När ett intranät utvecklas och implementeras hos en kund är målet nöjda användare som använder ny funktionalitet. Problemet dyker upp när en lösning inte blir använd. Med en lyckad implementering av SharePoint uppnås bättre kommunikation och samarbete på grund av tillgång till bra och rätt information. Detta ger interna effektiva processer och åter igen en mer produktiv verksamhet.
Inga intranät kan klassificeras som lyckade om inte användaren använder de. Det är därför av stor vikt att utvecklingsprocessen inte bara har fokus på det tekniska, utan också användarna och de som ska använda systemet varje dag. Smarta tekniska lösningar är inte bra om inte användarna i systemet finner eller använder dem. Det handlar om vad användarna använder intranätet till, inte vad intranätet har för funktionalitet till användarna.
Många teorier och de data jag har samlat in bekräftar det vi redan vet, att användarcentrerad utveckling är viktigt, så frågan är varför det inte blir så. Samtliga intervjuobjekt är medvetna om hur viktigt användbarheten är i ett projekt, men sätter inte av tillräcklig tid för den. Problemet är att det är kunden som styr timmarna och hur dessa timmar ska användas. Utvecklarna känner att användbarheten inte prioriteras högt nog av kunden och att önskemålen ofta handlar om funktionalitet framför användbarhet.
Som utvecklare och speciellt säljare i utvecklingsprojekt borde användbarhet preciseras och betonas mycket tydligare. Kunden hyr ofta utvecklare för att handleda och komma med sakkunniga råd till en verksamhet. Kunskap om hur viktigt det är med användarcentrerad utveckling är då den sorts expertkunskap kunden önskar att få.
Värdet av information är att det bygger broar mellan teknologi och handling. Det är grunden för beslutstagande. Kunskap är kritisk för att en organisation ska utvecklas och lära. Men värdet ligger i utnyttjandet och användningen av systemet; inte i tekniken sig själv.
«Men det er absolutt noe vi burde tenke mer på, at vi lager intuitive løsnigner».
Konsult 1
De resultat och den slutsatsen jag har kommit fram till i detta arbete handlar om användbarhet i SharePoint. Jag anser dock att denna kunskap går att tillämpa på andra
system och lösningar, då den ej handlar om den specifika funktionaliteten eller arkitekturen i SharePoint, utan handlar om användarna. Mitt arbete kan med andra ord generaliseras till, och slutsatsen kan användas av, andra små utvecklingsprojekt som önskar att ha fokus och förbättra användbarheten.
6.1 Slutsats:
I små SharePoint-projekt är resurserna och omfattningen mycket begränsad. Det är därmed svårt för utvecklare att sätta av tid till användbarhet, speciellt efter som det är kunden som ofta styr timmarna. Begreppet användbarhet består enligt Allwood (1998) av tre faktorer: användarvänlighet, anpassning och användbarhet. Användarvänligheten är i standard SharePoint redan relativt definierad och fastställd. Anpassning av ett system istället för att använda inbyggda standarder är ofta kostsamt och resurskrävande. Användaracceptansen blir då avgörande för att systemet uppfattas som användbart. Att lägga resurser på utbildning, användarmedverkan, kommunikation och andra faktorer som kan öka acceptansen hos slutanvändarna. Detta är instanser som ofta hamnar utanför scope på ett projekt och därmed instanser som kunden har huvudansvar för. Utvecklarens roll blir då att informera, handleda och förmedla sin kunskap om hur viktigt detta är för att användbarheten skall bli hög, och igen för att det implementerade intranätet skall generera värde.
6.2 Förslag till fortsatt forskning
Inom detta ämne och standard SharePoint har det genomförts lite forskning. Då detta är ett relativt litet arbete rekommenderar jag en djupare forskning med bredare undersökningsgrupp. Det hade också varit spännande att undersöka användarnas åsikter kring användbarhet i standard SharePoint.
Referenser
Allwood, C., M. (1998) Människa-datorinteraktion. Studentlitteratur: Lund
Anveskog, L., Nilsson, A. och Nord, I. (1984). Att välja standardsystem. Studentlitteratur: Lund Brandt, P., Carlsson, R. och Nilsson, A.G. (1998) Välja och förvalta standardsystem. Studentlitteratur:
Lund
Brønn, P. (1997). Standardsystem, en analyse av metoder for anskaffelse og innføring. Høyskolen i Hedmark: Elverum
Grennes, T. (2001). Innføring i vitenskapsteoris og metode. Universitetsforlaget: Oslo
Gulliksen, J. og Göransson, B. (2002). Användarcentrerad systemdesign. Studentlitteratur: Lund Jacobsen, D. I. (2005). Hvordan gjennomføre undersøkelser. Høyskoleforlaget: Kristiansand Nielsen, J. (1993). Användbarhet. PDF från föreläsning.
Nilsson, A.G. (1991). Anskaffning av standardsystem för att utveckla verksamheter. Stockholm: Handelshögskolan i Stockholm
McMillan, K och Weyers, J. (2011). Studer Smart. Perason: Essex
Ottersten, I. och Berndtsson, J. (2002). Användbarhet i prakiken. Studentlitteratur: Lund Söderström, J. (2013). Jævla drittsystem. Spartacus: Oslo
Unionen (2012). Tjänstemannens IT-miljö. PDF från Unionen: Stockholm.
Uppsatser/Avhandlingar
Basic, K. och Mohammadi, I. (2007). Metodik för anpassning av standardsystem. Växjö Universitet: Matematiska och systemtekniska institutionen: Kandidatuppsats
Hämtad 25.02.2014 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-1128
Brocker, J. och Karlsson, A. (2012). ”Det är A och O” eller? En studie om konsulters resonemang kring användarmedverkan vid systemutveckling.Örebro universitet: Kandidatuppsats.
Hämtad 28.01.2014 från http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:528837/FULLTEXT01.pdf Ejdersund, T. (2005). Förbättrad användaracceptans vid anskaffning av standardsystem. Högskolan i
Skövde: Institutionen för kommunikation och information: Kandidatuppsats.
Hämtad 12.02.2014 från http://his.diva-portal.org/smash/get/diva2:2122/FULLTEXT02.pdf Forsberg, P. och Klasson, I. (2002). Systemutveckling och användbarhet. Linköpings Universitet:
Institutionen för teknik och naturvetenskap: Examensarbete.
Hämtad 18.02.2014 från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:18132/FULLTEXT01.pdf Forsman, J och Svenn, D. (2011). Att möta kunden med användbarhet. Mittenuniversitetet:
Institutionen för informationsteknologi och medier: Kandidatuppsats.
Hämtad 12.02.2014 från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-14504
Fransson, T. (2005). Faktorer som påverkar användarmedverkan vid införande av standardsystem. Högskolan i Skövde: Institutionen för kommunikation och information: Kandidatuppsats. Hämtad 14.02.2014 från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1011
Reitan, R. (2005). Integrasjon av brukersentrerte desingmetoder. Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet: Institutt for datateknikk og informasjonsvitenskap: Masteruppsats
Internettkällor
Low, Lafe. (2010). SharePoint 2010: The First 10 Years. TechNet Magazine. Hämtad 14.03.2014 från http://technet.microsoft.com/gg981684.aspx
Gini Courter. (2013). SharePoint Online Essential Training [Presentasjon]. Lydia.com. Hämtad 04.02.2014 från http://www.lynda.com/SharePoint-Online-Essential-Training
ITSMF.no. (2011). ITIL Terminologiliste.
Hämtad 09.12.2013 från http://www.itsmf.no/
Microsoft SharePoint. (2013). SharePoint 2013 – översikt.