar därför att dessa åtgärder vidtas, eftersom det skulle både effektivisera läkarna och sjuksköterskorna arbetspass och förbättra deras arbetsmiljö. Sammanfattningsvis är de identifierade förbättringsområdena följande:
Förbättringsområden för läkare
- Tillägga läkemedel i läkemedelslistan
- Investera i flera telemetridatorer eller förbättra placeringen av den befintliga - Skapa en avsedd plats för läkarnas mest efterfrågade verktyg och föremål - Öka kommunikationen med överläkare
- Minska sysslolösheten genom bättre planering med alla läkare på AVD1s Förbättringsområden för sjuksköterskor
- Minska antalet gånger som de blir avbrutna under rapporteringen genom att tydliggöra att rapportering pågår
- Minska letandet efter saker och personal genom Leans 5S och planering - Hämta läkemedel när de tar slut vid utdelning
Förbättringsområden för både läkare och sjuksköterskor - Skapa riktlinjer för inskrivning av information i journal
74
- Minska på antalet störningsmoment i gula teamrummet genom omplaceringar - Bland annat placering av läkemedelsrummet, telemetridator och skrivare - Minska väntan på datorer genom investeringar i bättra mjuk- eller hårdvara
Många av de problem- och förbättringsområden som har identifierats av författarna har även upptäckts av tidigare studier, vilket författarna bedömer som tillräckligt för att fastställa att resultatet av detta examensarbete är berättigad.
75
REFERENSER
Abrahamsson, M., Aronsson, H,. & Spens, K. (2011). Developing lean and agile healthcare supply chains. Supply Chain Management: An International Journal 16/3 (2011) 176–183. doi:10.1108/13598541111127164
Almlöf, S. Montell, C. (2013). Ur led är tiden: Fyra utvecklingsområden för en mer effektiv användning av läkares tid och kompetens. Stockholm: Vårdanalys.
Alsterman, H., Blücher, D., Broman, M., Johansson, O., & Petersson, P. (2008), LEAN Gör avvikelser till framgång, Part Development AB.
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. 1 uppl. Stockholm: Liber AB.
Arnholdts-Olsson, A., Edvardsson, J., & Jeppsson, B. (2014). Mer tid för patienten hos läkare i England: En jämförelse tidsstudie av svenska och engelska läkares arbetsdag.
Läkartidningen, 1236(1), 29-32.
Aronsson, G., Bejerot, E., & Härenstam, A. (2013). Onödiga och oskäliga arbetsuppgifter bland läkare. Läkartidningen, 48(1).
Aronsson, H. Ekdahl, B., & Oskarsson, B. (2013). Modern logistik - För ökad lönsamhet. 4 uppl. Stockholm: Liber AB.
Aronsson, H. & Olsson, O. (2014). Logistikhandbok för hälso- och sjukvården. Linköpings Universitet. Instutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Frånhttp://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:653613/FULLTEXT01.pdf
Arvidsson, L. (2007). Vårdlogistik: rätt patient får rätt vård av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad. Stockholm: KLF Grafisk Produktion. Från
http://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/5125.pdf?issuusl=ignore
Ashburn, A., Ellis-Hill, C., Hyndman,. McPherson, K., D.,Robison, J. & Wiles, R., (2009). Resuming previously valued activities post-stroke: Who or what helps? Disability & Rehabilitation, 31(19), 1555-1566. doi:10.1080/09638280802639327
Beek, M., van Eijk, J., Grol, R., Mesker, P., Mesker-Niesten, J,. Mokkink, H., & Smith, A. (1985) Work satisfacation of general practitioners and the quality of patient care. Fam Pract, 2(3), 128-135.
Bell, Judith. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. Lund. Studentlitteratur.
Bengt, A., Petersson, O., & Prag, M. (2002). Läkarna mår allt sämre - Resultat från en prospektiv interventionstudie: Den psykiska energin minskar samtidigt som
produktionskraven ökar. Läkartidningen, 22(99), 2496-2504.
Björklund, M., & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken – att skriva, presentera och opponera. Lund. Studentlitteratur.
76
Boxerman, B., Evanoff, B., Potter, P., Sledge, A., Wolf, L. (2006) Describing nurses’ work: Combining quantitative and qualitative analysis. Human Factors, 48(1), 5–14.
Bryne, J. Flume, O. Kaplan, G. Toussaint, J. & Womack, J. (2005). Going Lean in Health Care. Cambridge: Institute for Health Improvment.
Chase, B., Jacobs, F. & Aquliano, J. (2007). Operations management for competitive advantage. 11 uppl. New York: McGraw-Hill/Irwin.
Chow, M., Hendrich, A., Lu, Z. & Skierczynski, B. (2008). A 36-Hospital Time and Motion Study: How Do Medical-Surgical Nurses Spend Their Time?. The Permanente Journel, 12(3), 25-34.
Creswick, J., Duffield, C., Li, L. och Westbook, J. (2011). How much time do nurses have for patients? a longitudinal study quantifying hospital nurses’ patterns of task time distribution and interactions with health professionals. BMC Health Service Research, 319(11), 1-12. doi:10.1186/1472-6963-11-319
Dahmström, K. (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. 5.1 uppl. Lund: Studentlitteratur.
De Geer, H, Tidsstudier, 2015. Hämtad 26 maj, 2015, från National
Encyklopedin, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/tidsstudier
Delucia, P., Ott, T., & Palmieri, P. (2009). Performance in Nursing. Reviews of Human Factors and Ergonomics, 5(1), 1-40. doi: 10.1518/155723409X448008.
Dugdale, D., Epstein, R., & Pantilat, S. (1999). Time and the patient-physician relationship. J Gen Intern Med, 14(1), 34-40. doi: 10.1046/j.1525-1497.1999.00263.x
Edgren, L. (1991). Service management inom svensk hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur.
Ejvegård, R. (2009). Vetenskaplig metod. Lund. Studentlittertur.
Ekström, Lena; vårdenhetschef av AVD1 på Vrinnevisjukhuset. 2015. Möte 27 februari.
Ellis-Hill, C., Payne, S., & Ward, C. (2000). Self-body split: Issues of identity in physical recovery following a stroke. Disability & Rehabilitation, 22(16), 725-733.
doi:10.1080/09638280050191990
Englert, K. Forth, V. Tipping, M. Magill, D. Malkenson, D. O’Leary, K. Williams, M. (2010). Where did the day go? - A time-motion study of hospitalists. Journal of Hospital Medecine, 5(6), 323-328. doi: 10.1002/jhm.790
Fabrizo, T., Hadfield, D., Holmes, S., Kremer, R. & Tapping, D. (2006). Lean Healthcare: Implementing 5S in Lean or Six Sigma Projects. Chelsea: MCS Media.
Gandek, B., Greenfield, S., Kaplan S., & Ware, J. (1996). Characteristics of physicians with participatory decision-making styles. Ann Intern Med, 124(5), 497-504.
77
Graban, M. (2012). Lean Hospitals: Improving Quality, Patient Safety, and Employee Engagement. 2 uppl. Boca Raton: Taylor & Francis.
Gustafsson, J. (2015). Validitet. Hämtad 11 maj, 2015, från National Encyklopedin,
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/validitet
Hanauer, D,. Zheng K & Guo M. (2011) Using the time and motion method to study clinical work processes and workflow: methodological inconsistencies and a call for standardized research. J Am Med Inform Assoc, 18(5), 704–10.
Hansson, J., Klinga, C., Sachs, M., & Sharp, L. (2014). Elektronisk patientjournal riskerar patientsäkerhet: Granskning av journalanteckningar visar allvarliga brister i dokumentation. Läkartidningen, 20(1), 1-4.
Hellspong, L. (2001). Metoder för brukstextanalys. Lund: Studentlitteratur.
Hendrickson, G., Doddato, T. M., & Kovner, C. T. (1990). How do nurses use their time? Journal of Nursing Administration, 20(1), 31–37.
Hines, P., & Rich, N. (1997). The seven value stream mapping tools. International Journal of Operations & Production Management, 17(1), 46-64. doi:10.1136/amiajnl-2011-000083 Hobgood, C., Villani, J., & Quattlebaum, R. (2005). Impact of emergency department volume on registered nurse time at the bedside. Annals of Emergency Medicine, 46(1), 481–489. Hollingsworth, J. C., Chisholm, C. D., Giles, B. K., Cordell, W. H., & Nelson, D. R. (1998). How do physicians and nurses spend their time in the emergency department? Annals of Emergency Medicine, 31(1), 87–91.
Håkansson, H,. & Persson, G. (2004), Supply chain management: the logic of supply chains and networks, The International Journal of Logistics Management, 15(1), 11-26.
Jetisi, A. & Nilsson, B. (2007). Information overload - ett problem inom akutsjukvården? (Examensarbete, Växjö Universitet, Instutionen för hälso- och vårdvetenskap).
Jonsson, P., & Matsson, S. (2011). Logistik - Läran om effektiva materialflöden. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kallaste, P., & Larsson, J. (2014). Tids- och flödesanalys av undersköterskors
arbetsuppgifter. (Examensarbete, Linköpings Universitet, Institutionen för teknik och naturvetenskap).
Kane, L. Peckham, C. (2014). Medscape physician compensation report 2014. New York: Medscape. http://www.medscape.com/
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande för forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. 1 uppl. Lettland: Typ & Design AB.
78
Leading Health Care [LHC]. (2011). Värdeskapande i Hälso- och sjukvården. Hämtad 26 Maj, 2012 från Leading Health Care,
http://www.leadinghealthcare.se/Upload/ContentItem/84/VIHS%202011.pdf
Lindgaard Laursen, M. Gertsen, F. Johansen, J. (2003). Applying Lean Thinking in Hospitals- Exploring Implementation Difficulties. Center for Industrial Production. Aalborg University. Aalborg
Little, A. D., (1991). Logistics in service industries. Oak Brook: The Council of Logistics Management.
Lumsden, K. (2012). Logistikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Malterud, K. (1998). Validitet. Kvalitativa metoder i medicinsk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Mawardi, H. (1979). Satisfactions, dissatisfactions, and causes of stress in medical practice. JAMA, 241(14), 1483-1486.
McSherry, W., & Wright, S. (2013). How much time do nurses spend on their patient care? Nursing Times. Hämtad frånhttp://www.nursingtimes.net/
Medscape. (2013). Physician compensation report: 2013. New York: Medscape.
http://www.medscape.com/
Modig, N., & Åhlström, P. (2013). Detta är lean. Halmstad: Stockholm. School of Economics Institute for Research.
Nyström, K., & Sjöberg, H. (2007). Sjukvården - en tjänstebransch med
effektiviseringspotentioanl. Stockholm: Nutek - Verket för näringslivsutveckling.
Ohlager, J. (2000). Produktionsekonomi. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Page, A. (2004). Keeping patients safe: Transforming the work environment of nurses. Washington. DC: National Academies Press.
Patel, R., & Davidsson, B. (2012). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund. Studentlitteratur.
Slack, N., Chambers, S., & Johnston, R. (2007). Operations managment. 5 uppl. Harlow: Pearson Educations Limited.
Socialstyrelsen. (2009). Hälso- och sjukvårdsrapport 2009. Västerås: Edita Vastra Aros
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2010), Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn; En systematisk litteraturöversikt, Hämtad 26 Mars, 2015 Från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
http://www.sbu.se/upload/Publikationer/Content0/1/Program_forebygga_psykisk_ohalsa_hos_bar n.pdf
79
Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU]. (2014). Etiska och sociala aspekter. Hämtad 26 Mars, 2015, Från Statens beredning för medicinsk utvärdering,
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel12.pdf
Steen, J., & Koch, D. (2012). Samspelet på vårdavdelningen: om att vara tillgänglig för varandra i det rumsliga sammanhanget (TRITA-ARK-Forskningspublikationer, nr 2014:4). Stockholm: KTH arkitektur och Samhällsbyggnad.
Ström, M. (2014). Socialstyrelsens utredare: 70 procent av det läkare skriver i journalen är upprepningar. Läkartidningen, 40(1), 1.
Svensk Sjuksköterskeförening [SSF], & Svenska Läkaresällskapet [SLS]. (2013). Teamarbete & Förbättringskunskap: två kärnkompetenser för god och säker vård. Hämtad 13 Maj, 2015 från Svenska sjuksköterskaföreningen,
http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Vara-publikationer/Teamarbete-och- forbattringskunskap/
Sveus. (2015), Stroke, Hämtad 16 april, 2015, från Sveus,
http://www.sveus.se/patientgrupper/stroke
Sweco Architects AB. (2012). VisIoN 2020. Hämtad: 18 maj, 2015, från Region Östergötland,
http://www.regionostergotland.se/PageFiles/4851/Slutgiltig_rapport_120203_l%C3%A5gupp l%C3%B6st.pdf
Thompson, H. S., & Ryan, A. (2009). The impact of stroke consequences on spousal relationships from the perspective of the person with stroke. Journal of Clinical Nursing, 18(12), 1803-1811. doi:10.1111/j.1365-2702.2008.02694.x
Widborg, J. (2015a). Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Hämtad 23 februari, 2015, från Region Östergötland,http://www.regionostergotland.se/Halsa-och-vard/Vara-
sjukhus/Vrinnevisjukhuset-i-Norrkoping/
Widborg, J. (2015b). Om vision 2020. Hämtad 18 maj, 2015, från Region Östergötland,
http://www.regionostergotland.se/Om-regionen/Bygga-for-framtidens-vard/Vrinnevi-Vision- 2020/Fragor--svar/
Wisén, J. & Lindblom, B. (2009). Effektivt projektarbete. 8:1 uppl. Vällingby: Norstedts Juridik AB.
80
BILAGOR
Bilaga 1
STAMP (Suggested Time And Motion Procedures)
Area and element Ref Code
Description
Type INT.1 The system studied (intervention)
System genre INT.2 Origin or lineage of the system (eg, commercial product, homegrown system, open source software)
Maturity INT.3 Time elapsed since intervention, including the amount of time that study subjects have been exposed to the
intervention
Institution type ES.1 Type of the healthcare facility or facilities where empirical observations are conducted (eg, academic vs non-academic)
Care area ES.2 Area of patient care services (eg, inpatient, outpatient, emergency department)
Locale ES.3 Geographic characteristics (eg, urban vs rural)
Protocol RD.1 Research protocol (eg, RCT, before and after, after only)
Duration RD.2 Length of fieldwork (eg, whether all observations are completed within a month, or occur sporadically over the course of a year)
Shift distribution RD.3 Clinical shifts observed (eg, morning, afternoon, night, if applicable)
Observation hours RD.4 Total number of direct observation hours, in addition to how the hours are distributed across study phases or RCT study arms (if applicable)
Definition and classification
TC.1 Definition of tasks and description of all major and minor task categories
Acknowledgment of prior work
TC.2 Acknowledgment of task classification schemas previously used in the same or similar settings, and justifications if modifications are made
81
Area and element Ref Code
Description
New development TC.3 Development and validation of task definition and task classification, if no prior work can be leveraged
Size of field team OBS.1 Total number of independent human observers
Training OBS.2 Type and amount of training provided to human observers, including pre-study pilot observation sessions
Background OBS.3 Professional background of observers (eg, residents, nurses, industrial engineering students) and their prior experiences in conducting observational studies in clinical settings
Inter-observer uniformity
OBS.4 If and how inter-observer agreements are calibrated
Continuity OBS.5 Continuity of observers across multiple study phases (if applicable)
Assignment OBS.6 How observers are assigned to shadow different research subjects and in particular, research subjects enrolled in different study phases or RCT study arms (if applicable)
Size SUB.1 Number of research subjects enrolled
Recruitment and randomization
SUB.2 How research subjects are recruited (and randomized, if applicable)
Continuity SUB.3 Continuity of subjects across multiple study phases (if applicable)
Background SUB.4 Background information about research subjects such as clinician type and level of training (eg, residents vs attending physicians); if conditions allow, other individual
characteristics such as gender, age, and computer literacy (eg, accessed using tools such as that of Cork et al)
Multitasking DR.1 If and how multi-tasking is taken into account; in particular, if only the primary task is recorded or all concurrent tasks are recorded
Non-observed periods
DR.2 If there are periods of time not covered by independent observers
82
Area and element Ref Code
Description
Between-task transition
DR.3 If and how transition periods between consecutive tasks are handled
Collection tool DR.4 Device and software used to collect field data, for example, the AHRQ tool, WOMBAT, and the medical work
assessment tool developed by Mache et al
Definition of key measures
DA.1 Key measures used in analysis and results reporting, for example, average time spent on ordering activities vs on direct patient care, TOT, and average continuous time that assesses workflow fragmentation and task switching frequency
Analytical methods DA.2 Statistical or other types of analytical methods used to analyze the data
Interruption AD.1 A descriptor specifying if a task represents an interruption to prior tasks
Interaction AD.2 Interpersonal interactions/communications necessary for task execution; for example, with whom and via what method (eg, in person, by telephone, via a computerized system)
Location AD.3 The location where the activities take place (eg, in a patient ward, in a hallway, at computer workstations)
83
Bilaga 2
Hur är Er verksamhet uppbyggd? Vilka chefer finns det och hur ser Er hierarki ut?
Hur många läkare arbetar i Er avdelning totalt, och ungefär hur många per arbetspass?
Hur många sjuksköterskor arbetar i Er avdelning totalt, och ungefär hur många per arbetspass?
84
Bilaga 3
Arbetsuppgifter, Läkare Datum: ___________ Starttid: ____________
*Inkluderar administrativt arbete med att endast läsa patientkort ochh inskrivningsöversikt i programmet Cambio Cosmic
**Inkluderar administrativt arbete med att skriva in uppgifter i patientkort, inskrivningsöversikt och journalanteckningar m.m. i programmet Cambio Cosmic, samt egna anteckningar
***Pratar med kollegor i samma team och avdelning, och uppdaterar varandra om information kring patienter, arbetskollegor och arbetsuppgifter
Journal*
Journalanteckningar**
Direkt patient tid
FASS Vårdpersonal Gång Kollegor*** Pascal ordinationsverktyg Rast/fika Rond
Samtal med andra specialister (pers.) Samtal med andra specialister (tel.) Signera provsvar i Lambros Sjukintyg Sökning av läkemedel, prov, etc. Provsvar i Lambros Uppdatera med annan över-/läkare
85
Arbetsuppgifter, Läkare Datum: ___________ Starttid: ____________
86
Bilaga 4
Arbetsuppgifter, Sjuksköterska Datum: ___________ Starttid: ____________
*Inkluderar administrativt arbete med att endast läsa patientkort ochh inskrivningsöversikt i programmet Cambio Cosmic
**Inkluderar administrativt arbete med att skriva in uppgifter i patientkort, inskrivningsöversikt och journalanteckningar m.m. i programmet Cambio Cosmic, samt egna anteckningar
***Pratar med kollegor och uppdaterar varandra om information kring patienter, arbetskollegor och arbetsuppgifter
Journal*
Journalanteckningar**
Direkt patient tid
FASS Vårdpersonal