För att efterfrågan ska kunna tillfredsställas med den odlingsteknik och de skördar man får ut idag kommer en ökning av odlingsmarken behövas. Utifrån det presenterade resultatet av ekosystemvärderingarna som presenteras i Figur 2 kan man dra slutsatsen att rent värdemässigt förlorar man minst på att fortsätta exploatera gräsprärie i Nordamerika. Detta är dock
problematiskt då den lämpliga marken i stort redan konverterats till odlingsmark, redan finns trender som visar att man expanderar in i mindre lämpad odlingsmark med högre risker för miljön och även för bönderna på grund av den högre risken för torka (Wright & Wimberly, 2013). Detta stöds av Samson, Knopf och Ostlie (1998) som visar på hur lite av denna lämpliga mark som finns kvar att tillgå.
58 Precis som i USA så har de mest eftertraktade odlingsmarkerna redan använts i stora delar av Brasilien. Flera av deras biotoper har blivit konverterade till odlingsmark eller betesmark vilket gör att bara några få procent finns kvar av ursprungsytan av till exempel i områdena Cerrado och den Atlantiska skogen. Olika biotoper är även olika gynnsamma att odla på, detta i kombination av de stora ytor av regnskogsareal som faktiskt finns kvar gör att man ser en ökande avskogning i Amazonas, detta är mark som är lämpad att odla på men som har ett högt värde ekonomiskt sett genom sina ekosystemtjänster. Brasiliens nya president Jari Bolsanaro tycks dock inte se detta, utan ser istället detta som en chans att styrka Brasiliens ekonomi (Greenleaf, 2019).
Problemet som ofta uppstår är att de som har nytta av ekosystemtjänsterna är inte samma personer som får nytta av den ekonomiska kortsiktiga vinningen av uppodling. Det stora
ekonomiska värdet av regnskogen är något som påverkar oss alla på en global nivå. Detta skapar ett stort dilemma för hela världen. Trenderna påvisar att efterfrågan inte kommer stagneras inom de närmsta åren vilket bara ger ytterligare incitament till Bolsanaro att konvertera mer värdefulla biotoper.
I Argentina ser situationen liknande ut. Även här så uppodlas en av deras mest värdefulla biotoper i Gran Chaco, nämligen deras torrskog. År 2012 hade de bara kvar 10% av landets storskog och de har också här problem med att de kortsiktigt vill maximera vinsten (Choumenrt & Phélinas, 2018).
Många av de bättre odlingsmarkerna har alltså uppodlats och nu börjar stora mängder av ännu mer värdefulla marker förstöras i allt större uträckning. Detta tyder på att en ökning av
odlingsmark för sojaproduktion är en svår väg att gå rent hållbarhetsmässigt. Kanske borde den ökande konsumtionen tillgodoses på något annat vis.
Ett annat sätt att möta efterfrågan är att öka skördarna på samma mark som i nuläget, vilket finns potential för i delar av världen. Det diskuteras av Masuda och Goldsmith (2009) hur högre skördar per hektar skulle kunna möta det prognostiserade ökande behovet. Resultat visar på att det finns utrymme för en ökad skördstorlek men att det i dagsläget saknas ekonomiska
incitament hos odlare för sådana förändringar. Masuda och Goldsmith (2009) nämner dock även att en sådan utveckling är optimistisk och pekar på att det skulle kräva en fyrdubbling av dagens skördstorlekar. Trots detta verkar en effektivare skörd ändå delvis vara rätt väg att gå, där investeringar i teknik och kunskapsspridning behövs, särskilt med fokus på att förbättra
59 lågproducerande områden, till exempel att fortsätta använda GMO-odling i Brasilien och
Argentina. Utöver det så är det dags för EU att inse att GMO är en växande möjlighet att klara av och möta den ökande efterfrågan av soja som präglar världen idag (Council of the European Union, 2009).
Med ovanstående resonemang kan man alltså möta ett begränsat ökat behov, men den stora problematiken kvarstår dock, att den prognostiserade ökningen är så pass stor. Det enda hållbara alternativet på lång sikt måste därför bli att minska behovet vilket innebär att världens
konsumtionsmönster måste ändras så att den genomsyras av mer hållbart tänkande och att kosten är mer baserat mer på vegetabiliska produkter.
60 5. Referenslista
A well-fed world. (2015). Feed: Meat Ratios. Hämtad 2019-05-24 från https://awfw.org/feed- ratios/
Barona, E., Ramankutty, N., Hyman, G., Coomes, O. (2010) The role of pasture and soybean in deforestation of the Brazilian Amazon. Environmental Research Letters
American Soybean Association (2018) Hämtad 2015-05-14 från http://soystats.com/
Boerema, A., Peeters, A., Swolfs, S., Vandevenne, F., Jacobs, S., Staes, J., & Meire, P. (2016). Soybean Trade: Balancing Environmental and Socio-Economic Impacts of an Intercontinental Market. PLoS ONE 11(5): e0155222
Brown, P. & Schulte, L. (2011) Agricultural landscape change (1937-2002) in three townships in Iowa, USA. Landscape and urban planning. 100, 202-212
Cardoso da Silva, J., Fernandes Barbosa, L., Leal, I., Tabarelli, M. (2017) The Caatinga: Understanding the challanges. Springer International Publishing AG.
Chang, W.S., Lee, H.I., Hungria M. (2015) Soybean Production in the Americas. In: Lugtenberg B. (eds) Principles of Plant-Microbe Interactions. Springer, Cham. Department of
BiologyUniversity of Texas-Arlington
Choumert, J., Phélinas, P. (2018). Is GM Soybean Cultivation in Argentina Sustainable? Ird- 01875358.
Corvalan, C., Hales, S., McMichael, A. (2005) Ecosystems and Human Well-Being. France, WHO.
Costanza, R. d’Arge, R. de Groot, R. Farber, S. Grasso M. Hannon, B. Limburg, K. Naeem, S. O’Neill Robert. Paruelo, J. Raskin, R. G. Sutton, P. Van den Belt, M. (1997) The value of the world’s ecosystem services and natural capital
Constanza, R., R. de Groot, P. Sutton, S. van der Ploeg, S. J. Anderson, I. Kubiszewski, S. Farber, and R. K. Turner. 2014. Changes in the global value of ecosystem services. Global
61 Environmental Change 26:152-158. (HCPI 2007-2008: 1,0383955) -ES review worldwide for Rain forests, grassland, cropland;update of Costanza et al. 1997
Costanza, R., dArge, R., de Groot, R., Farber, S., Grasso, M., Hannon, B., Limburg, K., Naeem, S., Oneill, R.V., Paruelo, J., Raskin, R.G., Sutton, P., van den Belt, M., 1997. The value of the world’s ecosystem services and natural capital. Nature 387, 253–260
Council Information Brazil. (2018). 20 years of GMOs: environmental, economic and social benefits in Brazil. Hämtad från
http://www.isaaa.org/kc/cropbiotechupdate/files/documents/2018-10-31-Vinte-anos-resumo- executivo-web-ENG.pdf
Council of the European Union. (2009). Genetically Modified Organisms – A way forward. Hämtad från
https://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=EN&f=ST%2011226%202009%20REV%201 Crop Nutrition, (2013). Hämtad 2019-04-09 från
https://www.cropnutrition.com/evaluating-a-soybean-fertility-program
da Cunha, J., Andrade, D., Uezu, A., de Alenca, C. (2014) Valoração econômica de serviços ecossistêmicos no território Bacia do.
Dahl, T. (1990) Wetland losses in the united states 1780’s to 1980’s. Branch of special projects, Washington DC.
David, T., Nardi, M. (2007). Soybean landed cost competitiveness analysis for Argentina, Brazil and the United States. Sustainable Agri-Food and Bioenergy Chains/Networks Economics and Management.
De Faccio Carvalho, P., Batello, C. (2009) Access to land, livestock production and ecosystem conservation in the Brazilian Campos biome: The natural grasslands dilemma. Livestock Science.
De Groot, R., Brander, L., van der ploeg, S., Costanza, R., Bernard,F., Braate, L-., Christief, M., Crossman,N., Ghermandi.A., Hein, L.G., Hussain, S., Kumar, P., McVittie, A., Portela, R.,
62 Rodriguez, L.C., Brink, P. ten, Beukering, P.J.H. van Abstract (2012). Global estimates of the value of ecosystems and their services in monetary units. Ecosystem Services.
De Groot, R.S. et al. (2002). A typology for the classification, description and valuation of ecosystem functions, goods and services. Ecological Economics 41. s. 393–408.
De Groot, R., Brander, L., Van Der Ploeg, S., Costanza, R., Bernard, F., Braat, L., ... & Hussain, S. (2012). Global estimates of the value of ecosystems and their services in monetary units. Ecosystem services, 1(1), 50-61.
Dei, H. (2011). Soybean as a Feed Ingredient for Livestock and Poultry. Recent Trends for Enhancing the Diversity and Quality of Soybean Products, Prof. Dora Krezhova (Ed.) Tamale Ghana.
Eklöf, G. & Rudberg, J. (2009). Världens skogar – mer än bara kolsänkor. Naturskyddsföreningen. ISBN: 978-91- 558-0013-0.
Encyclopaedia Britannica (2019). Hämtad 2019-05-14 från https://www.britannica.com/plant/soybean
Erdtman, E. (2001). Hård strid om GMO I Brasilien. Hämtad 2019-05-02.
https://www.naturskyddsforeningen.se/sveriges-natur/2000-6/hard-strid-om-gmo-i-brasilien Food and Agriculture Organization of the United Nations Statistics. (u.å.). Commodities by country. Hämtad 2019-05-15 från
http://www.fao.org/faostat/en/#rankings/commodities_by_country_imports
Faber, S., Rundquist, S. & Male, T. (2012) Plowed under – How Crop Subsidies Contribute to Massive Habitat Loss. Environmental Workings Group, Washington DC.
Faegri, K. & Van Der Pijl, L. (1980) The Principles of Pollination Ecology, -3rd revised ed. Pergamo Press. Great Britain.
63 Farriol. M., Jordà. M. & Delgado. G. (2006) Past and current trends in soy supplemention: a bibliographic study. Nutrición Hospitalaria, volume 21, issue 4, pages 448-451.: a bibliographic study. Nutrición Hospitalaria, volume 21, issue 4, pages 448-451.
Fearnside, P. (1999) Biodiversity as an environmental service in Brazil’s Amazonian forests: risks, value and conservation. National Institute for Research in the Amazon.
Fearnside, P.M. (2001). Soybean cultivation as a threat to the environment in Brazil. Environmental Conservation, 28(1), 23-38.
Flach, B., Lieberz, S., Lappin, J. & Bolla, S. (2018). EU-28: Biofuels Annual (NL8027). Hämtad från USDA: Foreign Agricultural Service: https://www.fas.usda.gov/data/eu-28-biofuels-annual- 0
Foley, J., Asner, G., Heil Costa, M., Coe, M., DeFries, R., Gibbs, H., Howard, E., Olson, S., Patz, J., Ramankutty, N., Snyder, P. (2007) Amazonia revealed: forest degradation and loss of ecosystem goods and services in the Amazon Basin. The Ecological Society of America
Garrett, R.D., & Rausch, L. L. (2016). Green for gold: social and ecological tradeoffs
influencing the sustainability of the Brazilian soy industry. The Journal of Peasant Studies, 43(2), 461-493.
Gasparri, N., Grau, R. & Angonese, J. (2013) Linkages between soybean and neotropical deforestation: Coupling and transient decoupling dynamics in a multi-decadal analysis. Instituto de Ecología Regional
Gasparatos, A., Stromberg, P. & Takeuchi, K. (2011) Biofuels, ecosystem services and human wellbeing: Putting biofuels in the ecosystem services narrative. Agriculture, Ecosystem and Environment.
Gleason, R., Euliss, N., Tangen, B., Laubhan, M. & Browne, B. (2011) USDA conservation program and practice effects on wetland ecosystem services in the Prairie Pothole Region. Ecological applications
64 Grau, R.H., Gasparri, I.N. & Aide, M.T. (2005). Agriculture expansion and deforestation in seasonally torrskogs of north west Argentina. Environmental Conservation, 32(2). 140-148. doi: 10.1017
Greenleaf, M. (2019) The value of the untenured forest: land rights, green labor, and forest carbon in the Brazilian Amazon. Department of Anthropolog
Grubinger, V. (1998) Row Spacing Should Enhance Efficiency. The University of Vermont Extension, Vegetable and Berry Program.
Hagbardsson, M., Lukkarinen,J. (2012) Global marknadsöversikt. Jordbruksverket. 2012:33
Hartman, G., West, E. & Herman, T. (2011) Crops that feed the World 2. Soybean—worldwide production, use, and constraints caused by pathogens and pests. Food Security, Vol. 3.
Houck, M.J. (2009) Understanding Seeding Rates, Recommended Planting Rates, and Pure Live Seed (PLS). United States Department of Agriculture, Alexandria, Louisiana, USA.
Index Mundi. (u.å.). Soybean Oilseed Domestic Consumption by Country in 1000 MT. Hämtad 2019-05-15 från https://www.indexmundi.com/agriculture/?commodity=soybean-
oilseed&graph=domestic-consumption
Iowa State University – Extension and Outreach, (2019). Hämtad 2019-04-09 från https://crops.extension.iastate.edu/soybean/production_soilfert.html
Ingraham, M. & Foster, S. (2008) The value of ecosystem services provided by the U.S. National Wildlife Refuge System in the contiguous U.S. Ecological Economics 67, 608-618.
Jordbruksverket. (2007). GMO i Sverige, EU och världen. Hämtad 2019-05-10 från https://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/Pdf_ovrigt/ovr147.pdf Jordbruksverket. (2018). Pollinering gynnar din skörd. Hämtad 2019-05-10 från
http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/miljoklimat/ettriktodlingslandskap/mangfaldpasla tten/pollinering/pollineringgynnardinskord.4.5d7f124b1529bb0218e65b6a.html
65 Da Cunha, C., Andrade, D., Uezu, A., Macêdo de Alencar, C. (2014) Valoração econômica de serviços ecossistêmicos no território Bacia do.Alencar, C. (2014) Valoração econômica de serviços ecossistêmicos no território Bacia do.
Liao, H., Yan, X. & Wang, X. (2010) Genetic Improvement for Phosphorous Efficiency in Soybean. Int J Mol Sci. 2018 Jul; 19(7): 2145. Published online 2018 Jul 23. doi:
10.3390/ijms19072145
Maarten Dros, J. (2004) Managing the Soy Boom: Two scenarios of soy production expansion in South America. WWF Forest Conversion Initiative.
Mallarino, A.P., Oltmans, R.R., Piekema, N. (2013) Potassium Fertilizer Effects on Yield of Corn and Soybean and on Potassium Uptake and Recycling to the Soil. Iowa State Research Farm Progress Reports. 1920.
Macedo, M., DeFries, R., Morton, D., Stickler, C., Galford, G., Shimabukaro, Y (2011)
Decoupling of deforestation and soy production in the southern Amazon during the late 2000s. PNAS.
Marris, E. (2005) The forgotten ecosystem. Conservation in Brazil.
MartinelliI, L., Filoso, S. (2009) Balance between food production, biodiversity and ecosystem services in Brazil: a challenge and an opportunity. Biota Neotrop.
Masuda, T. & Goldsmith, P. (2009) World Soybean Production: Area Harvested, Yield, and Long-Term Projections. International food and agribusiness management review, Vol. 14, 143- 162.
Meul, M., Ginneberge, C., van Middelaar, C., de Boer, I,.Fremaut, D., Haesaer, G., (2012) Carbon footprint of five pig diets using three land use change accounting methods. Livestock science, volume 149, issue 3, pages 215-223
Moham Kumar, B., Ramachandran Nair, P.K., Showalter.J., Vimala.D.N. (2010) Carbon Sequestration In Agroforestry Systems. Advances in Agronomy volume 108, chapter 5. [2019- 04-04]
66 Montgomery, D.R. (2007) Soil Erosion and Agriculture Sustainability. PNAS. 104(33)
Monsanto Learning Center (2017). Hämtad 2019-04-06 från
https://www.aganytime.com/Documents/ArticlePDFs/SoybeanRowSpacingbyPlantPopula-Dec4- AGDK.pdf
Morellato, P., Haddad, C. (2006) Introduction: The Brazilian Atlantic Forest. Biotropica. Naturskyddsföreningen. (2009). Soja som foder och livsmedel I Sverige – konsekvenser lokalt och globalt. Hämtad från https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/2009_jordbruk_mat_sojarapport.pdf
Naturvårdsverket. (2019). Vad är ekosystemtjänster. Hämtad 2019-05-08 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Ekosystemtjanster/Vad-ar-ekosystemtjanster/
Naturskyddsföreningen (u.å) Ekosystemtjänster- vad gör naturen för dig. Hämtad 2019-05-02 från
https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/skoldokument/Elevovningar_INTRO_E8.pdf
Nationalencyklopedin. (u.å.a). Ekosystemtjänster. Hämtad 2019-05-02 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ekosystemtj%C3%A4nster Nationalencyklopedin. (u.å.b). Pollination. Hämtad 2019-05-02 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/pollination Nationalencyklopedin. (u.å.c). Erosion. Hämtad 2019-05-02 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/erosion
Natuvårdsverket. (2019). Vad är ekosystemtjänster?. Hämtad 2019-05-02 från
https://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter- omrade/Ekosystemtjanster/Vad-ar-ekosystemtjanster/
67 Naturvårdsverket. (2018). Synen på ekosystemtjänster - Begrepp och Värdering. Hämtad 2019- 05-08 från https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-8725- 8.pdf?pid=14438
Bigelow, D. & Borchers, A. (2017) Major Uses of Land in the United States, 2012 U.S. Department of Agriculture, Economic Research Service.
North Carolina Soybean Producers Association (2014). Hämtad 2019-04-24 från https://ncsoy.org/media-resources/uses-of-soybeans/
Noe, R., Nachman, E., Heavenrich, H., Keeler, B., Hernandez, D. & Hill, J. (2016) Assessing uncertainty in the profitability of prairie biomass production with ecosystem service
compensation. Ecosystem Services 21, 103-108.
Nleya, T., Schutte, M., (2018) Row Spacing and Seeding Rate Effects on Soybean Seed Yield. South Dakota Soybean Research and Promotion Council and South Dakota Agricultural Experiment Station. [2019-04-05]
O.West,T. & Marland,G. (2002) A synthesis of carbon segestration, carbon emissions, and net carbon flux in agriculture: comparinf tillage peractices in the United States. Vo. 91, 217-232.
Pimentel, D., Harvey, C., Resosudarmo, P., Sinclair, K., Kurz, D., McNair, M., Crist, S., Shpritz, L., Fitton, L., Saffouri, R. & Blair R. Environmental and Economic Costs of Soil Erosion and Conservation Benefits. Science, Vol. 267, 1117-1123.
Overbeck, G., Vélez‐Martin, E., Scarano, F., Lewinsohn, T., Fonseca, C., Meyer, S., Müller, S., Ceotto, P.,
Dadalt, L., Durigan, G., Ganade,G ., Gossner, M., Guadagnin, D., Lorenzen, K., Jacobi, C., Weisser, W., Pillar, V (2015) Conservation in Brazil needs to include non‐forest
ecosystems.Diversity and Distributions.
Peisker, M. (2001). Manufacturing of soy protein concentrate for animal nutrition. Feed
manufacturing in the Mediterranean region. Improving safety: From feed to food, 103-107. doi:
68 Pioneer, (2019). Hämtad 2019-04-06 från
https://www.pioneer.com/home/site/us/products/soybean/high-yield/seeding-rate/#fig1
Pometti, C.L., Bessega, C.F., Vilardi, J. & Saidman, B.O. (2012). Landscape genetic structure of natural populations of Acacia caven in Argentina, Tree Genetics & Genomes, 8(4). doi:
10.1007/s11295-012-0479-6
Redo, D., Aide, M., Clark, M. (2012) Vegetation change in Brazil’s dryland ecoregions and the relationship to crop production and environmental factors: Cerrado, Caatinga, and Mato Grosso, 2001–2009. journal of Land Use Science, 8:2, 123-153.
Ribeiroa, M., Metzger, J., Martensen, A., Ponzoni, F., Hirota, M. (2009) The Brazilian Atlantic Forest: How much is left, and how is the remaining forest distributed? Implications for
conservation. Biological Conservation.
Schnepf, R. (2013). Agriculture-Based Biofuels: Overview and Emerging Issues. Lincoln: University of Nebraska
Secchi, S., Kurkalova, L., Gassman, P. & Hart, C. (2011) Land use change in a biofuels hotspot: The case of Iowa, USA. Biomass and Bioenergy
Seidl, A., Steffens Moraes, A. (2000) Global valuation of ecosystem services: application to the Pantanal da Nhecolandia, Brazil. Ecological Economics.
Souza, B., Meiado, M., Rodrigues, B., Santos, M. (2009) Water relations and chlorophyll fluorescence responses of two leguminous trees from the Caatinga to different watering regimes. Departamento de Botânica Universidade Federal de Pernambuco Recife Brazil.
Soya. (u.å.). Soy foods. Hämtad 2019-05-15 från https://www.soya.be/soy-milk.php
Strassburg, B., Brooks, T., Feltran-Barbieri, R., Iribarrem, A., Crouzeilles, R., Loyola, R.,
Latawiec, A., Oliveira Filho, F., Scaramuzza, C., Scarano, F., Soares-Filho, B., Balmford, A. (2017) Moment of truth for the Cerrado hotspot. Nature Ecology & Evolution.
69 Sutton, P., Anderson, S., Costanza, R., Kubiszewski, I. (2016) The ecological economics of land degradation: Impacts on ecosystem service values. Ecological Economics.
Smith, D (1981) Iowa Prairie - An Endangered Ecosystem. Proceedings of the Iowa Academy of Science: Vol. 88: No. 1, Article 5.
Samson, F., Knopf, F. & Ostlie, W. (1998) Regional Trends of Biological Resources - Grasslands
U.S Department of the interior.
Tomei, J. & Upham, P. (2009) Argentinean soy-based biodiesel: An introduction to production and impacts. Energy Policy, 37(10), 3890-3898
United States Department of Agriculture. (2011). Argentina Crop Production Maps by Province. Hämtad 2019-05-15 från
https://ipad.fas.usda.gov/rssiws/al/ar_crop_prod_prov.htm?commodity=Barley&arg2=Brewing_ Production
United States Department of Agriculture (2018). 2018 International Long-Term Projections to 2027. USDA. https://www.ers.usda.gov/data-products/international-baseline-data.aspx
USDA (2019a) Soybeans 2017 Production by County for selected states United states department of Agriculture [2019-03-16]
USDA (2019b) Crop Production 2018 Summary United states department of Agriculture
USDA (2019c) Quickstat
United states department of Agriculture [2019-05-07]
http://quickstats.nass.usda.gov/results/9D8E060F-B5DA-33F7-B26A-2897B5BA234E
Viglizzo, E., Frank, F. (2006) Land-use options for Del Plata Basin in South America: Tradeoffs analysis based on ecosystem service provision. Ecological Economics.
Volante, J.N., Alcaraz-Segura, D., Mosciaro, M.J., Viglizzo, E.F. & Paruelo, J.M. (2012). Ecosystem functional changes associated with land clearing in NW Argentina. Agriculture, Ecosystems & Environment, 154, 12–22. doi: 10.1016
70 Von Bothmer, R., Fagerström, T., Jansson, S. (2015). Bortom GMO- Vetenskap och
växtförädling för ett hållbart jordbruk (1). Stockholm: Fri Tanke Förlag.
Vos P.E.J., Maiheu B., Vankerkom J., Janssen S. 2013. Improving local air quality in cities: to tree or not to tree? Environmental Pollution 183: 113122.
Wangpakapattanawong, P (1996) Extent of historical wetlands of the prairie pothole region, north central Iowa. Retrospective thesis and dissertations.
Wilson, M. & Carpenter, S. (1999) Economic valuation of freshwater ecosystem services in the United States: 1971–1997. Ecological Applications 9, 772-783.
Wright, C. & Wimberly, M. (2013) Recent land use change in the Western Corn Belt threatens grasslands and wetlands. Geographic Information Science Center of Excellence, South Dakota State University, USA.
Wood, C. W., H. A. Torbert, and D. B. Weaver. (1993). Nitrogen Fertilizer Effects on Soybean
Growth, Yield, and Seed Composition. J. Prod. Agric. 6:354–360. doi:10.2134/jpa1993.035
World Wide Fund. (2014). The Growth of Soy: Impacts and Solutions. WWF International, Gland, Switzerland
World Wide Fund. (2011). Soya and the Cerrado: Brazil’s forgotten jewel. WWF-UK Wurdig Roesch, L,. Costa Beber Vieira, F., Alves Pereira, V., Shunemann, L., Teixeira, I., Teixeira Senna, A,. Stefenon, V. (2009) The Brazilian Pampa: A Fragile Biome. Biodiversity Feature Papers
Zedler, J. & Kercher, S. (2005) WETLAND RESOURCES: Status, Trends, Ecosystem Services, and Restorability. Annual review of environmental resources 30, 39-74.
71 6. Appendix
6.1 Appendix 1 - Sammanställning av data från FAOSTAT
Sammanställning av data och beräkning av uppskattning på historisk konsumtion för toppkonsumenterna Kina, USA, EU-28, Brasilien och Argentina.