Rapportens ambition har varit att beskriva hur partierna fungerar avseende den politik som växer fram på landstingsnivån. Beskrivningar av samhällsfenomen skapar naturligtvis underlag för värderingar. Är det som beskrivits bra eller dåligt ur demokratihänseende? En bedömare som helhjärtat sluter upp bakom till exempel Demokratiutredningens (SOU 000:) demokratiideal – där idén är att de allra flesta medborgare aktivt ska påverka den förda politiken, och i så många fall som möjligt delta i de avgörande besluten – har anledning att förfasa sig över den till synes stora bristen på medborgerlig förankring som beskrivits.
Ställs resultaten mot något utpräglat folkrörelseideal vore det mycket en- kelt att peka ut problemen med förankring i och inflytande över landstingspo- litiken. Emellertid är det viktigt att påminna om att vi lever i ett representativt politiskt system. Det är ett system som bygger på arbetsdelning och specia- lisering. Poängen med detta system är att ett mindre antal personer – efter en allmänt demokratiskt accepterad valprocedur – ges förtroendet att under en begränsad tidsperiod fatta bindande beslut å det övriga samhällets vägnar. Medborgarna överlåter sålunda rätten att bestämma i gemensamma angelägen- heter till personer som står under deras kontroll genom att de styrande först blir tillsatta, och därefter kan avsättas av väljarna, genom en demokratiskt ac- cepterad valprocedur (till exempel Esaiasson 00).
Arbetsdelning och specialisering pågår även i stor utsträckning inom de politiska partierna på såväl lokal som regional nivå. Kandidater nomineras. Valsedlar upprättas. Medborgarna väljer sedan förtroendevalda i allmänna val. Slutligen finns ett antal förtroendevalda utgörande en partigrupp i något lands- tingsfullmäktige. Inom denna partigrupp sker sedan ytterligare arbetsdelning och specialisering. Vissa får heltidsuppdrag med starkare mandat att driva par- tiets intressen. Andra accepterar rollen som mer renodlade fritidspolitiker med mindre makt och inflytande. Som Mattson (00: ) skriver, det är inget märkvärdigt med detta. I en representativ demokrati är det ändamålsenligt att delegera makt till representanter som har vilja, intresse och engagemang, samt kapacitet och tillräcklig kompetens att ta på sig ett sådant förtroende. Denna interna delegation gör också att system i princip medvetet är designat för att vi i slutänden ser en maktkoncentration till ett mindre antal individer.
Det som skiljer detta system från diktaturer är att maktkoncentrationen här ständigt är villkorad (jämför Petersson med flera 996: 34). Det finns me-
6
kanismer för ansvarsutkrävande, såväl inom partiorganisationen (det finns utrymme för gräsrotsmedlemmar att påverka valsedelns sammansättning och ge synpunkter på de regionala handlingsprogrammen) som inom fullmäktige- grupperna (fritidspolitikerna kan på sätt och vis ses som ett slags vakthundar som garanterar att heltidspolitikerna inte går utanför det mandat de fått av partiet och partigruppen). Dessutom finns ett löpande, indirekt ansvarsutkrä- vande genom den ständiga dialog som förs mellan fullmäktigegruppernas res- pektive förstanamn och distrikts- respektive förbundsstyrelserna. Med andra ord, en bedömare som sluter upp bakom den mer renodlade representativa demokratins ideal behöver inte oroa sig allt för mycket över de resultat som redovisats, även om också denna säkerligen kan hitta vissa källor till oro.
För trots allt är det så att innan man kan ge sig på en kvalificerad bedöm- ning av hur den representativa demokratin fungerar på landstingsnivå, krävs betydligt mer forskning. Mer kunskap behövs om hur den interna delegering- en fungerar, och mer kunskap behövs om huruvida den maktkoncentration som trots allt existerar verkligen är villkorad. Det behövs fler fallstudier som ingående studerar hur det interna ansvarsutkrävandet i praktiken fungerar, ex- empelvis studier som noggrant följer processen då valsedlarna tas fram och den process som föregår att ett regionalt handlingsprogram klubbas igenom av ett parti. Innan mer kunskap har utvunnits om partiernas egna, interna ansvarut- krävande måste juryn fortfarande sägas vara ute. Det som trots allt kan sägas, i brist på sådana noggranna kartläggningar, är att den medborgerliga förank- ringen av, och ansvarsutkrävandet inom, landstingspolitiken förefaller lämna en del övrigt att önska.
67
Referenser
Bergman, Patrik (00). ”Landstingen, storleken och demokratin. En jämfö- rande studie om demokratins förutsättningar i Sverige”, kandidatuppsats. Uppsala: Uppsala universitet, statsvetenskapliga institutionen.
Bäck, Henry (006). Komparativ kommunal konstitutionspolitik: En kunskaps
översikt. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.
Bäck, Henry (004). Av de många ett. Västra Götalandsregionens politiker
– partipolitiska och territoriella skiljelinjer. Göteborg: Förvaltningshög-
skolan.
Bäck, Mats och Tommy Möller (003). Partier och organisationer. Stockholm: Norstedts.
Blomquist, Christina (996). I marknadens namn. Mångtydiga reformer i
svenska kommuner. Stockholm: Nerenius och Santérus.
Bull, Thomas (999). ”Självständighet och pluralism. Om vertikal makt- delning i Sverige”, i Lena Marcusson (red.) Festskrift till Fredrik Sterzel. Uppsala: Iustus Förlag.
Christensen, Fleming (00). Representant på regional nivå. Lund: Statsvetenskapliga institutionen.
Dagens Nyheter (004--4). ”Landstingen är lika sjuka som patienterna”.
Ledare.
Davidsson, Lars (004). “Modeller för lokal självstyrelse – normativa och empiriska lösningar på den vertikala maktdelningens problem”, i Lars Davidsson Kammare, kommuner och kabinett. Stockholm: SNS Förlag. Elander, Ingemar (999). ”Partnerskap och demokrati – ett omaka par i nät-
verkpolitikens tid?”, i SOU 999:83 Globalisering. Stockholm: Fakta Info Direkt.
Elofsson, Kristina och Teresia Rindefjäll (998). Flernivådemokrati: En teore
tisk såväl som praktisk utmaning. Lund: Statsvetenskapliga institutionen.
Eriksson, Göran (007). ”Vem älskar egentligen en regionkommun?”, analys/ kommentar i Svenska Dagbladet 007-0-8.
Erlingsson, Gissur (008). Partierna i kommunpolitiken: En kunskapsöversikt
om partier, makt och legitimitet. Stockholm: Sveriges kommuner och
68
Erlingsson, Gissur (999). Regional pånyttfödelse. Ekonomi, demokrati och
identitet i ett Europa under omvandling. Lund: Statsvetenskapliga institu-
tionen.
Esaiasson, Peter (00). ”Den representativa demokratin som det goda styrel- seskicket”, Statsvetenskaplig tidskrift 0(3), 08–3.
Falk, Viking (994). Hälso och sjukvårdens organisation i Sverige. Lund: Studentlitteratur.
Férnandez, Christian (000). Regioner och regionalism: Idéer, ideologi och poli
tisk verklighet. Lund: Statsvetenskapliga institutionen.
Forssell, Anders (999). ”Offentlig reformation i marknadsreformers spår”,
Kommunal Ekonomi och Politik 3(3), 7–3.
Fransson, Anna och Irene Wennemo (004). ”Samma välfärd i hela landet viktigare än lokalt självstyre”, DN Debatt, Dagens Nyheter 004--0. Gidlund, Gullan och Tommy Möller (999). Demokratins trotjänare. SOU
999:30. Stockholm: Fakta Info Direkt.
Gilljam, Mikael och Möller, Tommy (996) ”Från medlemspartier till väljar- partier” i SOU 996:6 På medborgarnas villkor. En demokratisk in
frastruktur. Bilaga till betänkande av Demokratiutvecklingskommittén.
Stockholm: Fritzes.
GT (009-03-). ”Västsvenska politiker okända.”
Gustafsson, Agne (996). Kommunal självstyrelse. Stockholm: SNS förlag. Häggroth, Sören och Carl-Gunnar Petersson (00). Kommunalkunskap.
Stockholm: Hjalmarsson och Högberg.
Jacobsson, Kerstin (999). ”Den offentliga demokratisynen”, i SOU 999:77
Demokrati och medborgarskap. Stockholm: Fakta Info Direkt.
Jerneck, Magnus och Janerik Gidlund (00). Komplex flernivådemokrati. Malmö: Liber.
Jerneck, Magnus och Mats Sjölin (000). ”Regionalisering och flernivådemo- krati: Skåne och Kalmar län”, i SOU 000: 64 Regional försöksverksamhet:
Tre studier. Stockholm: Finansdepartementet.
Johansson, Jörgen (99). Europeiska regioner: Regionforskning i empirisk och
normativ belysning. Örebro: Örebro Studies.
Johansson, Jörgen (999). ”Demokrati i regioner: Utvecklingsdrag och möj- ligheter”, i SOU 999:76 Maktdelning. Stockholm: Fakta Info Direkt. Johansson, Jörgen (00). Regionförsök och demokrati. Demokratisk legitimitet
och regionalt utvecklingssamarbete i Skåne och Västra Götaland. ”Forskning
i Halmstad” nr 0. Halmstad: Högskolan i Halmstad.
Kyburz-Graber, Regula (004). ”Does Case Study Methodology Lack Rigour?”, Environmental Educational Research 0(), 3–6.
Landstinget i Uppsala län – En attitydundersökning (007). Centrum för
69
Landstingsbarometern (998). Riksundersökningen. Stockholm: Eureka
Marknadsfakta.
Mattson, Ingvar (00). ”Vad gör partier i staten”, i Gissur Erlingsson, Anders Håkansson, Karl Magnus Johansson och Ingvar Mattson Politiska
partier. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, Sharan B. (994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Montin, Stig och Johan Mörck (006). ”Nätverk och samhällskontakter”, i Per Kristen Mydske (red.) Skandinaviske regioner – plass för politikk? Bergen: Fagbokforlaget.
Montin, Stig och Jan Olsson (994). Demokrati och legitimitet i landstingen. Örebro: Novemus.
Mörck, Johan (u.å.). ”Landstinget/regionen i det politiska systemet: Mellan geografi, funktion och partipolitik”. Opublicerad uppsats. Örebro: Statsvetenskapliga institutionen, Örebro universitet.
Nergelius, Joakim. (006). Svensk statsrätt. Lund: Studentlitteratur. Nielsen, Peder (998). Vem älskar den lokala demokratin? Stockholm:
Kommentus förlag.
Nilsson, Lennart (00). ”Flernivådemokrati i förändring”, i Lennart Nilsson (red.) Flernivådemokrati i förändring. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.
Nilsson, Thorbjörn (00). Den lokalpolitiska karriären. En socialpsykologisk
studie av tjugo kommunalråd. Växjö: Växjö University Press.
Olsson, Jan (996). ”Landstingskommunalt förändringsarbete – en fråga om demokrati?”, i Stig Montin (red.) Förändringsmodeller och förändringspro
cesser i kommuner och landsting. Bilaga V till Kommunala förnyelsekom-
mitténs slutbetänkande. SOU 996:69. Stockholm: Fakta Info Direkt. Petersson, Olof (000). ”Regionerna en fara för demokratin”, DN Debatt,
Dagens Nyheter 000-0-0.
Petersson, Olof (00/00). ”Svensk författningspolitik”, Juridisk tidskrift, häfte nr 3, 49–6.
Petersson, Olof (00). ”De politiska partiernas medlemsutveckling”, rapport till SNS Demokratiråd. SNS: Stockholm.
Petersson, Olof, Jörgen Hermansson, Michelle Michelletti och Anders Westholm (996). Demokrati och ledarskap. Demokratirådets rapport
1996. Stockholm: SNS.
Pettersson, Harry (998). Styrsystem och demokrati. Demokratiaspekter på ett
marknadsanalogt system i landstinget Gävleborg. Lund: Lunds universitet,
70
Reinfeldt, Fredrik, Maud Olofsson, Jan Björklund och Göran Hägglund (009). ”Regeringen öppnar nu för storregioner”. DN Debatt, Dagens
Nyheter 009-0-8.
Sandberg, Siv (008). ”Regionen – vem bryr sig?” Inlägg i avdelningen
Aktuella frågor, Sydsvenskan, 008-0-9.
Sandström, Anna (006). ”Makten och möjligheten i landstingspolitiken: enkätstudie av de förtroendevalda i Landstinget Gävleborg”, dnr 006/90. Landstinget Gävleborg.
Stjernkvist, Lars och Björn Eriksson (004). ”Sverige har inte längre behov av sina landsting”, DN Debatt, Dagens Nyheter 004--.
Sveriges Radios ”Dagens eko” (008-04-08). Intervju med Sören Holmberg.
SOU 996:69. Förnyelse av kommuner och landsting. Stockholm: Fakta Info Direkt.
SOU 000:. En uthållig demokrati. Demokratiutredningens slutbetänkande. Stockholm: Fritzes.
SOU 000:8. Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning. Stockholm: Fritzes.
SOU 00:48. Att vara med på riktigt: Demokratiutveckling i kommuner och
landsting. Stockholm: Fritzes.
SOU 007:0. Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft. Stockholm: Fritzes
Sveriges Kommuner och Landsting (008). ”Behöver den lokala och regionala
demokratin förnyas?” Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. Teorell, Jan (998). Demokrati eller fåtalsvälde? Om beslutsfattande i partiorga
nisationer. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Teorell, Jan och Torsten Svensson (007). Att fråga och att svara. Malmö: Liber.
Törnqvist, Gunnar (998). Renässans för regioner. Stockholm: SNS. Vedung, Evert (98). ”Jämförande metod”, i Rutger Lindahl (red.)
Utländska politiska system. Lund: Dialog.
Vestman, Cecilia (00). ”Landstingsfullmäktige och den nya styrmodellen”, Landstinget i Sörmland.
Winoy, James (006). ”Förtroendevalda om den politiska organisationen i Jämtlands läns landsting”, dnr LS/49/00. Jämtlands läns landsting. Wångmar, Erik (007). ”Brist på svensk federalism 634–0”, i Nils
Karlson och Joakim Nergelius (red.) Federalism på svenska. Stockholm: Ratio.
7